| 3. |
- Jönsson, Henrik, et al.
(författare)
-
S100β after coronary artery surgery: release pattern, source of contamination, and relation to neuropsychological outcome
- 1999
-
Ingår i: Annals of Thoracic Surgery. - : Elsevier BV. - 0003-4975 .- 1552-6259. ; 68:6, s. 2202-2208
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background. S100β has been suggested as a marker of brain damage after cardiac operation. The aim of this study was to characterize the early S100β release in detail and relate it to neuropsychological outcome.Methods. Three groups of patients were investigated. All patients underwent coronary artery bypass surgery (CABG) with extracorporeal circulation. In group A, 110 patients had sampling of S100β for the first 10 postoperative hours and also underwent neuropsychological testing. In group B, 14 patients were examined for the effect of autotransfusion on S100β levels. Eight patients in group C had their intraoperative bleeding processed with a cell-saving device.Results. Group A had a heterogeneous release pattern with several rapid elevations in S100β concentration. In group B, high concentrations of S100β were found in the autotransfusion blood (range 0.2 to 210 μg/L) with a concurrent elevation of serum S100β levels after transfusion of shed blood. In group C, high levels of S100β were found in the blood from the surgical field (12.0 ± 6.0 μg/L) and decreased (1.1 ± 0.64 μg/L) after wash. Group C had significantly lower S100β values at the end of cardiopulmonary bypass compared to group A (0.53 ± 0.35 μg/L versus 2.40 ± 1.5 μg/L). S100β values were corrected for extracerebral contamination with a kinetic model. With this correction, an association was found between adverse neuropsychological outcome and S100β release in group A (r = 0.39, p < 0.02).Conclusions. A significant amount of S100β is found both in the blood from the surgical field and in the shed mediastinal blood postoperatively. Infusion of this blood will result in infusion of S100β into the blood and interfere in the interpretation of early systemic S100β values.Previous article in issue
|
|
| 5. |
-
Samtal och språkanvändning i professionerna : Rapport från ASLA:s höstsymposium, Linköping, 6-7 november 1997
- 1999
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ASLA är Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. När ASLA och dess internationella och överordnade organisation AlLA (Association Internationate de Lingui stique Appliquee) kom till, tolkade man begreppet "tillämpad språkvetenskap" på ett sätt som nu håller på att bli omodernt. Man tänkte sig att den teoretiska lingvistiken med dess beskrivningar av språkstrukturen på olika plan (fonologi , grammatik, lexikologi, semantik etc.) var en sorts abstrakt modell av vad man kan när man behärskar ett språk. De som då studerade hur man använder, tillägnar sig, undervisar i eller översätter mellan språk, sysslade med att söka tillämpa de lingvistiska teorierna på dessa skilda områden. Den tillämpade språkvetenskapens förklaringar skulle, enli gt detta synsätt, härledas från lingvistikens modeller, eventuellt kompletterade med sociologiska, psykologiska eller pedagogiska hjälpteorier.Detta tillämpningstänkande kan naturligtvis fortfarande ha sina poänger i specifika sammanhang. Men de som idag arbetar med att utforska, beskriva och förklara språkliga praktiker utgår oftast från att språkanvändningen i tal, samtal, skrivande, lyssnande och läsande inte kan förstås främst, ännu mindre enbart, som en tillämpning av språkliga regler. Det handlar i stället om kognitiva och kommunikativa verksamheter som har en annan natur. Dessa verksamheter ingår i psykologiska, sociala och kulturella processer och kontexter som kräver en annan teoriram än den som ger en exklusiv prioritet åt det språkstrukturella. Man behöver helt enkelt en teori (eller flera olika sorters teorier) för språkliga praktiker, som utgår från verksamheterna, interaktionerna, samtalen och texterna som primära analysenheter, inte som sekundära i relation till abstrakta strukturer. Den moderna "tillämpade" språkvetenskapen arbetar med bl.a. sådana perspektiv på sina olika problemområden.Det har därför förefallit oss konsekvent att som tema för 1997 års ASLA-symposium välja "Samtal och textanvändning i professionerna". Många moderna professioner har just samtal och textpraktiker som karaktäristiska inslag. Det kan gälla jurister, läkare, sköterskor, logopeder, socialarbetare, kuratorer, lärare, rådgivare, personalutvecklare, marknadsförare, ombudsmän och förhandlare, översättare, och många andra. De använder språk på speciella sätt i samtal och texter inom och mellan sina professioner, och i kontakterna med klienter, kunder och lekmän av olika slag. "Discourse and the Professions" är namnet på en ny AlLA-kommission, som syftar till att bl. a. fungera som forum för forskning om sådana språkliga verksamheter. (Kommissionen har f.ö. startats på initiativ av Britt-Louise Gunnarsson.) För oss i Linköping och särskilt på tema K känns det särskilt naturligt att välja det ovannämnda temat, eftersom vi under årens lopp sökt bidra till just denna forskning (se t.ex. ASLA-Information, 21:3, 1995). Forskningen finns emellertid generellt väl representerad på många institutioner i Sverige och i övriga Norden. Det sistnämnda förhållandet har vi velat uppmärksamma genom att som plenartalare inbjuda Deirdre Boden (Köpenhamn), Lars Sigfred Evensen (Trondheim) och Anssi Peräkylä (Helsingfors).I denna volym publiceras 19 av de 21 föredragen vid ASLA:s årsmöte i Linköping 6-7 november 1997. Föredragen av Deirdre Boden och Hans Strand saknas. De problemområden som främst kommit att representeras är kommunikation i vården och inom organisationer och företag. I övrigt uppmärksammas bl.a. sådana språkprofessioner som översättare och lärare (även om Lars Sigfred Evensens bidrag sätter elevernas texter i centrum).ASLA:s årsmöte understöddes ekonomiskt av tema Kommunikation. Organisationskommittén bestod förutom av mig själv av Lars Ahrenberg och Linda Jönsson, som också fungerat som medutgivare av denna volym, samt Charlotte Lodens, som vi tackar för organisatorisk hjälp och praktisk redigering av volymen.Linköping i oktober 1998Per Linell
|
|
