| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Frostenson, Magnus, et al.
(författare)
-
Control or Accountability? : An Empirical Investigation into the Nature of Sustainability Control in Retail
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sustainability, in a wide sense of the word, is a prerequisite for business legitimacy in today’s society, not least in retail. To many, sustainability becomes an issue that must somehow be managed. Commonly, management of sustainability is understood in more or less the same fashion as managing business in general. For example, sustainability is assumed to be controlled in the same manner as any other business activity. Control is a concept traditionally referable to a specific internal context, usually assuming a rational, instrumental and closed organization where goals and objectives are formulated at top level, even if the mechanisms of control may vary considerably. In this paper, we question the prevailing ideas of management control when it comes to sustainability. Based on how sustainability issues are actually managed within retail, we point to inadequacies of understanding sustainability as an issue that can be managed in a traditional way. The paper builds on interviews made within a large Swedish retail firm with relatively developed strategies and understandings of sustainability and the need for responsible business conduct, both in practice and communication.Thus, the purpose of the paper is to show how control in terms of sustainability escapes traditional conceptions of management control. This, we argue, is not just an issue of academic interest. In a wider sense, we identify why the issue of sustainability requires other means and competencies to be successfully managed compared to traditional business issues. Basically, we formulate our contentions against the concept of accountability, the contents and consequences of which must be understood and handled by companies in order to provide a credible sustainability profile.
|
|
| 4. |
- Frostenson, Magnus, et al.
(författare)
-
CSR från webben till butiken : etiska stödstrukturer för arbetstagare inom handeln
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den första delstudien undersöks vilka frågor detaljhandeln kommunicerar och lyfter fram som viktiga ansvarsfrågor. Den andra delstudien fördjupar förståelsen av de ansvarsstrukturer som används, medan den tredje undersöker förhållandet mellan ansvarsstrukturer och det stöd dessa kan ge medarbetare på butiksnivå. Slutligen ges förslag kring hur strukturerna kan utvecklas. Intresset för ansvarsfrågor, åtminstone i termer av hur och i vilken omfattning mankommunicerar frågorna, är kraftigt varierande i detaljhandelsföretagen. Av detaljhandelsföretag med över 100 anställda är det, att döma av den första delstudien, fortfarande en minoritet som kommunicerar frågorna. Tendensen är att miljöfrågor kommuniceras mest och rena etikfrågor, särskilt de av intern natur och av praktisk relevans för medarbetarna i deras arbetssituation, minst. Kommunikationen kring ansvarsfrågor överlag (miljö och kvalitet, socialt ansvar, etik, samt välgörenhet och sponsring) är också ojämnt fördelat mellan olika branscher. Det finns också en tydlig tendens till ”filtrering” i detaljhandelns kommunikation om ansvar, det vill säga att ansvaret för att kommunicera frågorna ligger på koncernnivå snarare än på dotterbolagsnivå. Bland de övergripande orsakerna till varför detaljhandeln hanterar ansvarsfrågor som de gör är ett institutionellt tryck på detaljhandeln att utveckla aktiviteter och strukturer för att leva upp till rollen som ansvarsfull aktör i näringslivet. Detta handlar särskilt om medvetenhet om frågor kring arbetsvillkor hos underleverantörer, miljö, mänskliga rättigheter och korruption. De strukturer som utvecklas har en tendens att återspegla centrala intressenters prioriterade frågor, som ofta handlar om de ovan nämnda områdena, men inte om företagsinterna frågor om enskilda medarbetares skyldigheter och rättigheter i det svenska sammanhanget. Dessa hanteras snarare inom ramen för arbetsrättslig lagstiftning och välfärdsstatens sociala dimensioner. I stället handlar diskussionen om till exempel uppförandekoder som framförallt riktas mot underleverantörer, att man hållbarhetsredovisar och lyfter fram miljöfrågor eller att man börjar tillämpa en branschkod. Kommunikationen och ansvarsstrukturerna är starkt centraliserade. Rent organisatoriskt kan det förstås som en vilja till samordning och konsistens, men det kan också ses som en indikation på att företagen möter frågorna framförallt på koncernnivå. Non-governmental organisations (NGOs), media och andra aktörer närmar sig företagen centralt. Det är inte butiken och den enskilda medarbetaren som får ta i frågorna i första hand. Trots medarbetarens viktiga roll i kundmötet är inte frågorna decentraliserade i egentlig mening. Trots detta visar fallstudierna att ansvarsstrukturer kan ha betydelse för medarbetare, men bara till viss del som stödjande instrument i kundmötet. En viktigare funktion tycks de fylla genom att skapa identitet och förtroende samt genom att fungera rent informativt, genom att signalera vad företaget gör i ansvarsfrågor.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Frostenson, Magnus, et al.
