| 2. |
- Stroh, Emilie, et al.
(author)
-
Stadsluftens hälsobelastning på barn
- 2022. - 5
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Resultaten från denna studie tyder på påtagliga skillnader för de barn som växer upp i större städer jämfört med barn som växer upp ruralt eller i medelstora/mindre orter när det kommer till exponering för luftföroreningar samt den faktiska inandade dosen av dessa. Barn vid förskolor i Malmö exponeras för nästan dubbelt så höga nivåer partikulära luftföroreningar (PM2,5) jämfört med barn vid förskolorna utanför Malmö. Denna skillnad i exponering är även tydlig för den dos av partiklar som barnen bedöms andas in, där barnen i Malmö i genomsnitt, andas in en dubbelt så hög dos varje minut som barnen på förskolorna utanför Malmö. Motsvarande exponeringstrend går även att se för sot och kvävedioxider där barnens exponering för sot i Malmö oftast är dubbelt så hög och deras exponering för kvävedioxid kunde vara upp till tre gånger så hög som för förskolebarnen utanför Malmö. Det är dock viktigt att här poängtera att ingen av förskolorna i studien överskred rådande miljökvalitetsnormer eller miljömålet ”Frisk Lufts” gränsvärden. Sett till WHO:s skärpta riktlinjer för luftföroreningar överskrider däremot tre av fem förskolor i Malmö samt förskolan i Staffanstorp gränsvärdet avseende PM2,5 och tre av fem förskolor i Malmö överskrider också gränsvärdet avseende kvävedioxider. Resultaten från studien tyder även på att exponeringen på några av förskolorna, främst i Malmö, skulle kunna minskas genom att schemalägga barnens vistelsetid utomhus till tidpunkter då emissioner och trafikintensitet kring förskolorna och deras gårdar är lägre. Dock riskerar detta att ytterligare begränsa Malmöbarnens möjligheter till att vistas utomhus vilken redan ligger 20% lägre i genomsnitt jämfört med barnen på förskolorna utanför Malmö. Studien visar också att urbana mätstationer och gaturumsmätningar kan både över- och underskatta uppmätta halter på barnens förskolegårdar vilket är viktigt att ha i åtanke vid planering av barns utemiljöer i större städer samt belyser behovet av att inte enbart förlita sig på generella mätningar och modelleringar.
|
|
