SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "(WFRF:(Jonsson Linus)) srt2:(2020-2024) srt2:(2023)"

Sökning: (WFRF:(Jonsson Linus)) srt2:(2020-2024) > (2023)

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Jonsson, Linus, 1986-, et al. (författare)
  • Att förstå förändringar i vardagen och hantera en föränderlig värld : Lärare och tränare i svenska idrottsgymnasieskolors erfarenheter av Covid-19-pandemin
  • 2023
  • Ingår i: Svensk Förening för Beteende-och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning (SVEBI) årliga Idrottsvetenskapliga konferens. ; , s. 27-28
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Introduktion: Våren 2020 förklarade WHO SARS-Coronavirus-2 (Covid-19) en pandemi, som drastiskt påverkade omvärlden, människors vardag samt hälsa och välbefinnande. I litteraturen saknas dock kunskap kring hur lärare och tränare på idrottsgymnasium i Sverige har påverkats av och hanterat Covid-19-pandemin. Såldes avser denna studie att bidra till ökad kunskap om hur lärare och tränare på idrottsgymnasium i Sverige har påverkats av Covid-19-pandemin.Syfte och teoretisk ram: Denna studie syftade till att utforska hur tränare och lärare vid idrottsgymnasium i södra Sverige upplevde att Covid-19-pandemin påverkade deras vardagliga praktik, personliga utveckling och välbefinnande. Känsla av sammanhang (KASAM) används som teoretisk ram för att tolka och förstå insamlad empiri.Metod: Individuella djupintervjuer genomfördes med 13 lärare/tränare (medelålder: 44 år) från tre idrottsgymnasieskolor i södra Sverige. Intervjuerna varade i 43 till 95 minuter (i genomsnitt 68 minuter). Samtliga intervjuer transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, "Att förstå förändringar i vardagen och hantera en föränderlig värld", som belyser hur Covid-19-pandemin påverkade lärarna och tränarna. Lärarna och tränarna beskrev den första nedstängningen som en initial chock som medförde förändringar i deras arbetsbelastning och dagliga rutiner. Den andra nedstängningen var generellt sett lättare att hantera, men de lade mer tid på planering och förberedelser och hade ett större fokus på att förmedla teoretisk kunskap och fysisk träning. Under hela pandemin upplevde de en brist på social interaktion; dock erbjöd stöttande kollegor och skolorna en viss lättnad. Lärarna och tränarna upplevde också osäkerhet kring ständigt föränderliga restriktioner; de lärde sig dock vikten av att vara flexibla och kreativa för att hantera dessa. Således påverkades lärarnas och tränarnas vardagliga praktik, personliga utveckling, välbefinnande och KASAM påtagligt av Covid-19-pandemin.Diskussion och slutsatser: Sammantaget belyser resultaten behovet av beredskap, flexibilitet och stöd för att navigera de förändringar som Covid-19-pandemin medförde. Genom att förstå de mångfacetterade effekterna av Covid-19-pandemin kan beslutsfattare, utbildningsinstitutioner och stödnätverk bättre utrusta lärare och tränare på idrottsgymnasium för att navigera i framtida utmaningar, som nya pandemier.
  •  
2.
  • Jonsson, Linus, 1986-, et al. (författare)
  • Changes in amotivation, external regulation, and intrinsic regulation predicted dropout from youth soccer during the COVID-19 pandemic
  • 2023
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Background: Regular sport participation is essential for youths physical, mental, and social health. Research shows, however, that sports participation peaks at around 10-14 years of age before declining through adolescence. Soccer, which is the most popular youth sport in Sweden, is no exception to dropout problems during adolescence. Purpose of the study: The purpose was to examine longitudinal changes in youth soccer players motivational regulations during the first year of the Covid-19 pandemic in Sweden, and how longitudinal changes in motivational regulations predicts dropout from youth soccer.Methods: Self-reported data was collected from 325 youth soccer players between 11 and 17 years of age (M = 13.08) at the beginning of the season in 2019 (TI) and 2020 (T2) and dropout data was reported by the coaches at the end of the season in 2021 (T3). Latent change score analyses, using Bayesian estimator, was used to examine change in the players motivational regulations.  Findings: There was a credible increase in amotivation (β = 0.14) and a credible decrease in identified regulation (β = -0.41) between T1 and T2. Changes in amotivation (β = 0.16), external regulation (β = 0.14), and intrinsic regulation (β = -0.15) between T1 and T2 were credible predictors of dropout from soccer at T3. Conclusion: To reduce the risk of dropout from youth soccer, during an ongoing pandemic, it is important to mitigate increases in amotivation and external regulation and to facilitate intrinsic motivation.
  •  
3.
  • Jonsson, Linus, 1986-, et al. (författare)
  • Changes in amotivation was the only credible predictor of dropout in a sample of Swedish youth soccer players during the COVID-19 pandemic
  • 2023
  • Ingår i: 8th International Self-Determination Theory Conference. ; , s. 33-33
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Background: Regular sport participation is essential for youths physical, mental, and social health. Research shows, however, that sports participation peaks at around 10-14 years of age before declining through adolescence. Soccer, which is the most popular youth sport in Sweden, is no exception to dropout problems during adolescence.Objectives: The purpose was to examine longitudinal changes in youth soccer players motivational regulations during the first year of the Covid-19 pandemic in Sweden, and how longitudinal changes in motivational regulations predicts dropout from youth soccer.Design: Three-wave survey. Methods: Self-reported data was collected from 325 youth soccer players between 11 and 17 years of age (M = 13.08) at the beginning of the season in 2019 (T1) and 2020 (T2) and dropout data was reported by the coaches at the end of the season in 2021 (T3). Latent change score analyses, using Bayesian estimator, was used to examine change in the players motivational regulations.Results: There was a credible increase in amotivation (β = 0.14) and a credible decrease in identified regulation (β = -0.41) between T1 and T2. Changes in amotivation (β = 0.15) between T1 and T2 were the only credible predictor of dropout from soccer at T3.Conclusions: To reduce the risk of dropout from youth soccer, during an ongoing pandemic, it is important to mitigate increases in amotivation.
  •  
4.
  • Weman Josefsson, Karin, 1975-, et al. (författare)
  • Motivation inom idrotten
  • 2023. - 2
  • Ingår i: Idrottens Ledarskap. - Stockholm : SISU Förlag. - 9789177270959 ; , s. 62-87
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
5.
  • Wimo, Anders, et al. (författare)
  • The worldwide costs of dementia in 2019
  • 2023
  • Ingår i: Alzheimer's & Dementia. - : WILEY. - 1552-5260 .- 1552-5279. ; 19:7, s. 2865-2873
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Introduction: Dementia is a leading cause of death and disability globally. Estimating total societal costs demonstrates the wide impact of dementia and its main direct and indirect economic components.Methods: We constructed a global cost model for dementia, presenting costs as cumulated global and regional costs.Results: In 2019, the annual global societal costs of dementia were estimated at US $1313.4 billion for 55.2 million people with dementia, corresponding to US $23,796 per person with dementia. Of the total, US $213.2 billion (16%) were direct medical costs, US $448.7 billion (34%) direct social sector costs (including long-term care), and US $651.4 billion (50%) costs of informal care.Discussion: The huge costs of dementia worldwide place enormous strains on care systems and families alike. Although most people with dementia live in low- and middle-income countries, highest total and per-person costs are seen in high-income countries.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy