| 3. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
The meaning of participation in school ground greening: a study from project to everyday setting
- 2018
-
Ingår i: Landscape Research. - : Informa UK Limited. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 43, s. 163-179
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- School ground greening has many acknowledged benefits for play, learning and health, but less is known about the outcomes of such projects from children's perspectives. This study aims to investigate the process, and children's participation, at two Swedish schools over four years of planning, planting, management and maintenance, using short interviews and observations. There was a large general interest among the children to participate in the development and maintenance of their school grounds, but different participatory and pedagogical approaches were used. The participation of children in the planning stage appears to be of specific importance for the functionality of school grounds, while long-term participation in management and maintenance can affect children's experiences from, and perspectives on, greening areas and projects positively over time. The results point to the large impact that greening projects with continuity in participation can have on children's activity and meaning-making.
|
|
| 7. |
- Petersson, Charlotte, et al.
(författare)
-
Outdoor Office Work – hur funkar det?
- 2019
-
Ingår i: Outdoor Office Work – hur funkar det?. - Linköping. - 9789176850169 ; , s. 119-120
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundArbetslivet flexibiliseras och blir allt mer gränslöst, en utveckling som innebär såväl möjligheter som utmaningar. Inte minst arbetets fysiska rum är satt i förändring då allt fler arbetsplatser organiseras utifrån aktivitetsbaserade kontorslösningar. Det blir även allt vanligare att kontorsanställda arbetar från alternativa platser, såsom i hemmet, på caféer, tåg och bussar. Ökad flexibilisering och gränslöshet till trots tycks dock tröskeln mellan inne och ute fortfarande vara hög när det kommer till kontorsarbete och -arbetsplatser. Dessutom lever allt fler i städer och tillbringar merparten av tiden inomhus, mer separerade från naturen än någonsin. Forskningen om naturens positiva effekter på människors hälsa och välbefinnande har exploderat de senaste åren. Denna forskning undersöker exempelvis effekter av utomhusvistelse på tillstånd som stress, kliniska depressioner och utbrändhet, men även återhämtning, koncentration, lärande och livskvalitet. Utifrån de utmaningar som finns i arbetslivet, inte minst den utbredda psykiska ohälsan, finns behov av att utveckla ett mer reflekterat förhållningssätt till hur vi ser på och organiserar arbete, där möjligheter till återhämtning tillgodoses, även under arbetsdagen. Då allt fler arbetar med vad som kan kallas kunskapsintensivt tjänstearbete står denna typ av arbete i fokus för vår studie. I detta projekt, det interaktiva forskningsprojektet ’StickUt Malmö’, utforskas möjliga former för att bedriva kontorsarbete utomhus.SyfteInom ramen för ’StickUt Malmö’ utforskas arbetets former och normer med fokus på den urbana utemiljöns potential att bidra till ett mer innovativt och hållbart arbetsliv. De övergripande forskningsfrågorna handlar om att identifiera vilka olika typiska arbetsaktiviteter som kan utföras utomhus, samt undersöka hur de upplevs, samt att förstå förutsättningarna – vad som hindrar, respektive möjliggör, att arbetet utförs utomhus.MetodUtforskandet bedrivs i form av en kollaborativ lärprocess baserad på kvalitativa metoder som par-intervjuer och gruppsamtal, samt inrapporteringen via en mobil-app. Cirka femtio tjänstemän från fem förvaltningar inom Malmö stad (Stadsbyggnadskontoret, Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, Fastighets- och gatukontoret och HR-strategiska avdelningen) deltar aktivt i en process med att testa olika former för att arbeta utomhus under en