| 1. |
- Oudin, Anna, et al.
(författare)
-
Traffic-Related Air Pollution and Dementia Incidence in Northern Sweden : A Longitudinal Study
- 2016
-
Ingår i: Journal of Environmental Health Perspectives. - : Environmental Health Perspectives. - 0091-6765 .- 1552-9924. ; 124:3, s. 306-312
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Exposure to ambient air pollution is suspected to cause cognitive effects, but a prospective cohort is needed to study exposure to air pollution at the home address and the incidence of dementia.OBJECTIVES: We aimed to assess the association between long-term exposure to traffic-related air pollution and dementia incidence in a major city in northern Sweden.METHODS: Data on dementia incidence over a 15-year period were obtained from the longitudinal Betula study. Traffic air pollution exposure was assessed with a Land Use Regression Model with a spatial resolution of 50 m x 50 m. Annual mean nitrogen oxide levels at the residential address of the participants at baseline (the start of follow-up) was used as a marker for long-term exposure to air pollution.RESULTS: Out of 1806 participants at baseline, 191 were diagnosed with Alzheimer's disease during follow-up, and 111 were diagnosed with vascular dementia. Participants in the highest exposure group were more likely to be diagnosed with dementia (Alzheimer's disease or vascular dementia), with a Hazard Ratio (HR) of 1.43 (95% Confidence Interval (CI): 0.998, 2.05 for the highest versus lowest quartile). The estimates were similar for Alzheimer's disease (HR 1.38) and vascular dementia (HR 1.47). The HR for dementia associated for the third quartile versus the lowest quartile was 1.48 (95% CI: 1.03, 2.11). A sub-analysis that excluded a younger sample that had been re-tested after only 5 years of follow-up suggested stronger associations with exposure than in the full cohort (HR = 1.71; 95% CI: 1.08, 2.73 for the highest versus lowest quartile).CONCLUSIONS: If the associations we observed are causal, then air pollution from traffic might be an important risk factor for vascular dementia and Alzheimer's disease.
|
|
| 2. |
- Larsson, Maria, et al.
(författare)
-
Loss of Olfactory Function Predicts Mortality Irrespective of Dementia Conversion : 10-year follow-up of an age-varied sample
- 2016
-
Ingår i: Chemical Senses. - : Oxford University Press (OUP). - 0379-864X .- 1464-3553. ; 41:9, s. e111-e288
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this study was to examine the association between performance in odor identification and future mortality in a community cohort of adults aged between 40 and 90 years. We assessed olfactory performance with a 13-item-version of the Scandinavian Odor Identification Test (SOIT). The results showed that during follow-up (mean=9.4 years, standard deviation=2.23), 411 of 1774 (23.2%) participants died. In a Cox model, the association between higher SOIT score and mortality was highly significant (hazard ratio [HR]=0.74, per point interval, 95% confidence interval [CI]=0.71–0.77, p<0.001). The effect was attenuated, but remained significant after controlling for age, sex, education, and health and cognitive variables that were also associated with an increased risk of mortality (HR=0.92, 95% CI=0.87–0.97, p=0.001). Controlling for dementia conversion prior to death did not attenuate the association between SOIT score and mortality (HR=0.92, 95% CI=0.87–0.97, p=0.001). Similar results were obtained for olfactory sensitivity as assessed by self-report. Overall, the present findings show that poor odor identification performance is associated with an increased likelihood of future mortality in middle-aged and older adults, after controlling for social, cognitive, and medical risk factors. Most importantly, controlling for the development of dementia did not attenuate the association between odor identification and mortality, suggesting that olfactory decline might mark deteriorating health also irrespective of dementia.
|
|
| 3. |
- Olofsson, Jonas K., et al.
