| 1. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2015
-
Ingår i: Indigenous Rights in Scandinavia. - fanham : Ashgate Publishing. - 9781472425416 ; , s. 3-8
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This introduction presents an overview of the key concepts discussed in the subsequent chapters of this book. The book provides an in-depth source of scholarly work related to laws of the Scandinavian. It describes the geographic region consisting of the countries of Norway, Sweden and Finland by using the term book ‘Scandinavia’. Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law, relates to a claim that Sami Law as a legal discipline and related legal scholarship therein needs to be distinct as well as autonomous. The Sami, as a transnational indigenous people with variations in language and traditions between different regions and groups, face a different legal situation in each state, where Norway can be interpreted as most favourable. An important methodological aspect one has to consider when working with Sami Law and Sami legal matters is that there are three different larger legal traditions that apply: state legislation, Sami customary law and applicable international law.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Axelsson, Lars
(författare)
-
Youth - the future manpower : studies on unemployment, quality of life and work attitudes in young people
- 2005
-
Doktorsavhandling (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Arbetslivet är en av de viktigaste delarna i människors livssituation och ett av de viktigaste incitamenten för välfärden i ett samhälle. Stora förändringar har skett för ungdomar beträffande arbetslivet och inträdet i arbetslivet under de senaste decennierna. Bl.a. de stora förändringarna gör att ny kunskap krävs för att ge möjlighet att stärka ungdomarna i deras inträde på arbetsmarknaden men också för att ge möjlighet till fortsatt arbete för ett välfärdssystem, vilket bygger på att den s.k. arbetslinjen upprätthålls. Studier av arbetslöshet, livskvalitet och attityder till arbete kan därför anses viktiga.Syftet med den här avhandlingen var att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshet, och faktorer som är relaterade till arbetslöshet. Variablerna livskvalitet, hälsa, självkänsla och socialt stöd fokuserades särskilt. Syftet var också att erhålla kunskap om ungdomars attityder till arbete, samt faktorer som är relaterade till sådana attityder.I den första studien fördjupas kunskapen kring det faktum att arbetslösa ungdomar har sämre mental hälsa än dem som studerar eller arbetar. Resultaten baseras på enkätsvaren från 158 ungdomar i åldern 20?25 år som varit arbetslösa i minst tre månader och en slumpmässigt vald referensgrupp med 357 ungdomar i samma ålder, som arbetade eller studerade. Ungdomarna erhöll en postenkät, vilken i huvudsak innehöll frågor om hälsa, livskvalitet, självkänsla och socialt stöd. Svarsfrekvensen i den här studien var 72 %. Med hjälp av en faktoranalys fastställdes vilka symtom som utifrån en tidigare använd symtomlista var att betrakta som mentala ohälsosymtom. I mental hälsa ingick de sex symtomen gråtmildhet, att känna sig nere och dyster, sömnsvårigheter, rastlöshet, allmän trötthet och irritation. Symtomen att känna sig nere och dyster samt rastlöshet var vanligare förekommande bland arbetslösa män och kvinnor. De sex symtomen utgjorde ett mentalt hälsoindex (0?6 symtom). Arbetslösa män och kvinnor hade högre index (fler mentala hälsosymtom) i jämförelse med de som arbetade eller studerade. För männen medelvärde 2.67 jämfört med 2.10 och för kvinnorna medelvärde 3.42 jämfört med 2.84. Ungdomarnas sociala stöd var relaterat till nivån av mental hälsa. Stödet från föräldrarna framstod som det viktigaste, speciellt bland