femtonmånadersperiod. Deltagarnas upplevelser och reflektioner står i centrum för lärprocessen, vilken är uppbyggd kring sju lärmoduler (halvdagar med respektive deltagargrupp), varvid deltagarnas erfarenheter följs upp vid gruppsamtalen och par-intervjuerna, som dokumenteras och kodas i enlighet med kvalitativa metoder. Deltagarna är delaktiga under hela lärprocessen och bidrar till analysen och en djupare förståelse av de resultat som genereras undervägs. StickUt Malmö drivs av och utgör grunden för Peterssons pågående avhandlingsarbete och övriga medförfattare utgör projektets vetenskapliga råd. Lisberg Jensen och Toivanen är även handledare. I samband med att StickUt Malmö går mot sitt slut (31/8-2019) håller de initiala, empiriska, resultaten på att sammanställas.ResultatDet empiriska materialet visar att det är möjligt såväl som givande att utföra flera olika arbetsaktiviteter utomhus. Formerna för att arbeta utomhus rymmer såväl individuella- som gruppaktiviteter. Det som ligger närmast till hands för deltagarna är de mindre, informella mötena. Även större utemöten förekommer, men mer sällan då de kräver mer planering och förutsättningar i utemiljön. De individuella formerna rymmer allt från inspirations- och reflektionspromenader, till att sitta ute, ofta på arbetsplatsens innergård. Läsning lämpar sig utmärkt för att ta med ut, medan att jobba vid datorn upplevs välfungerande för somliga och av andra inte. Deltagarna upplever sig bli pigga, glada, produktiva och kreativa, och även lugna, avstressade och reflexiva. Några framträdande teman är en stark känsla av att kunna tänka respektive andas. En annan genomgående aspekt rör en positiv känsla av frihet; att få bestämma själv. Ytterligare en återkommande dimension rör relationer och samtal – att de upplevs bli annorlunda, mer öppna och jämlika, när de förs (i synnerhet gående) utomhus. Till utomhusarbetets utmaningar och förutsättningar hör en del praktiska saker som behöver finnas på plats, framförallt om det ska fungera väl att sitta och arbeta och i synnerhet om det är flera personer som ska mötas, som behov av vind- och solskydd, flera, samlade sittplatser och dylikt. När det gäller gående former av utearbete rör de främst tillgång till och kunskap om var gröna och tillräckligt lugna promenadstråk finns. De största hindren tycks dock vara av mindre praktisk karaktär, då deltagarnas främsta problem har varit att få utomhusarbetet att bli av, det vill säga att förändra sina vanor. Det spelade även en stor roll hur deltagarna uppfattade sina chefers, och i viss mån kollegors, inställning till att ’vara på plats’. Det största hindret för utomhusarbete tycks bo i rådande normer kring arbete, då det ofta upplevs som mindre legitimt att arbeta utomhus. Deltagarna gav uttryck för skuldkänslor, såsom att de kände sig busiga, skyldiga och som att de smet ifrån, och reflekterade över att detta gällde trots att de gjorde samma sak som de annars skulle ha gjort inomhus, nämligen arbetade. De preliminära resultaten visar alltså att det framstår som fullt möjligt att bedriva diverse arbetsaktiviteter utomhus och att deltagarna ger uttryck för flera positiva upplevelser, inte minst på välbefinnandet i stort och mer specifikt på förmågan att tänka och samtala. För att potentialen i utevistelsen ska tillvaratas och på sikt bidra till ett mer hållbart och innovativt arbetsliv behöver dock kunskapen om förutsättningarna fördjupas. Individuella behov och preferenser måste beaktas, inte minst vad gäller funktionsvariationer av olika slag, men även gränssättningsstrategier, organisatoriska och ledningsmässiga förhållanden. Även aspekter i den fysiska utemiljön måste tas i beaktande, inte minst möjligheterna att exponeras för naturelement såsom grönska, vatten, vind och fågelkvitter. Det flexibla arbetslivet innebär såväl utmaningar och problem som möjligheter. Efter att projektet går mot sitt slut i augusti 2019 behandlas det stora insamlade empiriska materialet vidare för vetenskaplig publicering.
|
|