(författare)
-
Long-term episodic memory decline is associated with olfactory deficits only in carriers of ApoE-є4
- 2016
-
Ingår i: Neuropsychologia. - : Elsevier BV. - 0028-3932 .- 1873-3514. ; 85, s. 1-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The ɛ4 allele of the Apolipoprotein E gene is a genetic risk factor for late-onset dementia of the Alzheimers' type (DAT), which is characterized by loss of both episodic memoryand olfactory functions. Little is known about the possible role of ɛ4 in the association between ongoing episodic memory decline and olfactory deficits in the general population, but such information is relevant in determining the relevance of olfaction as a marker of DAT risk. The present study was based on a large, population-based sample (n=1087, aged 45–90 years, of which 324 were ɛ4-carriers). Episodic memory change rates were established using data collected every 5 years for a 10–20 year interval leading up to an olfactory assessment using the Scandinavian Odor Identification Test at the last wave of data collection. Participants were classified according to whether or not their episodic memory ability declined more rapidly than the age-typical norm (by >1SD). Our main result is that only in ɛ4-carriers was episodic memory decline associated with odor identification impairment. In individuals without ɛ4, odor identification was unrelated to episodic memory decline status. Follow-up analyses indicated that this moderation by ɛ4 was due to the olfactory nature of the identification test, and that the effect was not caused by 63 individuals with dementia. Our results suggest that the ɛ4 determines the functional association between ongoing episodic memory decline and olfaction. These findings are consistent with the notion that ɛ4-carriers with DAT, compared to non-carriers, display a cortical atrophy pattern that is more focused on mediotemporal lobe regions supporting olfactory and episodic memory functions. Olfactory and memory assessments might provide complementary information on mediotemporal atrophy prior to clinical dementia onset, but the ɛ4 should be considered when using olfactory assessment as an early-stage indicator.
|
|
| 4. |
- Dries, Daniel R., et al.
(författare)
-
Loss of Nicastrin from Oligodendrocytes Results in Hypomyelination and Schizophrenia with Compulsive Behavior
- 2016
-
Ingår i: Journal of Biological Chemistry. - 0021-9258 .- 1083-351X. ; 291:22, s. 11647-11656
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The biological underpinnings and the pathological lesions of psychiatric disorders are centuries-old questions that have yet to be understood. Recent studies suggest that schizophrenia and related disorders likely have their origins in perturbed neurodevelopment and can result from a large number of common genetic variants or multiple, individually rare genetic alterations. It is thus conceivable that key neurodevelopmental pathways underline the various genetic changes and the still unknown pathological lesions in schizophrenia. Here, we report that mice defective of the nicastrin subunit of gamma-secretase in oligodendrocytes have hypomyelination in the central nervous system. These mice have altered dopamine signaling and display profound abnormal phenotypes reminiscent of schizophrenia. In addition, we identify an association of the nicastrin gene with a human schizophrenia cohort. These observations implicate gamma-secretase and its mediated neurodevelopmental pathways in schizophrenia and provide support for the "myelination hypothesis" of the disease. Moreover, by showing that schizophrenia and obsessive-compulsive symptoms could be modeled in animals wherein a single genetic factor is altered, our work provides a biological basis that schizophrenia with obsessive-compulsive disorder is a distinct subtype of schizophrenia.
|
|
| 5. |
- Figueira, Joao, et al.
(författare)
-
NMR analysis of the human saliva metabolome distinguishes dementia patients from matched controls
- 2016
-
Ingår i: Molecular Biosystems. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 1742-206X .- 1742-2051. ; 12:8, s. 2562-2571
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Saliva is a biofluid that is sensitive to metabolic changes and is straightforward to collect in a non-invasive manner, but it is seldom used for metabolite analysis when studying neurodegenerative disorders. We present a procedure for both an untargeted and targeted analysis of the saliva metabolome in which nuclear magnetic resonance (NMR) spectroscopy is used in combination with multivariate data analysis. The applicability of this approach is demonstrated on saliva samples selected from the 25 year prospective Betula study, including samples from dementia subjects with either Alzheimer's disease (AD) or vascular dementia at the time of sampling or who developed it by the next sampling/assessment occasion five years later, and age-, gender-, and education-matched control individuals without dementia. Statistically significant multivariate models were obtained that separated patients with dementia from controls and revealed seven discriminatory metabolites. Dementia patients showed significantly increased concentrations of acetic acid (fold change (fc) = 1.25, p = 2 x 10(-5)), histamine (fc = 1.26, p = 0.019), and propionate (fc = 1.35, p = 0.002), while significantly decreased levels were observed for dimethyl sulfone (fc = 0.81, p = 0.005), glycerol (fc = 0.79, p = 0.04), taurine (fc = 0.70, p = 0.007), and succinate (fc = 0.62, p = 0.008). Histamine, succinate, and taurine are known to be important in AD, and acetic acid and glycerol are involved in related pathways. Dimethyl sulfone and propionate originate from the diet and bacterial flora and might reflect poorer periodontal status in the dementia patients. For these seven metabolites, a weak but statistically significant pre-diagnostic value was observed. Taken together, we present a robust and general NMR analysis approach for studying the saliva metabolome that has potential use for screening and early detection of dementia.
