| 1. |
- Ahmed, Haseeb, et al.
(författare)
-
Assessing Animal Welfare and Farm Profitability in Cow-Calf Operations with Stochastic Partial Budgeting
- 2021
-
Ingår i: Animals. - : MDPI AG. - 2076-2615. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Simple SummaryThe increased consumer demand for high levels of farm animal welfare (FAW) have prompted debates about the costs of achieving higher FAW. Yet, little is known about the economic consequences of improvements in FAW, especially in cow-calf operations. This study contributes to the literature by investigating the relationship between farm profitability and improved FAW measure in terms of increased space allowance in Swedish cow-calf operations. We found that a 0.5 m(2) increase in space allowance per calf (achieved by a corresponding reduction of herd size) was associated with a 6.9 to 18.7% reduction in farm-level contribution margins in the short term. Our results suggest that FAW improvements can be costly for farms and these costs should be considered while taking policy decisions regarding improvements in FAW standards.The societal demand for good farm animal welfare (FAW) has increased over time. Yet, very little is known about the economic consequences of improvements in FAW in cow-calf operations. This study investigates on-farm economic consequences of improved FAW measures in cow-calf operations. It uses a stochastic partial budgeting approach to examine the relationship between contribution margins and improvements in FAW in terms of increased space allowance for a typical Swedish cow-calf operation, as compared to current practices. In the current practice, a cow should be given at least 5 m(2) and the calf 2.2 m(2). We found that a 0.5 m(2) increase in space allowance per calf (achieved by a corresponding reduction of herd size) was associated with a 6.9 to 18.7% reduction in contribution margins in the short term. Our analysis does not include possible indirect gains like decrease in disease incidence and enhanced non-use or 'soft' values associated with increased FAW. However, our analysis indicates that high FAW standards can be costly and careful cost-benefit analysis should be a part of decision-making processes regarding FAW standards. Our results also suggest a need for government support payments and/or the development of market mechanisms to stimulate farmers to continue producing livestock-based foods with high FAW.
|
|
| 2. |
- Albihn, Ann, et al.
(författare)
-
Klimatanpassning av svensk animalieproduktion - säkrare tillgång på livsmedel under en kris
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges självförsörjningsgrad av animaliska livsmedel är låg och tillgången till kritiska insatsmedel såsom foder, mediciner, konstgödsel, reservdelar och drivmedel är starkt importberoende. Vi blir gång på gång påminda om sårbarheten i försörjning av människans mest basala behov, det vill säga mat. Vid en kris, såsom långvarig torka, översvämning, skogsbrand och storm, kan bristen på insatsmedel och problem med eldistribution och transporter försvåra eller omöjliggöra fortsatt animalieproduktion. För att identifiera risker och hantera kriser kring livsmedelsförsörjning krävs nytt tänkande och ny beredskap utifrån en bred kompetensbas. Syftet med vår rapport är att föreslå anpassningsåtgärder och vägar framåt för att nå en högre säkerhet i produktionen av animaliska livsmedel under en kris. Sårbarheter för produktionen har påvisats för primärproducenter (djurhållare) och i mellanledet (slakteri och mejeri). Detta har vi gjort genom studier av såväl vetenskaplig som annan litteratur och av tillgängliga data, genom diskussioner inom arbetsgruppen, med andra parter och med djurhållare. Flertalet aktörer är medvetna om sårbarheterna i produktionen men producenterna saknar många gånger förutsättningar för att vidmakthålla produktionen vid en kris. Gårdens sårbarhet handlar till stor del om foder och vatten, både kvantitet och kvalitet. Möjligheten att lagra foder är avgörande för förmågan att hantera kriser som påverkar odling, inköp och transport av foder. Lagringsmöjligheten kan vara mycket begränsad och driften kan vara helt beroende av täta leveranser med stora, tunga lastbilar. Tillgång till bränsle är avgörande för foderodling, uppvärmning, torkning av foderråvaror och transporterna till och från gården, och tillgång till el är avgörande för driften av till exempel mjölkningsanläggning, ventilation, utfodrings- och utgödslingssystem samt för att förse djuren med vatten. En otillräcklig eller krånglande ventilation kan orsaka värmestress hos djuren vilket kan bli förödande i vissa produktionsformer. En storskalig, specialiserad produktion dominerar livsmedelsförsörjningen idag och att få denna produktion mindre sårbar borde därför vara centralt i anpassningsarbetet. Storskalig gris- och fjäderfäproduktion kräver vanligen frekventa in- och uttransporter och en hög och jämn energitillgång. Gräsätande djur på bete kan klara sig bättre, men idag begränsas ofta betesgång till exempel för mjölkkor genom ”deltidsbete”, då maximal produktion lättare nås om