| 1. |
- Åkerman, Jonas, 1964, et al.
(författare)
-
Styrmedel för att begränsa det globala flygets klimatpåverkan – ett svenskt perspektiv. Uppdaterad och korrigerad version 200702
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den globala, kommersiella luftfartens koldioxidutsläpp beräknas 2018 ha uppgått till drygt 900 miljoner ton. Det motsvarar ca 2,5 procent av de globala, energirelaterade koldioxidutsläppen, som i sin tur beräknas svara för 75-80 procent av den av mänskliga aktiviteter orsakade förstärkningen av växthuseffekten. Inkluderas även s.k. höghöjdseffekter, som orsakas av flygtrafik på höjder över cirka 8 000 meter, ökar andelen väsentligt. Beträffande inrikesflyg har alla länder, åtminstone på pappret, stora möjligheter att genom egna beslut påverka flygets klimatpåverkan med hjälp av t.ex. bränsleskatter. Även klimateffekter från internationellt flyg kan i viss mån påverkas med nationella åtgärder, t.ex. passagerarskatter eller krav om biobränsleinblandning. Förutsättningarna för effektiva, nationella åtgärder avgörs dock i hög grad av det internationella regelverket. Den främsta möjligheten för Sverige att bidra till att den internationella luftfartens klimatpåverkan begränsas är att påverka EUs agerande. Reglerna för EUs utsläppshandeln är avgörande, liksom reglerna för beskattning av flygbränsle. För att Sverige ska kunna påverka det globala regelverket är ett samlat agerande med övriga EU centralt. Klimatpåverkan från det internationella flyget berörs inte i Paris-avtalet, utan hanteras istället inom ICAO, FNs luftfartsorgan. ICAO bildades för att främja den civila luftfarten, vilket kan ha bidragit till att organisationen har varit sen och långsam när det gällt att ta sig an klimatproblemen. 2016 beslöts dock att etablera CORSIA, ett system för utsläppskompensation som ska börja fungera 2021. Målet med CORSIA är inte primärt att minska utsläppen från flyget. Istället är syftet att skapa en mekanism för flygbolagen att kompensera för den ökning av utsläppen från internationell flygtrafik jämfört med 2019/2020 som förväntas. I besluten om CORSIA sägs att de deltagande länderna inte får tillämpa andra, parallella ekonomiska styrmedel. EU-länderna har trots detta förklarat att flyget även fortsättningsvis ska omfattas av utsläppshandel, samtidigt som man försäkrat att den internationella flygtrafiken till och från EU-länderna ska inkluderas i CORSIA fr.o.m. 2021. Hur detta ska fungera, och om flygindustrin och resten av världen kommer att acceptera agerandet, är oklart. Inom EU och enskilda medlemsstater pågår parallellt en diskussion om att beskatta flygbränsle för såväl inrikes- som internationell trafik, en åtgärd som sannolikt kan komma att ifrågasättas av resten av världen, bl.a. med hänvisning till CORSIA. Samtidigt kan livskraften hos CORSIA ifrågasättas. Stora länder som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien har distanserat sig från systemet, och väntas delta tidigast från 2027. Hur allvarlig en kollaps för CORSIA skulle vara från klimatsynpunkt kan diskuteras – de incitament för att begränsa utsläppen som systemet ger är svaga samtidigt som svårigheterna att hitta kompensationsåtgärder som är effektiva och trovärdigt additionella är uppenbara och väl kända. Mot denna bakgrund identifieras följande handlingsalternativ för den svenska klimatpolitiken inom luftfartsområdet. (Förslagen baserade på läget vid årsskiftet 2019/2020.) 1. Reformering av EUs utsläppshandel a. Höjning av den linjära reduktionsfaktorn (=begränsa den ytterligare utgivningen av utsläppsrätter) b. Minskad gratistilldelning av utsläppsrätter c. Incitament för minskade höghöjdseffekter 2. EUs utsläppshandel är viktigare än CORSIA a. Verka för att flygtrafik inom EES inte ska omfattas av CORSIA b. Hålla öppet för att utvidga utsläppshandeln till ”full scope” (=allt flyg till/från flygplatser inom EES) c. Bjuda in länder utanför EES att delta i en utsläppshandel för flyget 3. Reformering av EU-regler kring beskattningen av flyget a. Slopande av förbudet mot beskattning av flygbränsle – EU-gemensam minimiskatt på flygbränsle b. Verka för att momsfrågan löses 4. Nationella styrmedel a. Passagerarskatt b. Differentiering av landningsavgifterna c. Samarbete kring beskattning av flygbränsle med andra intresserade länder inom ECAA (EES + Balkanländerna) d. Reduktionsplikt även för flyget. Utred möjligheterna att på sikt koncentrera den fysiska inblandningen av biodrivmedel till flyg med destination utanför EES.