männen. Färre arbetslösa män jämfört med män som arbetade eller studerade hade väldigt bra föräldrastöd (53 % jämfört med 76 %). De som rapporterat både dåligt föräldrastöd och dessutom låg självkänsla framstod som en särskilt sårbar grupp. Bland de arbetslösa kvinnorna som inte hade mycket bra stöd från föräldrarna, och som dessutom hade låg självkänsla, var det 76 % som också hade rapporterat tre eller fler mentala hälsosymtom. Studien betonar att det finns starka skäl att uppmärksamma ungdomars mentala hälsostatus, inte minst i gruppen arbetslösa. Arbetslösheten har ökat dramatiskt under senare halvan av 1990-talet, för att sedan under några år stagnera något, men för närvarande ökar andelen arbetslösa ungdomar igen. Det är angeläget att få ny kunskap om faktorer som är relaterade till arbetslösa ungdomars hälsa, för att kunna möta deras behov och för att kunna ge stöd och råd i arbetslöshetssituation.I samma studie undersöktes ungdomarnas livskvalitet. Resultaten balanserar bilden av ungdomsarbetslöshet som något enbart negativt. Visserligen visar resultaten att arbetslösa ungdomar har sämre livskvalitet än de som arbetar eller studerar, men majoriteten rapporterade ändå bra livskvalitet. Resultaten visar dock att variationerna i livskvalitet var stora. 35 % uppgav att livskvaliteten blivit sämre, 41 % att den var oförändrad och 24 % ansåg att deras livskvalitet blivit bättre sedan de blivit arbetslösa. Bra livskvalitet är i den här studien relaterad till bra hälsa, hög självkänsla, att vara nöjd med sin fritid och att ha bra möjligheter att fatta egna beslut om sin framtid. En förändring av livskvaliteten till det bättre är relaterat till hög självkänsla och att ha bra sociala kontakter utanför familjen. Studien belyser därmed att det finns betydande skillnader i livskvalitet bland arbetslösa ungdomar. De som rapporterat sämre hälsa, som exempelvis nervösa besvär, har sämre livskvalitet och kan behöva extra uppmärksamhet och stöd jämfört med andra. Även de som har rapporterat låg självkänsla är en grupp som har sämre livskvalitet i jämförelse med andra i arbetslöshetsgruppen. Vidare framstår det som viktigt att ungdomarna är nöjda med sin fritid och sin autonomi, vilket är relaterat till bra livskvalitet. Resultaten betonar betydelsen av att ta till vara ungdomarnas egna resurser och den egna kapaciteten. Ett sätt är att identifiera individuella resurser, utifrån individuella program, i relation till personlig utveckling, skola och arbetsliv.Den första studien följdes upp med en kvalitativ studie och det empiriska materialet innefattade intervjuer med 16 ungdomar i åldern 20?24 år, som också varit arbetslösa i minst tre månader. Syftet med den här studien var att belysa variationer i arbetslösa ungdomars livskvalitet. För att skaffa djupare kunskap om ungdomarnas livssituation valdes en kvalitativ ansats. Resultaten baseras på intervjuer med 16 ungdomar som varit arbetslösa i minst tre månader. Utifrån tolkningar av intervjusvaren framstår livskvalitet som ett utfall av upplevelse och handling i arbetslöshetssituationen. En typologi över olika relationer mellan upplevelse och handling presenteras. Typologin består av dem som kämpar, optimisterna, de utsatta och de obekymrade. Individerna i de olika grupperna uppvisar stora skillnader i livskvalitet. De som kämpade för att förändra sin situation ansåg att sysselsättning och aktivitet är viktiga faktorer för en bra livskvalitet. Individerna i den här gruppen hade stora krav på att finna ett jobb som de ansåg passande. De var aktiva som arbetssökande, men samtidigt frustrerade i sökandet efter ett jobb. Optimisterna hade bra självförtroende och stora planer angående sin egen framtid och ansåg dessutom att de klarade av sin arbetslöshetssituation på ett bra sätt. Gruppen utsatta hade