djuren också stödutfodras. Det finns inte alltid tillgänglig mark för att vid en kris kunna utöka andelen bete i foderstaten. Vattenbruk för odling av fisk och vattenlevande djur är liksom övrig animalieproduktion beroende av insatsvaror och fungerande infrastruktur. Slakterier och mejerier är få och geografiskt ojämnt fördelade och de kan sällan täcka upp för varandra om problem uppstår på en anläggning. Om leverans från gården inte kan ske som planerat kan snabbt stora problem uppstå. Mjölken får kasseras och kycklingar avlivas av djurskyddsskäl då de växer snabbt och det blir alltför trångt i stallarna. Småskaliga slakterier och mejerier kan ha bättre förutsättningar för fortsatt produktion under en kris, men bidrar i mycket liten omfattning till livsmedelsförsörjningen. Smittspridning av allvarlig sjukdom kan förutom att vara en primär orsak till en kris även följa av en kris av annan anledning. Det kan under en kris vara svårt att upprätthålla hygien- och skötselrutiner, och möjlighet till diagnostik, hantering och bekämpning av en sjukdom kan försvåras. Situationen för såväl primärproducenter som efterföljande led är ofta ekonomiskt pressad. Lagerhållning av insatsmedel är låg liksom möjligheten till alternativ försörjning med till exempel vatten och el. Olika delar av landet är olika sårbara, exempelvis kan Gotland och Norrbotten vara extra utsatta vid störningar i infrastrukturen. Sårbarheten vid transportstörningar är sannolikt också mycket stor för Sveriges storstadsregioner på grund av låg livsmedelsproduktion i närområdet. Foderbristen som följde efter torkan år 2018 gjorde att många rekryteringsdjur slaktades ut. De kalvar som dessa djur skulle ha fött och som skulle ha varit slaktmogna i början av 2021 saknas därför, vilket lett till brist på nötkött (Figur 1, s7). Parallella händelser, som pandemin i detta exempel, kan också ge en s.k. tandemeffekt och förstärka en kris. Det är dock okänt hur mycket pandemin egentligen har påverkat tillgången på kött 2021. Anpassningsåtgärder måste ske i synergi med annan eftersträvad samhällsutveckling och i enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål. En utveckling mot en mer hållbar och mindre sårbar produktion, såsom ett minskat beroende av fossila bränslen och vissa insatsvaror, bör ge en sådan utveckling i rätt riktning för samhället. Generellt behövs bättre lönsamhet och ekonomiska drivkrafter både hos primärproducenter och i mellanledet såsom slakteri och mejeri, för att ge utrymme för och motivera investeringar som främjar minskad sårbarhet. En önskvärd anpassning, såsom mer flexibla produktionssystem och ökad lagerhållning av vissa insatsvaror, kan dock minska lönsamheten. Många åtgärder kan göras av producenter och branschorganisationer själva. Andra åtgärder ligger utom räckhåll för vad de kan påverka, exempelvis säkring av fungerande infrastruktur såsom elnät, vägar och IT, import av insatsvaror och drivmedel, och avsättning av produkter som slaktdjur och mjölk. Dessa beroenden är avhängiga beslut och policys som tas av politiker och beslutsfattare i näringslivet på högre nivåer regionalt, nationellt eller inom EU. Förändringar i de bidragssystem och regelverk som styr producentens verksamhet kan underlätta klimatanpassning, exempelvis genom att möjliggöra anläggande av bevattningsdammar. Att kunna planera långsiktigt är viktigt för producenter som påverkas av såväl myndigheters styrning av till exempel nybyggnation som branschorganisationers styrning av till exempel avelsmål. Sårbarheten i mellanledet behöver minska på samma vis som hos primärproducenten men även genom en större geografisk spridning av anläggningarna, minskat transportbehov samt genom att ge anläggningarna en viss överkapacitet för att tillfälligt kunna hantera fler slaktdjur eller mer mjölk. Det behövs en större flexibilitet i samhället, så att akuta åtgärder kan sättas in vid tillfälliga behov i samband med extrema händelser som bränder, översvämningar och stormar. Det kan handla om planer för att tillfälligt kunna nyttja mark som idag inte används för animalieproduktion och andra resurser, såsom reservvatten, tomma byggnader och tillgång till extra arbetskraft. Ökad kunskap om och vaksamhet för nya klimatkänsliga sjukdomar, kanske främst sådana som sprids med bitande insekter och vatten, är också nödvändigt för att kunna möta effekterna av ett förändrat klimat. Det behövs också en säker tillgång till veterinär diagnostik och behandling under en kris. Arbetsgruppen föreslår att krishanteringsplaner upprättas av varje producent, med hjälp av berörda myndigheter. Detta skulle kunna göras i samband med en utbildningskampanj och i samverkan mellan producenter. Även på en regional nivå behöver krishanteringsplaner upprättas för att bistå producenter vid till exempel evakuering av djur, eller vid foder- eller vattenbrist. Vi föreslår vidare forsknings- och utvecklingsarbete för att öka kunskapen om bl.a. effekten av olika anpassningsåtgärder, om risker och möjligheter med att använda alternativa resurser, om varningssystem och om hur utvecklandet av producenters krishanteringsplaner kan stöttas.
