| 1. |
|
|
| 2. |
- Granqvist, Raoul J.
(författare)
-
Det förflutnas melankoli och möjlighet : Erla Husgafvels småländska diaspora
- 2014
-
Ingår i: Horisont (Svenska Österbottens litteraturförening). - Vasa : Svenska Österbottens Litteraturförening. - 0439-5530. ; 4:61, s. 14-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The English title of the current article, “The Melancholy of the Past and Its Possibilities: Erla Husgafvel's Smaland Diaspora,” provides an idealogical backdrop to the tangled emigration to Sweden in 1946 of the Finland-Swedish ethnologist Husgafvel. Leaving Finland so close to the end of the Finnish wars was for her, the staunch Ostrobothnian, patriot, and conservative folklorist, a troublesome enterprise. Settling in Mariannelund, the small southern Sweden city now famous mainly for hosting the filming of Astrid Lindgren's 'Emil in Lonneberga' in the early 1970's (for which Erla and Ekka Husgafvel's handmade candles were used) in 1948, turned into a Husgafvel fairytale of another kind than Lindgren's stories about the lives and customs of Swedish kids. I discuss the Husgafvel metamorphosis of their 'colonized' site into a thirty-year-long exilic exposition of Ostrobothnian peasant customs and a patriotic market place in support of disabled Finnish war veterans with invited villagers as initiates, participants, and customers.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Granqvist, Raoul J.
(författare)
-
Erla Husgafvel, österbottnisk folklorist i två länder : närvarons problematik, nostalgins förförelse, exilens vemod
- 2014
-
Ingår i: Budkavlen. - Åbo : Institutet för folklivsforskning vid Åbo Akademi. - 0302-2447. ; 93:1, s. 86-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Erla Hovilainen-Husgafvel (f. Lund), född 1907, uppvuxen i Gamlakarleby och Vasa, flyttade med sina föräldrar som femtonåring till Åbo där hon tog studenten vid Åbo svenska samskola och 1928 fil.mag. examen i folklivsforskning för professor Gabriel Nikander vid Åbo Akademi. Under trettio-talet deltog hon i etnologiska fältexpeditioner i Österbotten och Estland och påbörjade ett mångsidigt författarskap med utgångspunkt i sin forskning som skulle (mer eller mindre) upphöra i och med utvandringen till Sverige (via Danmark) efter krigen. Hon dog 1984 i Småland, Sverige.Kapitlet är strukturerat enligt tre teoretiska modeller, en bibliografisk, en biografisk, och en idéhistorisk. Jag har organiserat Husgafvels skriftliga produktioner i kronologisk ordning (med en bilagd lista på hennes rikssvenska journalistiska arbeten), som samtidigt utgör plattform för att identifiera enskilda verks genretillhörighet (från fältarbetsanteckningen till krönikan, essän, lustspelet, radioprogrammet, dokumentationen/boken) och deras roll i ett särpräglat etnologiskt författarskap. Kapitlet diskuterar hållpunkter (personliga och strukturella) i Husgafels liv som avgörande för hennes förståelsekultur: hennes sociala familjebakgrund, krigen, patriarkala akademiska mönster, och styrkan/svagheten i utanförskap/exil som kvinna/fattig/österbottnisk 'häxa'. Jag länkar det biografiska perspektivet med det idéhistoriska för att förstå eller problematisera tre övergripande motivområden som Husgafvel var besatt av: 1. revolt och anpassning: bygdekonservatism, nationalism, överträdelse; 2. (myten om) det österbottniska samhället (byn) som naturtillstånd och kunskapsreservat; 3. (e)migrationens ideologiska vemod.Kapitlet är avsett ge ny kunskap om en relativ okänd finlandssvensk etnolog och berätta om ett emigrantöde av ett speciellt slag.
|
|
| 5. |
- Granqvist, Raoul J
(författare)
-
Mytologins inskränkthet
- 2014
-
Ingår i: Vasabladet. - : HSS Media-bolagen Ab. - 1458-4492. ; :25 september, s. 21-
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The ongoing mythologizing of the poet in both criticism and, as recently in a play produced by Wasa teater (Vasa), is reductive, and needs to be confronted.
