| 1. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö vid service- och reparation av skogsbränslemaskiner
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att ta fram underlag till en arbetsmiljöchecklista för service och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner. Däri ingår maskiner för skördning, transport och sönderdelning av sortimenten GROT (grenar och toppar), stubbar respektive klenskog. En avgränsning har gjorts till service och reparationsarbete som görs ute i fält. Tjugotre riktade fallstudier har genomförts i Mellansverige med fokus på service- och reparationsarbete som skett ute i fält. Arbetsmiljöfaktorer har observerats och dokumenterats med foto, samtal har förts med förare och servicemän, och mätningar av buller och damm har genomförts. Vid samtal med förare har efterfrågats hur ofta service och reparationsarbete genomförs, vem som gör det, vilka moment som ingår samt var det vanligtvis utförs. Servicearbete ingår i förarens arbetsuppgifter och förekommer med olika intervall. Vissa arbetsmoment utförs dagligen, såsom byte av huggstål, smörjning av krannipplar och renblåsning av container. Andra sker med längre intervall, såsom byte av oljor och filter. I studien har tillvägagångssätt och arbetsmiljörisker vid omfattande, respektive mindre, service- ochreparationsarbete identifierats. Service- och reparationsarbete är ofta tungt och smutsigt.Arbetsmiljörisker samt goda exempel på lösningar för olika typer av maskiner har sammanställts.Baserat på studiens empiriska resultat, genomförda litteraturstudier och analyser harcheckpunkter som bör ingå i en arbetsmiljöchecklista identifierats. Identifierade checkpunkternahar grupperats utifrån målgrupp och typ av arbetsmoment med syftet att vara praktisktanvändbara. Målgrupperna är maskintillverkare/ägare som modifierar maskiner, respektiveservicemän och förare. Framtagna checkpunkter utgör en grund till en checklista för arbete medservice- och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
Branschråd inom Focus InnoWents profilområden : Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö, samt IT & Media
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har skrivits på uppdrag av Focus InnoWent och är baserad på samtal med representanter för profilområdena Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö samt IT & Media vid Högskolan Dalarna. Syftena är att kartlägga aktuella branschrådskontakter inom respektive profilområde och att fånga upp respektive profilområdes önskade behov av nya projekt med inriktning mot området Attraktivt Arbete. Andra nätverk och näringslivskontakter har också dokumenterats. Undersökningen har genomfört i form av samtal utgående från en samtalsmall. Följande områden har berörts – branschråd, andra nätverk, alumni och Attraktivt Arbete. Arbetet har sammanfattats i några rekommendationer inom samma områden.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
Ökad förståelse bland företagsledare för nyttan av utvecklingsinsatser inom arbetsmiljöområdet
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Föreliggande rapport avser en delstudie inom projektet Attraktiv Konkurrenskraft (AKK) Syftet med detta arbete är att utvärdera fem metoder som kan ”väcka insikt” om nyttan av att starta utvecklingsaktiviteter för att bättre ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet. Baserat på detta ska en metod väljas för fördjupade studier. Drivkrafterna för att skapa bra arbetsmiljöer är många. Den primära kan sägas vara den humanitära drivkraften. Förutom de överväganden som ligger till grund för arbetsmiljölagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter finns alltså goda skäl för företagare att prioritera arbetsmiljöarbete. Den fråga som berörs i detta arbete är i vad mån det är möjligt att genom enkla insatser påverka en arbetsmiljöansvarig chefs benägenhet att gå till beslut om att genomföra insatser för att utveckla förutsättningarna för att bättre nyttja de mänskliga resurserna i organisationen. Målet är att chefen bestämmer sig för att påbörja en beslutsprocess om utvecklingsaktiviteter för att ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet vilket ökar förutsättningarna att rekrytera, behålla och engagera kompetent personal. Som resultat av förstudien har fem olika insiktsmetoder utvecklats och anpassats. Dessa metoder har kallats GAP-analys, Fokusgrupper Attraktivt Arbete, Visit, Riskanalys och Scenario. De tio företagen som deltog hade mellan 11 och 39 anställda, och deras verksamheter var inom områdena tillverkning, reparation och underhåll. Resultat från användning av metoderna visar att alla metoderna uppfyller kriterierna att vara enkla att förstå och snabba att genomföra. Fokusgrupper, Visit och Riskanalys ger konkret vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Fokusgrupper ger ett brett underlag för en fortsättning som bygger på dialog, en djupare analys på individnivå samt har psykiska och sociala dimensioner. Därmed sågs Fokusgrupper som den mest intressanta metoden att gå vidare med. Denna studie indikerar att det finns möjlighet att påverka ledare att ta beslut om aktiviteter för att utveckla den mänskliga resursen. Det finns därmed anledning att ytterligare studera ett antal företag där en och samma metod används. Valet har fallit på Fokusgrupper, även om andra metoder skulle vara tänkbara. Abstract This report concerns a sub-study of the project attractive competitiveness (AKK). The aim of the work is to evaluate five methods that are supposed to” raise awereness” about the advantages of initiating activities to better utilize human resources at work. Based on that shall one method be elected for depend studies. The driving forces for creation of good work environments are many. The primary can be said to be the humanitarian driving force. Except for the considerations that are behind the work environment legislations and agreements between social partners is therefore good reasons for entrepreneurs to give priority to work environment work. The focus of this study is to which extent it is possible by a limited input influence the liability of a manager with responsibilities for the work environment to take decisions to start a process aimed at improving the use of the human resources in the company. The goal is that the manager decides to start such a process which also is supposed to recruit, retain and engage competent staff. In the sub-study have five insight methods been developed or adapted. Those methods have been named gap-analysis, focus groups attractive work, visit, risk analysis, and scenario. The ten participating companies employed between eleven and thirty-nine persons. The companies represented different branches as production, repair work and maintenance. The results from the test of the methods shows that they all meet the criteria’s to be simple to understand and quick to carry through. Focus groups attractive work, visit, and risk analysis gives substantial guidance for further development work. Focus groups attractive work gives a broad base for a continuation built on a dialogue, a deeper analyses of individual level as well as mental and social dimensions. Of that reason chosen for deepened studies. This study indicates that there are possibilities to influence managers to decide about activities aimed at better use of human resources. There are therefore reasons to make further studies in a number of companies where the elected method is used.
|
|
| 4. |
- Anving, Terese, et al.
(författare)
-
Informationskompetens – generella färdigheter för fördjupat lärande
- 2012
-
Ingår i: Proceedings, Lunds universitets utvecklingskonferens 11. - 9789197797467 ; , s. 107-116
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Förmågan att effektivt utnyttja och kritiskt förhålla sig till olika informationsresurser – ”information literacy” eller informationskompetens – är en central färdighet i det moderna samhället. Det utgör också en allt viktigare del av lärandet i högre utbildning. Syftet med detta paper är tvåfaldigt: 1) att problematisera relationen mellan informationskompetens som en generell färdighet och mer specifika ämnesorienterade kunskaper och färdigheter; 2) ge exempel på och utveckla redskap för lärare att på ett ämnesmässigt integrerat sätt arbeta med, utveckla och examinera studenternas informationskompetens. Ett huvudspår i framställningen är att synliggöra hur träningen i informationskompetens kan stimulera och hjälpa studenterna till fördjupade ämneskunskaper.
|
|
| 5. |
- Dimova, Tanya, et al.
(författare)
-
Maternal Foxp3 expressing CD4+ CD25+ and CD4+ CD25- regulatory T-cell populations are enriched in human early normal pregnancy decidua : a phenotypic study of paired decidual and peripheral blood samples.
- 2011
-
Ingår i: American Journal of Reproductive Immunology and Microbiology. - : John Wiley & Sons. - 8755-8920 .- 1046-7408. ; 66:Suppl 1, s. 44-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PROBLEM: Regulatory T cells (Treg cells), a small subset of CD4(+) T cells maintaining tolerance by immunosuppression, are proposed contributors to the survival of the fetal semiallograft. We investigated Treg cells in paired decidual and peripheral blood (PB) samples from healthy women in early pregnancy and PB samples from non-pregnant women.METHOD OF STUDY: Distribution, location, cytokine mRNA, and phenotype were assessed in CD4(+) CD25(+) Treg cells from paired samples using immunohistochemistry, immunofluorescence, flow cytometry, and real-time quantitative RT-PCR.RESULTS: The presence and in situ distribution of CD4(+) Foxp3(+) Treg cells in decidua are hereby demonstrated for the first time. Three Foxp3(+) cell populations, CD4(+) CD25(++) Foxp3(+), CD4(+) CD25(+) Foxp3(+), and CD4(+) CD25(-) Foxp3(+), were enriched locally in decidua. In contrast, no statistically significant difference in numbers of circulating Treg cells between pregnant and non-pregnant women was found. The Foxp3(+) cells expressed the surface molecules CD45RO, CTLA-4, CD103, Neuropilin-1, LAG-3, CD62L, and TGFβ1 mRNA consistent with Treg phenotype. The population of CD4(+) CD25(-) Foxp3(+) cells, not described in human decidua before, was enriched 10-fold compared with PB in paired samples. Their cytokine expression was often similar to Th3 profile, and the Foxp3 mRNA expression level in CD4(+) CD25(-) cells was stable and comparable to that of CD4(+) CD25(+) Treg cells implying that the majority of CD4(+) CD25(-) Foxp3(+) cells might be naïve Treg cells.CONCLUSION: (i) There is a local enrichment of Treg cells in decidua (ii) The exclusive accumulation of decidual CD4(+) CD25(-) Foxp3(+) cells suggests an additional reservoir of Foxp3(+) naïve Treg cells that can be converted to 'classical' Treg cells in uterus.