|
|
| 6. |
- Smith, Henrik G., et al.
(författare)
-
Slututvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013 : Delrapport II: Utvärdering av åtgärder för bättre miljö
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningRapporten är en del av slututvärderingen av Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013 och har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket. Den redovisar resultat och effekter som uppnåddes genom miljö- och klimatåtgärderna inom landsbygdsprogrammet, vilket omfattar samtliga insatser och ersättningar i axel 2, samt miljö- och klimatrelaterade utvärderingsfrågor för en del åtgärder i axel 1 och 3.Med hjälp av vetenskapliga analyser, kunskapsbaserade resonemang och de för varje insats i landsbygdsprogrammet specificerade indikatorerna har bland annat följande EU-gemensamma (QEC) och programspecifika (PSEQ) utvärderingsfrågor besvarats:• QEC 16: I vilken utsträckning har åtgärden bidragit till att förbättra miljösituationen?• CEQ 20: Vilka andra effekter, bl.a. de som rör andra mål/axlar, är kopplade tillgenomförandet av denna åtgärd?• PSEQ 16A: Hur ändamålsenlig och effektiv har den geografiska styrningen avmiljöåtgärden i programmet varit?• PSEQ 20A: I vilken utsträckning har kompetensutvecklingsåtgärderna bidragittill programmets miljömål?• PSEQ 20B: Vad kan man lära sig av hur klimatåtgärderna fungerat när det gällerutformningen och utvärderingen av klimatåtgärder i framtida program?• PSEQ 20C: Vilka sysselsättningseffekter ger miljöåtgärderna?Utredarnas generella slutsats är att landsbygdsprogrammet spelat en stor och i många fall avgörande roll för miljön, t.ex. genom att förhindra nedläggning av jordbruk i områden med svåra förutsättningar för jordbruk, bevara betes- och slåttermarker av värde för biologisk mångfald och skapa och restaurera våtmarker för biologisk mångfald och näringsretention. Detta bidrar till uppfyllelsen av de svenska miljömålen och internationella åtaganden. Även de klimatrelaterade åtgärderna bidrar i viss mån till att uppfylla miljömålen, men en låg anslutning till vissa åtgärder och programmets ensidiga fokus på produktion av förnybar energi (som bortser från ur klimatsynvinkel mycket större biogena utsläppskällor) gör att effekten på miljömålen bedöms som relativt små. Bedömningen av kompetensutvecklingens effekter på miljömålen har försvårats av brist på tillämpningsbart underlag, men utvärderingen av rådgivningsprogrammet Greppa näringen visar att det bidragit till att reducerakvävetillförseln till Östersjön. För en del andra åtgärder är det empiriska underlaget för vilken effekt de har mycket svagt. Detta behöver i sig inte innebära att dessa åtgärder saknar effekt, men gör det svårt att bedöma deras bidrag till uppfyllelsen av miljömålen och begränsar kunskapen om huruvida alternativa utformningar av insatserna skulle ge större effekt.Den explicita geografiska styrningen som förekommer i programmet bedöms generellt som relevant, men dess effekt varierar stort mellan olika åtgärder/insatser och är i vissa fall svårt att utreda. Det finns dock en del åtgärder/insatser som idag saknar explicit geografisk styrning, men där vi bedömer att kostnadseffektiviteten skulle kunna öka markant om man införde en sådan (t.ex. Certifierad ekologisk produktion).Miljöåtgärdernas sysselsättningseffekter har endast kunnat bedömas för ett fåtalåtgärder/insatser (kompensationsbidraget samt ersättningarna för Extensiv vallodling och Skötsel av betesmarker och slåtterängar) och anses generellt vara marginellt positiv. Detta bör dock tolkas med stor försiktighet eftersom bedömningen gjordes enbart via dessa åtgärders effekt på markanvändningen.Miljö- och klimatåtgärders effekterUnder programperioden 2007-2013 innehöll landsbygdsprogrammet en mängd olika åtgärder med syfte att gynna miljö och klimat. Utvärderingen visar att det finns en stor variation i såväl upptaget av de olika åtgärderna som deras effekt. Miljöåtgärdernas syften fokuserar huvudsakligen på att gynna bevarandet av biologisk mångfald, minskat växtnäringsläckage och giftfri miljö. De flesta miljöåtgärder bidrar generellt till att uppnå sitt syfte, men om de gör det på ett kostnadseffektivt sätt har ofta varit svårt och ibland omöjligt att utvärdera. För syftet giftfri miljö har det inte funnits resurser till en djupare utvärdering.Ersättningarna för Skötsel av betesmarker och slåtterängar samt för Certifieradekologisk och kretsloppsinriktad produktion är exempel på insatser med konstaterad positiv effekt på biologisk mångfald. Andra ersättningar, såsom ersättningen för Värdefulla natur- och kulturmiljöer, adresserar visserligen för biologisk mångfald viktiga livsmiljöer, men deras utformning och skötselvillkor har visat sig inte vara anpassade till detta syfte med insatsen. För en del ersättningar saknas tillräckligt kunskap eller dataunderlag för att kunna göra tillfredställande utvärderingar av effekterna på biologisk mångfald. Bland dessa finns exempelvis ersättningarna för Extensiv vallodling och Skötsel av våtmarker.Minskat näringsämnesläckage och miljömålet Ingen övergödning fanns som syfte för flera insatser inom åtgärden Miljövänligt jordbruk och den generella bedömningen är att insatserna bidrar till att uppfylla detta syfte. Det finns dock stor skillnad i hur effektiva insatserna är. Minskat kväveläckage anses ha en god kostnadseffektivitet, särskilt efter att ersättningsnivåerna anpassades under senare delen av programperioden. Även reduceringen av fosfor genom skyddszoner bedöms ha en högre kostnadseffektivitet jämfört med förra programperioden på grund av regionala skillnader i anslutning. När det gäller Extensiv vallodling visar utvärderingen stora regionala skillnader, och för andra insatser, såsom Restaurering och anläggning av våtmarker och Certifierad ekologisk odling, har det varit svårt att bedöma om de på ett kostnadseffektivt sätt bidragit till att uppfylla miljömålen.Miljöåtgärdernas effekter på miljömålet Giftfri miljö har inom ramen för dennautvärdering inte kunnat analyseras specifikt på grund av bristande underlag ochbegränsade resurser. Eftersom det generellt är svårt att utvärdera det specifika bidraget av de berörda ersättningarna till en giftfri miljö, kan utvärderingen därför inte på ett tillfredställande sätt svara på hur stor deras bidrag till detta miljökvalitetsmål har varit.När det gäller klimatåtgärder har programmet ett tydligt fokus på produktion ochanvändning av energi och relaterade emissioner av växthusgaser. Samtidigt konstateras det att emissionerna av växthusgaser från jordbrukssektorn primärt härrör från biogena processer i form av metan från idisslarnas matsmältning och lustgas från det kväve som tillförs åkermarken. För en fortsatt reduktion av jordbrukssektorns emissioner av växthusgaser bör satsningarna på en minskad användning av fossila bränslen fortsätta, men det är samtidigt nödvändigt att lägga ett större fokus på de biogena emissionerna. För att tydliggöra vikten av klimatåtgärder och satsningar på förnybar energi bör dessa insatser också lyftas fram som egna åtgärder istället för att finnas insprängda bland åtgärder som har annat huvudfokus.För ett fåtal åtgärder och ersättningar har det gått att härleda möjliga sysselsättningseffekter via de markanvändningseffekter som estimerats med modeller. Även om dessa resultat bör tolkas med stor försiktighet, bedöms sysselsättningseffekten av miljöåtgärderna generellt vara marginellt positiv. Ersättningen Skötsel av betesmarker och slåtterängar har i beräkningar som bygger på kontrafaktiska markanvändningsscenarier lett till en märkbar