(författare)
-
Hållbarhetsredovisning i svensk detaljhandel : Roll, relevans och nytta
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från forskningsprojektet ”Hållbarhetsredovisning och interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet”. Syftet med projektet har varit att undersöka vilken betydelse hållbarhetsredovisning har för handelsföretags interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet samt, att öka kunskapen om hur dessa processer konkret kan bidra till ökad hållbarhet inom handeln. Projektet bygger både på en bred översikt över hur handelsföretag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete via hållbarhetsredovisningar och på fördjupade studier av hur ett fåtal större handelsföretag internt arbetar med hållbarhetsprocesser och hur detta kan relateras till just hållbarhetsredovisningens roll. Denna rapport presenterar de olika delstudiernas resultat på ett relativt övergripande plan och knyter dem till de forskningsfrågor som projektet har utgått ifrån. I den första delstudien visas att en relativt liten andel av handelsföretagen använder sig av hållbarhetsredovisning över huvud taget. Det finns heller inte en tydligt externt kommunicerad processförståelse av hållbarhetsarbetet. Kommunikationen kan ibland vara omfattande i rapporterna men det saknas oftast en sammanhängande redovisning av hur hållbarhetsfrågorna hanteras, med vilka medel, enligt vilken strategi och hur (eventuell) framgång mäts. Vad företag väljer att rapportera är också väldigt varierande. En del företag koncentrerar sig på hållbarhetsfrågor kopplade till kärnverksamheten medan andra fokuserar på aktiviteter som ligger långt utanför kärnverksamheten. Utifrån de två kvalitativa delstudier som genomförts har betydelsen av hållbarhetsredovisning som instrument, dess roll och relevans kunnat identifieras. I de två fallföretag som använder sig av hållbarhetsredovisning går det att urskilja ett antal funktioner av redovisningen som kommer till uttryck i högst varierande grad. Vi identifierar här hållbarhetsredovisningen som motor för hållbarhetsarbetet, uppföljningsdokument av hållbarhetsarbetet och som profileringsdokument för företaget. En övergripande iakttagelse är att hållbarhetsredovisningen inte entydigt kan knytas till någon av dessa roller utanuppvisar aspekter av samtliga. Den är exempelvis inte en motor för hållbarhetsarbetet i stark mening utan har en plats i ett vidare hållbarhetssammanhang som företaget verkar inom. Relevansen av hållbarhetsredovisningen diskuteras i kontrast till företag som inte använder sig av detta instrument. Här framförs argument från de olika fallföretagen av högst skiftande karaktär. Redovisningen beskrivs i olika utsträckning som irrelevant, delvis relevant och väldigt relevant för hållbarhetsarbetet. Utifrån det som har framkommit av studierna identifierar vi tre åtgärder som kan göra relevansen av hållbarhetsredovisningen större. Dessa är: - Indikator- och nyckeltalsanvändning som prestationsmätning snarare än leveransposter från enskilda enheter i organisationen. - Synkronisering av vad hållbarhetsredovisning är och förutsätts betyda i organisationen i förhållande till både hållbarhetsarbetet i stort och övergripande strategier och målsättningar (inte bara på hållbarhetsområdet). - Fasta strukturer och roller för arbetet med hållbarhetsredovisning för att klargöra ägarförhållandet till redovisningen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Frostenson, Magnus, et al.
(författare)
-
Organising Corporate Responsibility Communication through Filtration : A study of web communication patterns in Swedish retail
- 2011
-
Ingår i: Journal of Business Ethics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0167-4544 .- 1573-0697. ; 100:1, s. 31-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Corporate responsibility (CR) communication has risen dramatically in recent years, following increased demands for transparency. One tendency noted in the literature is that CR communication is organised and structured. Corporations tend to professionalise CR communication in the sense that they provide information that corresponds to demands for transparency that are voiced by certain stakeholders. This also means that experts within the firm tend to communicate with professional stakeholders outside the firm. In this paper, a particular aspect of the organisation of CR communication is examined, a phenomenon that we refer to as the ‘filtration effect’. By comparing CR communication in parent companies and their subsidiaries, we show empirically that there is considerably less CR communication at the subsidiary level compared to the parent level. We see filtration as a sign of conscious organising of CR communication that implies particular attention to certain stakeholder groups with clearly defined demands and expectations on companies. The strong filtration effect noted in the study suggests that CR communication does not seem to be very much adapted to customers, which may be problematic both from a communicative and ethical perspective. The study covers Sweden’s 206 largest retail firms.
|
|
| 10. |
|
|