|
|
| 6. |
- Hedlund, Ann, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi : En redovisning av fallstudier
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uttaget av skogsbränsle har ökat kraftigt i Sverige under senare år och tillkomsten av nya entreprenörer i denna nisch inom skogsbranschen ökar. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergiområdet avseende arbetsmiljö, ergonomi och arbetens attraktivitet. Detta har gjorts genom litteraturstudier, fallstudier och djupintervjuer. Litteraturstudien visar att kunskapen om risker i skogsenerginischen specifikt är begränsad. Det gäller såväl yrkeshygieniska, ergonomiska, psykosociala risker såväl som olycksfallsrisker. Specifikt har damm av olika typer, vibrationer, buller och exponering för kemikalier uppmärksammats. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processer kopplade till de olika sortimenten GROT(grenar och toppar), stubbar och klenskog innehållanden arbetsmoment för skördning, transport, sönderdelning och kvalitetskontroll. Många av arbetsmiljöproblemen som finns i skogsbranschen, t ex monotona arbetsställningar, vibrationer, stötar/slag, hand/armrörelser, finns också vid uttag av flis. Många arbetar ensamma, saknar rutiner för regelbundna kontakter och rastkoja. Ensamarbete sker delvis också i mörker och med långa avstånd till bebyggelse. Det finns ett antal specifika risker i arbetsmiljön vid hantering av flis, t ex flygande föremål och damm. Stubbrytning och sönderdelning, liksom längre tids lagring av råvaran är nya moment. Denna studie har t ex visat på trånga hytter med avsaknad av vibrationsdämpning, dålig ljudisolering och bristande hyttklimat. Kartläggning av arbetets attraktivitet visar att merparten av de intervjuade i denna studie tycker att arbetet är attraktivt. Det som främst bidrar till detta är friheten att styra sitt arbete under eget ansvar, att vara i skog och natur, få arbeta med maskiner samt upplevelsen av att ha en bra arbetsgivare som arbetar för att både verksamhet och de anställda ska få utvecklas. De fallstudier som genomförts är slumpmässigt utvalda inom ett begränsat geografiskt område. Denna studie ska ses som en översiktlig kartläggning av arbetsmiljöförhållanden inom skogsenerginischen där de framkomna resultaten ger indikationer på områden för fördjupade studier. Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras: • Det finns brister avseende arbetsmiljön, varav några är generella för skogsbranschen och andra unika för skogsenerginischen. • Speciellt allvarliga risker är olycksfallsrisker; helkroppsvibrationer, stötar och slag; buller; ensamarbete; samt monotont och ensidigt arbete. • Det finns brister i kommunikationen mellan utförare av olika delprocesser. • Genom att införa fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan säkerhetskulturen förbättras. • Det finns lokal kunskap om bra tekniska och organisatoriska lösningar, men den är inte spridd. • Merparten av de intervjuade i nischen tycker att arbetet är attraktivt, det som främst bidrar är friheten att styra sitt eget arbete och att vara utomhus, eget ansvar samt nuvarande arbetsgivare. • Hälften av intervjupersonerna, både de med VD-roll och anställda, uttrycker en oro kring att i framtiden kunna rekrytera kompetent personal. Förslag på fortsatt utvecklingsarbete är bland annat att studera arbetsmiljöförhållanden under andra årstider än hösten, fördjupade studier av vibrationer, slag och stötar samt hyttklimat. Det är också angeläget att utveckla ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och hitta former för skogsenerginischens speciella förutsättningar. En vidgad studie kring arbetenas attraktivitet bland presumtiv arbetskraft är ett annat angeläget område.
|
|
| 7. |
- Hedlund, Ann, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen : Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.
|
|
| 8. |
- Hedlund, Ann, et al.