|
|
| 6. |
- Granqvist, Raoul J
(författare)
-
Resan som hänförelse : Erla Hovilainen-Husgafvels berättelse "Brevet från Afrika" i historisk och biografisk kontext
- 2014
-
Ingår i: Vertikal 3. - Vasa : Svenska Österbottens Litteraturförening. - 9789526821108 ; , s. 38-49
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The Finland-Swedish ethnologist Erla Husgafvel's story 'Brevet från Afrika' ('The Letter from Africa') is a re-telling of an authentic episode from her mother's early life (1880's), about the exaltic impact of the turning up of a letter from her missionary sister in northern Namibia. As Husgafvel originally published her 'letter' in a Christmas bulletin for Ostrobothnian soldiers at the Russian war front in 1944, it reads as a secular consolation in its juxtaposing, almost blashemously, the causes for confronting death, the dying for the present Coming of God alternatively for your country. It is brave statement about life.
|
|
| 7. |
- Granqvist, Raoul J
(författare)
-
Samuel Ödmann, 1750-1829
- 2014
-
Ingår i: Svenskt översättarlexikon. - Huddinge : Södertörns högskolebibliotek.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Samuel Ödmann's (1750-1829) was a Linnean by affection, professor at Upsala University, theologian, writer of hymns, and armchair traveler stuck to his sick bed for four decades. Ödmann's production has a global reach: he translated among others Jacob Cook, William Bligh, Mungo Park, Robert Norris, John White, and John Gabriel Stedman, and took a special interest in Africa. I focus on his translational and colonial methods of acculturalization and his ways of popularizing his source texts through acts of paraphrasing and editing
|
|
| 8. |
- Granqvist, Raoul J
(författare)
-
Vänner och världsförfattare : Nadine Gordimer och Sara Lidman
- 2014
-
Ingår i: Västerbottens-Kuriren. - Umeå. ; :16 juli, s. 26-
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- These lines are a recognition of Nadine Gordimer's and the Swedish writer Sara Lidman's life-long friendship that began in 1960 with Lidman visiting Johannesburg. Lidman's novel, Jag och min son ('I and My Son') based on her time in apartheid's South Africa, its complex thematics of guilt and fury, bears Gordimer's signature.
|
|
| 9. |
- Granqvist, Raoul J.
(författare)
-
Översättning som språk : De andras röster i Eino Leinos dikter (Elmer Diktonius), Väino Linnas Tuntematon sotilas (Nils-Börje Stormbom, Sven-Olof Högnäs), och Kalevala (Lars Huldén, Mats Huldén, Eino Friberg).
- 2014
-
Ingår i: Horisont. - Svenska Österbottens litteraturförening, Vasa. - 0439-5530. ; 61:3, s. 48-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article “Translation as Language” is divided into two parts. In the first I discuss the circumstances why, generally speaking, translation fails; why it succeeds; and what I mean by the premise embedded in the title. In the second, I analyze the translational flow between the Finnish poets Eino Leino and Elmer Diktonius (from Finnish into Swedish); an oral section collected from Väinö Linna's Tuntematon Sotilas and its translation from a Finnish dialect into a Finland-Swedish dialect by N-B Stormbom and Sven-Olof Högnäs; and finally two translations of 'Runo' 32, lines 251-272 in Kalevala, the first by Lars and Mats Huldén (Swedish) and the second by Eino Friberg (English). I discuss aspects of asymmetrical translation which may be the consequences of writer idolatry (the genius and the drunkard) or obsession with illusive and fundamentalist concepts such as the dichotomy of source and target, and the romances of 'faithfulness' and the 'origin.' Translations that maintain an interaction between the voices, that respect their individual Otherness, share, in metaphorical terms, a common language. In my analysis I define features that I call 'similarity in Otherness,' translation as language, in Leino--Diktonius, Linna--Stormbom/Högnäs, and Kalevala--Huldén/Friberg.
|
|
| 10. |
|
|
