| 1. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer : Svenska resultat från APHEIS 3
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholm och Göteborg ingår som svenska städer bland de 26 europeiska städer som ingår i APHEIS. Beräkningarna inom APHEIS 3 visar att en sänkning av den urbana bakgrundshalten av partiklar med 5 mikrogram per kubikmeter mätt som PM10 (eller 3,5 μg/m3 av dess finare fraktion PM2.5) på sikt bedöms minska antalet dödsfall med ungefär 2 %. Detta innebär per år cirka 80 dödsfall färre i Göteborg och cirka 220 i Stockholm. Mer än ¾ av dessa för tidiga dödsfall sker i hjärt-och lungsjukdomar, medan lungcancer svarar för en liten andel. Drygt ¼ av de tidigarelagda dödsfallen bedöms vara relaterade till partikelhalten under de senaste 40 dygnen, och skulle därför kunna påverkas tämligen omgående om partikelhalten minskades. Ungefär vart 7:e av dessa dödsfall beror av halten samma dag eller dagen innan. Tre fjärdedelar av dödsfallen som är tidigarelagda på grund av luften, tycks dock sammanhänga med längre tids exponering och kan huvudsakligen påverkas först på många års sikt. Luftföroreningarna får naturligtvis olika personers hälsa och livslängd att påverkas mer eller mindre, men de förtida dödsfall i Stockholm och Göteborg som skulle undvikas med 5 μg/m3 lägre långtidshalt av PM10 (eller 3,5 μg/m3 av PM2.5) beräknas motsvara en livslängdsförlust med i genomsnitt cirka 2,5 månader för städernas invånare. En haltminskning av diskuterad storlek kan åstadkommas såväl genom minskade utsläpp i vår omvärld, som genom lokala åtgärder mot främst trafikens avgaser, slitagepartiklar och damm. Storleken på de förväntade hälsovinsterna beror troligtvis även på hur partikelhalten minskas. Det är sannolikt så att en sänkt halt av avgaspartiklar har större betydelse räknat per μg/m3 än en sänkt halt på grund av andra källor. Det finns även andra luftföroreningar i städerna som är av betydelse bl.a. för dödligheten och som inte täcks av dessa beräkningar baserade på den urbana bakgrundshalten av PM10 och PM2.5. Inom APHEIS har även beräknats hur antalet akuta inläggningar på sjukhus skulle minska med sänkta partikelhalter. Dessa beräkningar har klara begränsningar. Här finns kunskap bara om hur antalet vårdfall beror av halterna de senaste två dagarna, vilket troligen leder till en stor underskattning av hur luftföroreningarna totalt påverkar antalet fall. Dessutom har de faktiska analyserna inom APHEIS 3 visat att den genomsnittliga effekt som partikelhalten i konsekvensberäkningarna för alla 26 städer antas ha på inläggningar för andningsorganens sjukdomar är mycket lägre än den verkliga effekt vi nu funnit i Stockholm och Göteborg. Detta är sannolikt inte ett slumpbetingat resultat, utan kan motivera att vi antar starkare effekter per haltökning vid beräkningar för svenska städer. Förklaringen kan finnas i såväl befolkningens känslighet och möjlighet att få vård, som i partiklarnas sammansättning och toxiska egenskaper.
|
|
| 2. |
- Hazenkamp-Von Arx, M.E., et al.
(författare)
-
PM2.5 and NO2 assessment in 21 European study centres of ECRHS II : annual means and seasonal differences
- 2004
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier. - 1352-2310 .- 1873-2844. ; 38:13, s. 1943-1953
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The follow-up of cohorts of adults from more than 20 European centres of the former ECRHS I (1989-1992) investigates long-term effects of exposure to ambient air pollution on respiratory health, in particular asthma and change of pulmonary function. Since PM2.5 is not routinely monitored in Europe, we measured PM2.5 concentrations in 21 participating centres to estimate 'background' exposure in these cities. Winter (November-February), summer (May-August) and annual mean (all months) values of PM2.5 were determined from measuring periods between June 2000 and November 2001. Sampling was conducted for 7 days per month for a year. Annual and winter mean concentrations of PM2.5 vary substantially being lowest in Iceland and highest in centres in Northern Italy. Annual mean concentrations ranged from 3.7 to 44.9 mug m(-3), winter mean concentrations from 4.8 to 69.2 mug m(-3), and summer mean concentrations from 3.3 to 23.1 mugm(-3). Seasonal variability occurred but did not follow the same pattern across all centres. Therefore, ranking of centres varied from summer to winter. Simultaneously, NO2 concentrations were measured using passive sampling tubes. Annual mean NO2 concentrations range from 4.9 to 72.1 mug m(-3) with similar seasonal variations across centres and constant ranking of centres between seasons. The correlation between annual NO2 and PM2.5 concentrations is fair (Spearman correlation coefficient r(s) = 0.75), but when considered as monthly means the correlation is far less consistent and varies substantially between centres. The range of PM2.5 mass concentrations obtained in ECRHS II is larger than in other current cohort studies on long-term effects of air pollution. This substantial variation in PM2.5 exposure will improve statistical power in future multilevel health analyses and to some degree may compensate for the lack of information on within-city variability. Seasonal means may be used to indicate potential differences in the toxicity across the year. Across ECRHS cities annual NO2 might serve as a surrogate for PM2.5, especially for past exposure assessment, when PM2.5 is not available.
|
|
| 3. |
- Karlsson, Anne-Li, et al.
(författare)
-
Bet v 1 homologues in strawberry identified as IgE-binding proteins and presumptive allergens
- 2004
-
Ingår i: Allergy. - : Wiley. - 1398-9995 .- 0105-4538. ; 59:12, s. 1277-1284
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: No strawberry allergen has so far been identified and characterized. Methods: Serum samples were collected from patients with a suggestive case history of adverse reactions to strawberry and other fruits. Extracts from fresh and frozen strawberries were analysed by sodium dodecyl sulphate-polyacrylamide gel electrophoresis (SDS-PAGE), Western blotting and mass spectrometry. Patient blood samples were analysed for inhibition of IgE binding and basophil degranulation. Results: Several IgE-binding proteins could be detected. In more than half of the patient sera, a 20/18-kDa doublet band was observed in Western blotting. These two bands were excised and analysed by mass spectrometry showing the presence of proteins belonging to the Bet v 1 family of allergens. Inhibition of the IgE binding to the 20/18-kDa doublet was obtained by addition of two recombinantly expressed allergens belonging to the Bet v 1 family (Bet v 1 and Mal d 1) and strawberry protein extract. In a cell-based assay of patient blood samples, basophil degranulation could be induced by strawberry protein extract and by Bet v 1 and Mal d 1. Conclusions: We conclude that strawberry homologues to Bet v 1 may be allergens of importance for adverse reactions to strawberry.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft : Exponering och halter i Umeå 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 μg/m3). Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3). Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.
|
|
| 6. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnentätortsluft - Umeå 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigturval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördesfrån slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar påtotalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallelltmed de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationäraplatser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samtkvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantagför PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump.Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3)och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3.Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistatsinomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Detvar marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburnahalten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0μg/m3).Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vidE4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det varsignifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats irum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien.Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbartresultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd.Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året(19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM,12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika(3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt somuppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den endavariabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd.PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare urbefolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning tillforskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personernafrån befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligthögre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3).Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellanNO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna somgjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna varbetydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mättapersonburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.
|
|