(författare)
-
Assessing motivation for work environment improvements : internal consistency, reliability and factorial structure
- 2010
-
Ingår i: Journal of Safety Research. - : Elsevier. - 0022-4375 .- 1879-1247. ; 41:2, s. 145-151
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Problem. Workers’ motivation to actively take part in improvements to the work environment is assumed to be important for the efficiency of investments for that purpose. That gives rise to the need for a tool to measure this motivation.Metho.d A questionnaire to measure motivation for improvements to the work environment has been designed. Internal consistency and test-retest reliability of the domains of the questionnaire has been measured, and the factorial structure has been explored, from the answers of 113 employees. Results The internal consistency is high (0.94), as well as the correlation for the total score (0.84). Three factors are identified accounting for 61.6% of the total variance.Discussion. The questionnaire can be a useful tool in improving intervention methods. The expectation is that the tool thereby can be useful, particularly with the aim of improving efficiency of companies’ investments for work environment improvements.
|
|
| 9. |
- Hedlund, Ann, et al.
(författare)
-
Bullerförekomst vid sönderdelning av skogsbränsle
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att öka kunskapen om bullerexponering för omgivning och förare vid sönderdelning av skogsbränsle till flis. Sammanlagt har sex fallstudier genomförts, tre skotare, två lastbilar och en mobil anläggning. Fallen har valts med syftet att representera olika typer av sönderdelningsekipage och teknik. Studierna har genomförts i Dalarnas, Stockholms och Gävleborgs län. Bullerexponering för omgivning och förare i samband med sönderdelning till flis har undersökts med föreskrivna metoder.Det är stora skillnader på bullerexponering för förarna av de olika ekipagen. En skotarförare har daglig bullerexponering under såväl insats- som gränsvärde. Två förare (en skotarförare och en lastbilsförare) överskred insatsvärde, men var under gränsvärdet. Övriga förares bullerexponering överskred gränsvärdet.Alla maskiner har bullernivåer över 40/45 dB(A) på 200 meters avstånd, vilket överstiger acceptabla nivåer dagtid för områden med fritidsbebyggelse och fritidsområden. Endast ett av ekipagen (en skotare) hade bullernivåer på 200 meters avstånd i nivå med riktlinjer för områden med bostäder för permanent boende. Övriga ekipage hade högre värden.De slutsatser som kan göras från denna studie är:Merparten av förare vid sönderdelning av skogsbränsle till flis exponeras för dagliga bullernivåer som kräver åtgärder.Bullernivåerna varierar mellan olika typer av ekipage för sönderdelning av skogsbränsle till flis.Studerade ekipage har högre värden för buller på 200 meters avstånd till bostäder, arbetslokaler och friluftsområden än vad som rekommenderas.
|
|
| 10. |
- Hedlund, Ann, 1964-, et al.
(författare)
-
Damm- och mögelförekomst vid hantering av skogsbränsle
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare studier har indikerat att exponering för trädamm och mögeldamm vid hantering av GROT (grenar och toppar) kan vara en hälsorisk. Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om dammförhållanden inom skogsenergibranschen. Mer specifikt är målet att genom fallstudier studera dammförekomst vid hantering av GROT samt stubbar. Enstaka fallstudier av mögelförekomst i förarmiljön inkluderas.Sammanlagt har 19 fallstudier genomförts hos tio olika företag i Dalarna, Västmanland, ödermanland, Uppland, och Närke. Totaldamm har mätts med filterprovtagning inne i hytten och utanför hytten. Mögel har mätts med filterprovtagning inne i hytten.Sammanfattningsvis kan konstateras att vid samtliga fall av skotning uppmättes förhöjda dammnivåer utomhus. Högst dammnivåer uppmättes vid sönderdelning av GROT vid olika årstider. Förare som utförde arbete utanför hytten exponerades för högre dammnivåer än de som enbart arbetade inifrån hytten. De enstaka fallstudierna av mögel visade på relativt låga värden av mögelsporer. Arbetsmomentet såsom byte av knivar indikerade ökade mögelhalter.Slutsatser från denna studie är:Inga höga damm och mögelhalter har uppmätts i dessa fallstudier. Då väderförhållandena innebar mer nederbörd än i genomsnitt är resultaten inte generaliserbara.Förhöjda dammhalter uppmättes då förare utfört service och underhållsarbete utanför hytten.I studerade fall där dammängden utanför hytten var förhöjd har inga dammhalter mätts upp inne i hytterna, vilket tyder på bra luftfilter.Rekommendationer till förare är att:Regelbundet byta hyttens luftfilter och att hålla fönster och dörrar stängda för att förhindra dammexponering inne i hytten.Vid service- och underhållsarbete ska föraren i möjligaste mån undvika att använda tryckluft. Andningsskydd bör användas under de korta moment som tryckluft används.
|
|