dålig livskvalitet; de ansåg att det var nödvändigt att ha ett jobb för att också ha en bra livskvalitet. Deras upplevelse av arbetslöshetssituationen var negativ, vilket kännetecknades av dålig mental hälsa, låg självkänsla, stigmatisering och en dålig ekonomisk situation. De obekymrade prioriterade sådana dimensioner i livet som att ?ha ett bra liv och att ha roligt?. De var ganska obekymrade över att vara arbetslösa. De var inte hellre speciellt bekymrade över sin ekonomiska situation och inte särskilt aktiva som arbetssökande. Resultaten i den här studien bidrar till ökad kunskap om faktorer och omständigheter som påverkar arbetslösa ungdomars livssituation och livskvalitet. Den varierande bilden av ungdomarnas upplevelse av arbetslöshet, men också deras agerande som arbetslösa, kan utgöra kunskap som är värdefull i mötet med arbetslösa ungdomar. Dessutom utgör resultaten ett viktigt incitament för ytterligare forskning inom området.Den tredje studien fokuserar på gymnasieungdomars attityder till arbete. Resultaten baseras på en enkätstudie bland606 gymnasieungdomar i sista årskursen, och så många som 91 % (551) valde att delta i studien. En enkät som kunde besvaras anonymt delades ut i skolan. Enkäten innehöll bl.a. frågor om livskvalitet, känsla av sammanhang, hälsa och attityder till arbete. Utifrån resultaten i en faktoranalys framkom att arbetsmoral och generell attityd till arbete är två olika dimensioner av attityder till arbete. Arbetsmoral definieras i den här studien utifrån fyra olika påståenden om arbetets betydelse för samhället och om att utnyttja arbetslöshetsersättningen och sjukförsäkringssystemet. Generell attityd till arbete mäts utifrån ett index av svaren på tre frågor om betydelsen av att ha ett bra liv, att ha roligt, att ha fritid i relation till att ha ett arbete. Multivariata analyser visade att positiva erfarenheter av arbetslivet, bra livskvalitet, hög känsla av sammanhang, bra hälsa och att vara kvinna är positivt relaterade till arbetsmoral. Praktiskt program, positiva erfarenheter av gymnasieperioden, bra stöd från båda föräldrarna, bra hälsa och att vara kvinna är positivt relaterade till generell attityd till arbete. Med utgångspunkten att attityder till arbete är betydelsefulla för utvecklingen av den s.k. arbetslinjen i samhället, och därmed också för välfärdssystemet i stort, framstår resultaten i den här studien som viktiga. Ökad kunskap om sådana faktorer kan öka möjligheterna att stödja ungdomars övergång till arbetslivet, viket kan antas ha betydelse för utvecklingen av arbetslinjen och för välfärden.Sammanfattningsvis kan sägas att omfattningen av ungdomarbetslösheten, samt ungdomars livskvalitet och deras attityder till arbete har betydelse för samhällsutvecklingen och för utvecklingen av folkhälsan. I den här avhandlingen framgår att upplevelserna av arbetslöshet kan vara både positiva och negativa. Individuella faktorer som livskvalitet, känsla av sammanhang, hälsa och föräldrastöd har betydelse för både upplevelser av arbetslöshet och attityder till arbete. Sådana faktorer kan antas ha stor betydelse för ungdomars möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden och bör därför beaktas dels när konkreta arbetsmarknadspolitiska åtgärder genomförs, men också i diskussionen, planeringen och utvärderingen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För att öka förståelsen, och därigenom stärka ungdomarnas övergång till arbetslivet, är det viktigt att skapa utrymme för den enskilde in
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hildén, Karin, 1978-, et al.
(författare)
-
Avvikande fostervattenmängd
- 2021. - 3
-
Ingår i: Obstetrik. - : Studentlitteratur AB. - 9789144142609 ; , s. 381-386
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hornyak, G. L., et al.