|
|
| 3. |
- Bergman, Peter, et al.
(författare)
-
Safety and efficacy of the mRNA BNT162b2 vaccine against SARS-CoV-2 in five groups of immunocompromised patients and healthy controls in a prospective open-label clinical trial
- 2021
-
Ingår i: EBioMedicine. - : Elsevier BV. - 2352-3964. ; 74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Patients with immunocompromised disorders have mainly been excluded from clinical trials of vaccination against COVID-19. Thus, the aim of this prospective clinical trial was to investigate safety and efficacy of BNT162b2 mRNA vaccination in five selected groups of immunocompromised patients and healthy controls.Methods: 539 study subjects (449 patients and 90 controls) were included. The patients had either primary (n=90), or secondary immunodeficiency disorders due to human immunodeficiency virus infection (n=90), allogeneic hematopoietic stem cell transplantation/CAR T cell therapy (n=90), solid organ transplantation (SOT) (n=89), or chronic lymphocytic leukemia (CLL) (n=90). The primary endpoint was seroconversion rate two weeks after the second dose. The secondary endpoints were safety and documented SARS-CoV-2 infection.Findings: Adverse events were generally mild, but one case of fatal suspected unexpected serious adverse reaction occurred. 72.2% of the immunocompromised patients seroconverted compared to 100% of the controls (p=0.004). Lowest seroconversion rates were found in the SOT (43.4%) and CLL (63.3%) patient groups with observed negative impact of treatment with mycophenolate mofetil and ibrutinib, respectively.Interpretation: The results showed that the mRNA BNT162b2 vaccine was safe in immunocompromised patients. Rate of seroconversion was substantially lower than in healthy controls, with a wide range of rates and antibody titres among predefined patient groups and subgroups. This clinical trial highlights the need for additional vaccine doses in certain immunocompromised patient groups to improve immunity.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hansson, Lena, et al.
(författare)
-
Boksamtal om naturvetenskaplig forskning och forskare
- 2021
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projektet bygger på en idé om att diskutera forskning och forskare genom att använda boksamtal kopplade till både fakta-böcker och sagoböcker med ett naturvetenskapligt innehåll. Data samlades in genom ljudinspelningar av boksamtal (N=152) i barngrupper (ålder 2-6 år). Boksamtalen leddes av 5 förskollärare som också deltog i fokusgrupper och workshops, vilka också lujdinspelades (N=9). Resultaten från projektet visar på möjligheter för rika diskussioner om vetenskapliga metoder och redskap samt mänskliga och sociala aspekter av naturvetenskap. Resultaten visar också att den sortens samtal var möjliga att föra oberoende av bok-typ, men om boken inte hade några explicita hänvisningar till forskning och forskare behövde läraren hitta andra sätt att rikta barnens uppmärksamhet mot den sorters diskussioner. Vidare visade resultaten att förskollärarna upplevde att boksamtalen gav spin-off-effekter på barnens nyfikenhet, att barnen ställde nya frågor och att de fick ett ökat intresse för egna undersökningar. Resultaten pekar därför på att diskussioner om forskning och forskare har potentialen att bidra till barns egenmakt och agens, vilket i sin tur är viktigt i en verksamhet som byggs upp kring demokrati och rättvisa. Med utgångspunkt i resultaten presenterar vi en didaktiska modell som kan vägleda förskollärare när de introducerar den här sortens diskussioner i sina barngrupper.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hansson, Lena, 1975-, et al.
