| 1. |
-
Förvaltningen i samhället
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förvaltningar har krävande uppgifter. Att även leva upp till värden om demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är inte enkelt. Samtidigt vet vi att en pålitlig och icke-korrupt förvaltning som verkar i medborgarnas tjänst är ovärderlig. En väl fungerande förvaltning utgör ett slags samhällelig guldreserv. I den här boken redovisar ett tjugotal forskare studier av förvaltningens roll i samhället. I korta och kärnfulla kapitel visar forskarna vilka strömningar som finns i förvaltningen i dag, och hur dessa påverkar tjänstemännen och styrningen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ivarsson Westerberg, Anders, 1966-, et al.
(författare)
-
Hur ett administrationsmonster skapas
- 2022
-
Ingår i: Förvaltningen i samhället. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144165431 ; , s. 25-36
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Ivarsson Westerberg, Anders, 1966-
(författare)
-
Reform i uniform : Polisens stora omorganisation
- 2020. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 1 januari 2015 sjösattes den största omorganisationen i svensk statsförvaltning någonsin. Polisen gick samman till en enda myndighet, från att ha varit 21 länsmyndigheter och en Rikspolisstyrelse. I den här boken beskrivs hur polisreformen 2015 gick till, och omorganisationen förklaras med hjälp av teorier om organisationsförändring och reformer. Författaren utgår ifrån två grundläggande idéer: att polisen i princip består av två organisationer – själva polisarbetet respektive den administrativa stödverksamheten – samt att reformer i polisen har en längre historia, vilket påverkar både hur man tänker kring organisering och styrning och möjligheterna att genomföra reformer. Ambitionen är att beskriva vad som hände, men också att förstå och i viss mån förklara varför det blev en reform, varför den genomfördes på det sätt som gjordes och varför den inte riktigt blev som man tänkt sig.
|
|
| 6. |
- Ivarsson Westerberg, Anders, 1966-, et al.
(författare)
-
Stärkt uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De åtgärder som genomförs för att förbättra havsmiljön baseras på en mosaik av olika åtgärdsprogram och lagstiftning. EU:s havsmiljödirektiv och den svenska havsmiljöförordningen har till syfte att uppnå en god miljöstatus i havsmiljön och det åtgärdsprogram som följer riktas mot åtgärder i kust- och havsområdet. Samtidigt sker en rad andra insatser för att minska påverkan på havsmiljön, bland annat åtgärder som riktas mot landbaserade aktiviteter. Det är följaktligen en utmaning att härleda förändringar i miljötillstånd till enskilda åtgärder och program. Utvärdering av åtgärder och åtgärdsprogram är dock en förutsättning för att kunna optimera åtgärdsarbetet, från såväl miljö- som kostnadssynpunkt.Den här rapporten presenterar resultat och rekommendationer från ett projekt med syfte att stärka uppföljning och utvärdering av det åtgärdsprogram för havsmiljön (ÅPH) som följer av EU:s havsmiljödirektiv. Projektet har genomförts av Havsmiljöinstitutet med medel från Havs- och vattenmyndigheten. I uppdraget har ingått att föreslå metoder för att utvärdera effekter av åtgärder i programmet samt att undersöka hur data och information som kan användas för att utvärdera effekter av åtgärderna kan samlas in.Rapportens rekommendationer bygger på en granskning av Havs- och vattenmyndighetens faktablad och första versioner av genomförandeplaner för åtgärderna i ÅPH 2022–2027. Som en del av detta arbete har en rad begrepp som används av Havs- och vattenmyndigheten också utvecklats och definierats. Baserat på dessa analyser rekommenderas följande:Tillämpa en utvecklad utvärderingsmodell som utgår från enskilda åtgärder och de aktiviteter som genomförs inom förvaltningen för att initiera åtgärderna. Utvärdering av åtgärderna föreslås följa en effektkedja av förväntade prestationer av myndighetens aktiviteter, förvaltningseffekter, beteendeförändringar hos aktörer utanför förvaltningen, och miljöeffekter. För att tillämpa modellen behöver också hänsyn tas till ytterligare aspekter. Framför allt behöver de antaganden som görs för att effektkedjan ska förverkligas och eventuella bieffekter identifieras och formuleras redan vid beslut om åtgärden. Med det föreslagna ramverket för uppföljning och utvärdering åstadkoms en mer systematisk och enhetlig utvärdering av åtgärder vilket bedöms leda till ett mer kostnadseffektivt åtgärdsarbete. Vi rekommenderar också att faktablad och genomförandeplaner för åtgärder i ÅPH uppdateras med den föreslagna utvärderingsmodellen som grund och de definitioner av begrepp som ges i rapportenUtvärdera