| 1. |
|
|
| 2. |
- Mattsson Petersen, Cecilia, et al.
(författare)
-
Hushållsavfall i Borlänge kommun : analyser av material en och flerfamiljshus
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Borlänge, source separation has been the basis for management of household waste for over five years. This report reviews today?s system and gives a model for further follow-up through waste grouping. In the basic system waste is separated into three fractions: biodegradable, waste to energy and waste to landfill. All waste is packed in plastic bags, put in separate containers for each fraction, and collected from the property. Separate analyses were made of waste from single family houses and apartment buildings. The amount of waste per household and week, number of non-sorted bags, purity, recovery rate and density of each fraction was calculated. The amount of packaging collected together with the household waste is given. Material collected under the Swedish law of Producers? Responsibility is not covered in this report.
|
|
| 3. |
- Mattsson Petersen, Cecilia, et al.
(författare)
-
Hushållsavfall i Falu kommun - Analyser av material en och flerfamiljshus
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är nästan fem år sedan Falun införde ett system för källsortering av hushållsavfall som omfattar hela kommunen. Idag finns ett behov av uppföljning och kartläggning av dagsläget: Hur fungerar sorteringen vad det gäller deltagande, renhet och kvalitet på utsorterade fraktioner samt återvinningsgrad. Inom ramen för denna studie har vi tagit fram en modell för plockanalys som kan användas som en del av denna uppföljning samt testat densamma. I grundsystemet finns tre fraktioner: Komposterbart, brännbart och övrigt. Det avfall som dag omfattas av producent ansvaret ska konsumenterna själva transportera till uppsamlingsplats/ återvinningsstation. De krav Falu kommun ställde på provtagningen var: Provtagningsmodellen avser endast material som omfattas av det kommunala ansvaret Provtagningen skall ske vid behandlingsanläggningen Provtagning skall göras så att det är möjlig att jämföra hur en- och flerfamiljshushåll sorterar. Plockanalysen skulle visa hur: rena fraktionerna är och vad ev. föroreningar utgörs av. stor andel av påsarna som var helt osorterade/gravt felsorterade. stor andel av hushållsavfallet som utgörs av material som omfattas av producentansvaret. viktfördelningen mellan elva fraktioner. Prov togs tre ggr per fraktion och områdestyp. Proverna delades ned till lämplig storlek för analys genom rutprovtagning vid behandlingsanläggningen. Skrymdensiteter för källsorterat hushållsavfall beräknade i samband med provtagning. Beräkningarna visade på relativt små skillnader mellan densiteter från en- resp. flerfamiljshus. 126 kg/m3 för avfall från enfamiljshus och 101 kg/m3 för avfall från flerfamiljshus. Hushållen producerade i snitt ca 7 kg avfall per vecka (en- och flerfamiljshus), varav 3.0 (enfamiljshus) och 2.4 (flerfamiljshus) kg organiskt avfall. Det fanns vissa skillnader i (funktionell) renhet mellan en- och flerfamiljshushållen. Den funktionella renheten var högst i den komposterbara fraktionen från enfamiljshus, 98% som skall jämföras med 96% för flerfamiljshushåll. Inom den brännbara fraktionen fanns inga mätbara skillnaderna, den funktionella renheten var 97% för både en- och . flerfamiljshushåll. Restavfallet från flerfamiljshushåll hade en rättsorteringsgrad på 9% och restavfallet från enfamiljshushåll innehöll endast 8% rättsorterat material. Återvinningsgraden för komposterbart material låg mellan 66-78%, för brännbart på mellan 74-80%.
|
|