(författare)
-
Introducing nature of science in early childhood education : results from a project in collaboration with teachers
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We report from a project performed in collaboration between researchers and early childhood education (ECE) teachers. The idea of the project was to introduce ‘nature of science’ (NOS) in the ECE setting through using book-talks connected to trade books (narratives as well as expository books). Much research on NOS teaching has been done, but very scarcely targeting the youngest children. The empirical data in this project consists of audio recordings of book-talks (N=152) with children aged 2-6 led by five teachers, audio recordings of focus groups and workshops (N=9) with the teachers, documentation of children’s drawings as well as of artefacts used by the preschool teachers. The results show that discussions about a variety of NOS issues are possible in an ECE context. It also shows that attention can be directed towards NOS during book talks regardless of genre or if the books contain explicit NOS references or not. However, book-talks connected to books without explicit NOS references require that the teacher finds other ways to direct attention towards NOS. The teachers involved in this project managed to do this with only a short introduction to NOS. This shows that book-talks has great potential as an approach to introducing NOS to the youngest children. The results further showed that the teachers experienced that the NOS book-talks had spin off-effects such as increased curiosity, new questions, and engagement in investigations among the children. These results point to the potential for NOS teaching to contribute to empowerment and agency for the children, and positions NOS as an important part of science in ECE that values democracy and social justice as central. Building on the results, we present a didactical model that can support teachers when introducing NOS to young children.
|
|
| 8. |
- Hansson, Lena, et al.
(författare)
-
Introducing nature of science in early childhood education : results from a project in collaboration with teachers
- 2021
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- We report from a project performed in collaboration between researchers and early childhood education (ECE) teachers. The idea of the project was to introduce ‘nature of science’ (NOS) in the ECE setting through using book-talks connected to trade books (narratives as well as expository books). Much research on NOS teaching has been done, but very scarcely targeting the youngest children. The empirical data in this project consists of audio recordings of book-talks (N=152) with children aged 2-6 led by five teachers, audio recordings of focus groups and workshops (N=9) with the teachers, documentation of children’s drawings as well as of artefacts used by the preschool teachers. The results show that discussions about a variety of NOS issues are possible in an ECE context. It also shows that attention can be directed towards NOS during book talks regardless of genre or if the books contain explicit NOS references or not. However, book-talks connected to books without explicit NOS references require that the teacher finds other ways to direct attention towards NOS. The teachers involved in this project managed to do this with only a short introduction to NOS. This shows that book-talks has great potential as an approach to introducing NOS to the youngest children. The results further showed that the teachers experienced that the NOS book-talks had spin off-effects such as increased curiosity, new questions, and engagement in investigations among the children. These results point to the potential for NOS teaching to contribute to empowerment and agency for the children, and positions NOS as an important part of science in ECE that values democracy and social justice as central. Building on the results, we present a didactical model that can support teachers when introducing NOS to young children.
|
|
| 9. |
- Hansson, Lena, 1975-, et al.
(författare)
-
Nature of science in early years science teaching
- 2021
-
Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal. - 1350-293X .- 1752-1807. ; , s. 1-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The research field of science education has gathered questions about what science is, how scientific knowledge is developed and in what ways humans are involved in these processes under the umbrella concept ‘nature of science’ (NOS). Previous research has suggested that teaching ought to focus much more on these issues, but so far the focus has been on older children and students, while there is a lack of research on NOS teaching for the youngest children (up to six years). In this conceptual article,we suggest that NOS should be taught from the outset, and thus be part of science teaching in the early years. We put forward arguments as to why this early introduction coupled to the overall values and aims of democracy and social justice is important, and elaborate on the kind of NOS issues that could be included in science teaching aimed at the youngest children.
|
|
| 10. |
- Hansson, Lena, et al.
(författare)
-
Nature of science in early years science teaching
- 2021
-
Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal. - : Taylor and Francis Ltd.. - 1350-293X .- 1752-1807. ; 29:5, s. 795-807
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The research field of science education has gathered questions about what science is, how scientific knowledge is developed and in what ways humans are involved in these processes under the umbrella concept ‘nature of science’ (NOS). Previous research has suggested that teaching ought to focus much more on these issues, but so far the focus has been on older children and students, while there is a lack of research on NOS teaching for the youngest children (up to six years). In this conceptual article,we suggest that NOS should be taught from the outset, and thus be part of science teaching in the early years. We put forward arguments as to why this early introduction coupled to the overall values and aims of democracy and social justice is important, and elaborate on the kind of NOS issues that could be included in science teaching aimed at the youngest children.
|
|