(författare)
-
Dynamical Maxwell-Garnett optical modeling of nanogold-porous alumina composites : Mie and kappa influence on absorption maxima
- 1997
-
Ingår i: Nanostructured materials. - : Elsevier BV. - 0965-9773 .- 1872-9150. ; 9:1-8, s. 575-578
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Composites consisting of nanogold in porous alumina host membranes have been fabricated and characterized. Nanocluster size (11 nm to 60 nm radius) and shape (prolate to oblate) were varied experimentally. Two phenomena were responsible for the position of maximum absorption (λmax) of the composites. First, light scattering due to extrinsic electrodynamic effects became important as particle size was increased. This resulted in red shifts in λmax and is known as the Mie effect. Secondly, blue shifts were induced as particle aspect ratio was increased. We have designated shifts due to particle shape and orientation as the "kappa" effect. The two appeared to exert their influence independently. Simulations by means of the dynamical Maxwell-Garnett (DMG) expression resulted in good correlation with experimental λmax. We demonstrate again the versatility of the template method of synthesizing nanostructured materials. © 1997 Acta Metallurgica Inc.
|
|
| 9. |
- Jansson, Peter M., Filosofie Doktor, 1965-
(författare)
-
Is Methodological Pluralism Improving Our Ability to Uncover the Causal Mechanisms Behind Men's Violence Against Women?
- 2023
-
Ingår i: Partner Abuse. - : Springer Publishing Company. - 1946-6560 .- 1946-6579. ; 14:1, s. 59-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This explorative article aims to take a step in the direction of a realist-oriented scientific design that extends our knowledge of the requirements of a methodology that improves our ability to uncover the causal mechanisms behind men's violence against women. Despite the great advances that have been made in individual research disciplines, our understanding of the complex causes is still insufficient and suffers from our inability to grasp the larger whole of the collaborative processes. As a first step towards the objective, an integration attempt is implemented that aims to highlight methodological issues that we have to overcome to explain men’s violence against women. The integration of psychological, social-psychological, and sociological theories aims to exemplify how contributing, and counteracting factors interact with each other and form a complex mechanism that influences whether violence against women will take place or not. To leave room for the methodological dimension, the depth of each perspective has been reduced. The results of the integration attempt show both opportunities and difficulties in investigating the mechanisms behind men's violence against women. However, there is still untapped knowledge potential in the explorative integration of theories and the use of realist-oriented pluralistic research methodologies.
|
|
| 10. |
- Jones, A Wayne, 1945-
(författare)
-
Ultra-rapid rate of ethanol elimination from blood in drunken drivers with extremely high blood-alcohol concentrations
- 2008
-
Ingår i: International journal of legal medicine. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0937-9827 .- 1437-1596. ; 122:2, s. 129-134
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The rate of alcohol elimination from blood was determined in drunken drivers by taking two blood samples about 1 h apart. These cases were selected because the individuals concerned had reached an extremely high blood-alcohol concentration (BAC) when they were apprehended. This suggests a period of continuous heavy drinking leading to the development of metabolic tolerance. Use of double blood samples to calculate the elimination rate of alcohol from blood is valid provided that drunken drivers are in the post-absorptive phase of the BAC curve, the time between sampling is not too short, and that zero-order elimination kinetics operates. Evidence in support of this came from other drunken drivers in which three consecutive blood samples were obtained at hourly intervals. The mean BAC (N=21) was 4.05 g/l (range, 2.71-5.18 g/l), and the average rate of alcohol elimination from blood was 0.33 g l-1 h -1 with a range of 0.20-0.62 g l-1 h-1. The possibility of ultra-rapid rates of ethanol elimination from blood in drunken drivers having extremely high BAC deserves to be considered in forensic casework, e.g., when retrograde extrapolations and other blood-alcohol calculations are made. The mechanism accounting for more rapid metabolism is probably related to induction of the microsomal enzyme (CYP2E1) pathway for ethanol oxidation, as one consequence of continuous heavy drinking. However, the dose of alcohol and the duration of drinking necessary to boost the activity of CYP2E1 enzymes in humans have not been established.
|
|