tidiga steg i effektkedjan, för att i rimlig tid upptäcka om åtgärderna riskerar att inte resultera i förväntade förändringar i miljön eller om oönskade bieffekter uppstår. Vad gäller miljöeffekter är det ofta svårt att bedöma effekter av enskilda åtgärder i ÅPH. Den nationella och regionala miljöövervakningen ger förutsättningar för att bedöma miljötillståndet i havet men i de flesta fall krävs särskilda mätprogram om syftet är att utvärdera miljöeffekter av enskilda åtgärder. Därtill kan det i många fall ta lång tid innan åtgärder resulterar i mätbara förändringar i miljön. Därför är det ofta rationellt att utvärdera tidigare steg i effektkedjan för att indikera eventuella behov att se över och anpassa åtgärden. Vilka metoder som är bäst lämpade för att använda beror på åtgärdstyp och vilket steg i effektkedjan som ska utvärderas. Både kvalitativa och kvantitativa metoder kan vara passande, liksom en blandning av dessa övergripande angreppssätt.Överväg redan vid beslut om åtgärder hur de ska utvärderas för att tidigt klarlägga vilken data och typer av metoder som kan vara lämpliga för framtida utvärderingar. I projektet har vi undersökt tillgång till data och information som eventuellt kan användas för uppföljning och utvärdering av åtgärder. Möjligheter att söka och samla in befintlig information som kan användas för att utvärdera effekter av åtgärderna i ÅPH, från miljöövervakning och andra källor, är i dagsläget begränsade. Det beror framför allt på att det sällan framgår om inrapporterade dataset och projektrapporter har en koppling tillåtgärder i ÅPH, även när uppdrag för utvärdering av åtgärder i ÅPH sker på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Detta kan åtgärdas relativt enkelt om rapportörer av data och genomförare av uppdrag som berör åtgärder i ÅPH får en instruktion om enhetlig märkning av dataset och eventuella projektrapporter. För utvärdering av åtgärder måste dock ofta nya data och information tas fram för att uppfylla det specifika utvärderingssyftet. För flera typer av utvärderingar är det också nödvändigt att samla inrelevant data och information redan före det att åtgärden genomförs och det därför viktigt att redan vid beslut om åtgärd ha i åtanke hur de ska utvärderas.
|
|
| 7. |
- Sandén, Johan
(författare)
-
Närbyråkrater och digitaliseringar : Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation contributes to street-level and public administration research by showing how digitalisations bring temporal structures for street-level bureaucrats, and what consequences that has. It analyses what digitalisation(s) means, and what consequences it has in public sector street-level work. ‘Digitalisation’ is seen as a solution that aims to resolve various problems in the Swedish public administration. This is especially prominent in the Swedish school system, which therefore serves as the empirical context of the study. Despite the hope for digitalisation to solve problems, the term is unspecific in general public policy, the Swedish school context and in public administration research. To address that uncertainty, this dissertation lets teachers define what digitalisation means. From using this approach, four dimensions has emerged: social media use; Learning Management Systems (LMS, tools for administration, documentation and communication); digital teaching practices (one-on-one, learning programs, remote teaching and digital teaching materials) and digitalisation as management tools at organisational and political level. The empirical analysis shows how these different types of digitalisations impact teachers work in various respects. In street-level research on digitalisation, it is acknowledged that digitalisation shape work in various ways. However, few studies deal with digitalisations’ temporal aspects. Time is generally regarded as a fixed and objective phenomenon in the stream of research that address temporality in street-level work. It is remarkable how little attention temporal aspects have received, despite calls within the broader paradigm of public administration research to consider time to a greater extent. A theory of social acceleration is used to analyse digitalisations from a temporal perspective. A benefit from using such a perspective is that the subjective experience of time is acknowledged. The theoretical analysis shows how digitalisations bring both accelerating and decelerating mechanisms that are connected with processes of alienation and coping for street-level bureaucrats. The border between alienation and coping is however quite blurred and together with an intertwined web of temporal structures, this creates a dissociated situation for street-level bureaucrats.
|
|