|
|
| 2. |
- Larsson, Jörgen, 1966, et al.
(författare)
-
Public support for aviation policy measures in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Climate Policy. - : Informa UK Limited. - 1469-3062 .- 1752-7457. ; 20:10, s. 1305-1321
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Air travel has received increasing attention in the climate debate in recent years. Current climate policy in this sector remains weak in comparison to, for example, the road transport sector. In this study, we analyze public support for seven different national policy measures that have been chosen to reflect the main thinking raised in the debate. Using original data from Sweden (N = 4500), we found that less coercive measures, as well as regulatory measures targeting the aviation industry rather than individuals directly, are more readily supported by the public than market-based policies aiming to push individuals away from air travel. The analyses of the different policy measures reveal many similarities between them. Climate concern, a personal norm to act in a more climate-friendly way, a political orientation to the left and high levels of institutional trust all display strong associations with support for all the different policy types. Perceptions of fairness, in particular, and effectiveness were strongly associated with overall policy support. Interestingly, however, the extent to which a policy measure was expected to affect one's own personal freedom was found to have a very weak correlation with policy support. Key policy insights Public support was higher for 'pull' policies (climate labelling and subsidies for high-speed and night trains), as well as for regulatory measures targeting the aviation industry (biofuel blending mandate), than for policies that aim to push individuals away from air travel (e.g. air passenger tax). The weakest public support was found for frequent flyer taxation and personal carbon allowances. One reason, however, may be that these are novel policy options where the respondents had little prior information. In line with previous research, climate concern, ideology and trust in institutions correlate with attitudes to aviation polices, but the multivariate model showed that perceptions of whether a policy is fair and effective were by far the most important variables. Hence, fairness and effectiveness appear to be crucial aspects for the design of new policies.
|
|
| 3. |
- Martins Silva Ramos, Érika, 1991, et al.
(författare)
-
Understanding daily car use: Driving habits, motives, attitudes, and norms across trip purposes
- 2020
-
Ingår i: Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour. - : Elsevier BV. - 1369-8478. ; 68, s. 306-315
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents a classification of motives considered as relevant when selecting a mode of transport, and it examines the relative importance of driving habits, car attitudes, descriptive norms and motives for transport mode choices for commuting, shopping, leisure and child-related trips. A survey was sent by post to 3000 Swedish residents in metropolitan, semi-rural and rural areas (with a response rate of 34.6%). Through an ordinal factor analysis, three classes of motives were extracted: Perceived outcomes, Symbolic and Instrumental motives. Hierarchical proportional odds logistic regression and hierarchical linear regression models assess the relative importance of socio-demographic variables, motives, descriptive norms, car attitudes and driving habits for each kind of trip. These models indicate that the impact of socio-demographic and psychological variables varies across trip purposes. Commuting and child- related trips were primarily predicted by socio-demographic variables. Leisure and shopping trips were mostly predicted by driving habit. Driving habit was a common and strong predictor among all trip purposes. These results are evidence of the power of script-based trips to generate habitual travel behaviours across different trip purposes. Conclusions are made in the light of the usefulness of these results to practitioners and researchers who aim to foster sustainable transportation and to reduce private car use.
|
|