förändring av markanvändningen (ökad areal betesmarker med stöd) vilket, eftersom animalieproduktion generellt anses vara mer tidskrävande än spannmålsproduktion, bedöms leda till högre sysselsättning. Extensiv vallodling och kompensationsbidrag har däremot en mycket begränsad påverkanpå markanvändningen, varför sysselsättningseffekten bedöms som marginell.Generella förbättringsförslag inför utformningen av kommande programÄven om utvärderarnas samlade bedömning är att landsbygdsprogrammets upplägg, d.v.s. dess syften och motiv, ingående medel och val av åtgärder, är relevant och generellt bidrar till att förbättra situationen för miljö och klimat, så finns det en hel del som kan och bör förbättras för att möjliggöra kostnadseffektiva program i framtiden. De enstaka insatsernas syften och mål bör preciseras och kopplas till tydliga indikatorer som på ett relevant sätt kan mäta måluppfyllandet. Detta är avgörande för att man ska kunna utforma ett kostnadseffektivt landsbygdsprogram och utvärdera det på ett adekvat sätt. Dessutom behöver beskrivningarna för syften och motiv för många av ersättningarna ses över och anpassas till det aktuella kunskapsläget. Exempelvis skulle syftet ”bevara biologisk mångfald” leda till helt olika åtgärder beroende på om man vill bevara sällsynta arter eller ekosystemtjänstgynnare.Det empiriska underlaget för utvärdering behöver stärkas inför utvärderingen avframtida landsbygdsprogram. Detta kan exempelvis göras genom systematiskaöversikter och empirisk primärforskning som undersöker konsekvenser av olikaåtgärder. För att optimera detta bör utvärderingen byggas in som en organisk del av landsbygdsprogrammet. Utredarna föreslår att en procent av programmets budget används till att utforma och implementera relevanta metoder för kontinuerlig insamling av lämplig data under hela programperioden.För att i högre grad kunna utvärdera landsbygdsprogrammets kostnadseffektivitetkrävs en fortsatt utveckling av metoder för att studera konsekvenserna för målet av att åtgärden/insatsen/delinsatsen finns eller inte finns (eller var annorlunda utformad) (kontrafaktiska scenarier) och modeller som föruts
|
|
| 7. |
- Stomby, Andreas, et al.
(författare)
-
Higher diurnal salivary cortisol levels are related to smaller prefrontal cortex surface area in elderly men and women
- 2016
-
Ingår i: European Journal of Endocrinology. - 0804-4643 .- 1479-683X. ; 175:2, s. 117-126
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Elevated cortisol levels with aging have been associated with atrophy of the hippocampus and prefrontal cortex (PFC), as well as with impaired cognitive functions in men. However, coexisting diseases have confounded many studies examining these relationships. Studies in women are lacking. Our objective was to test whether salivary cortisol levels were related to morphology of the hippocampus and the PFC, and to cognitive performance.Design: A cross-sectional study including 200 elderly (55-80 years old) men and women.Method: We used magnetic resonance imaging, tests of episodic-, semantic-, and working memory, visuospatial ability, and cortisol levels in four saliva samples collected during 1 day.Results: Area under the curve (AUC) for cortisol levels was negatively related to cortical surface area of the left anterior cingulate gyrus (caudal P < 0.001; rostral P = 0.006), right lateral orbitofrontal cortex (P = 0.004), and right rostral middle frontal gyrus (P = 0.003). In women, there was also a negative relationship with cortical surface area in the left rostral middle frontal gyrus (P = 0.006). No relationship was found between cortisol levels and hippocampal volume.Conclusion: This study suggests that the structure of the medial PFC is related to cortisol levels in both elderly women and men.
|
|
