| 1. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 2. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(författare)
-
Both predation and feeding opportunities may explain changes in survival of Baltic salmon post-smolts
- 2012
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 69, s. 1574-1579
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The survival of wild and hatchery-reared post-smolts of salmon (Salmo salar) in the Baltic Sea has declined since the 1990s. Direct observations of the processes affecting survival are, however, lacking. Here, the importance of food availability and predation in regulating post-smolt survival is analysed. Based on previous studies, the following explanatory variables were selected: (i) availability of herring (Clupea harengus membras) recruits in the Gulf of Bothnia (Bothnian Sea, Bothnian Bay) in the northern Baltic Sea; (ii) sprat (Sprattus sprattus balticus) and herring abundance in the southern Baltic Sea; and (iii) abundance of grey seal (Halichoerus grypus) along the post-smolt migration route. Bayesian analysis was used to estimate the relative probability of each of the 32 combinations of these variables and revealed that the model including grey seal abundance and herring recruits per post-smolt had the highest posterior probability and a high coefficient of determination. The results suggest that the declining trend in post-smolt survival is explained by the increased number of grey seals, whereas the annual variation in survival coincides with variation in the recruitment of Bothnian Sea herring. However, it remains uncertain whether the observed correlations arise from direct causalities or other mechanisms.
|
|
| 3. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(författare)
-
Genetisk kartläggning av öring i Mjörn
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I sjön Mjörn, som är belägen i Säveåns vattensystem i Västergötland, förekommer ett bestånd av storvuxen insjööring som klassats som genuint och skyddsvärt. Öringreproduktion förekommer i flera av sjöns tillflöden, men förekomsten av storvuxen, sjövandrande öring har minskat under senare årtionden. Det sätts också ut odlad öring i Mjörn enligt vattendom. Den odlade stam som används för att producera sättfisk till sjön grundades 1969 med lekfisk från ett av Mjörns viktigare tillflöden, och har sedan dess hållits genetiskt isolerad, d.v.s. inget nytt avelsmaterial har tillförts. Syftet med denna studie var att göra en genetisk kartläggning av öringen i Mjörn, vilket inkluderar identifiering av distinkta lekbestånd, skattningar av beståndens genetiskt effektiva storlekar samt ett försök att utreda Mjörnöringens ursprung genom jämförelser med öring från andra områden i Sverige. Resultaten visar att Mjörns öringbestånd är små med relativt låg grad av genetisk variation. Den vilda öring som idag finns i sjöns tillflöden bildar en separat och tydlig grupp i analyser som inkluderar öring från andra områden i Sverige, även om subtila likheter med havsvandrande öring från västkusten framträder i vissa analyser. Samtidigt föreligger tydliga genetiska skillnader inom Mjörn vilket indikerar att genflödet mellan de olika tillflödena är begränsat. Utsättningar av främmande öringstammar, samt förflyttningar av öring mellan vattendrag som mynnar i Mjörn bör därför undvikas. Den odlade stammen avviker markant från den vilda öringen i sjön, och påminner genetiskt sett mest om öring från Gullspångsälven i Vänern. I kombination med uppgifter om tidigare utsättningar pekar de genetiska resultaten på att den lekfisk som användes för att starta upp den odlade stammen i Ålanda sannolikt hade ett stort inslag av Gullspångsöring som tidigare satts ut i sjön. Bevarandevärdet på den odlade stammen kan därför ifrågasättas. Det finns dock alternativa, om än mindre sannolika, förklaringar till de observerade resultaten som inte helt kan uteslutas och bör utredas vidare.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nordangård, Jacob, 1968-
(författare)
-
ORDO AB CHAO : Den politiska historien om biodrivmedel i den Europeiska Unionen – Aktörer, nätverk och strategier
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biodrivmedel blev efter millennieskiftet en alltmer prioriterad energikälla för EU och ansågs kunna stävja både klimathot och energissäkerhetsproblem samtidigt som drivmedelsproduktionen skulle gynna sysselsättningen i jordbruket. EUkommissionen formulerade 2007 ett mål om att ersätta 10 % av transportenergin till biodrivmedel. Snabbt uppkom dock en strid mellan en grupp av aktörer (miljörörelse och livsmedelsindustri) som såg biodrivmedelssatsningen som ett hot mot både miljön och livsmedelssäkerheten medan en annan grupp bestående av företrädesvis biodrivmedelsintressenter såg det som viktigt att behålla och utveckla EU:s mål för att rädda både klimat och miljö. Motsättningarna som uppkommit väcker frågor kring vilka logiker som legat bakom detta.Avhandlingens syfte är att analysera EU:s biodrivmedelspolicy, vilka aktörer och nätverk som har format denna process, vilka problem och lösningar som dessa aktörer och nätverk argumenterat för i processen, samt hur de har agerat för att mobilisera stöd för sina ståndpunkter. Detta har kopplats till teorier om nätverksstyrning, förekomsten av utlösande händelser i policyprocessen, resursberoende i nätverksmodellen samt på vilket sätt managementteori utövat inflytande. Metoden har varit att utifrån dokumentstudier rekonstruera det historiska förloppet och de aktörer som medverkat i processen.Avhandlingens visar att en förhållandevis liten grupp aktörer har haft ett stort inflytande över policyprocessen från det att problemen som biodrivmedel var satta att lösa definierades i slutet av 80-talet till det att hållbarhetsstandarder utvecklades och implementerades. Dessa aktörer har funnits i policynätverkens kärna och har som ett av sina centrala mål velat utarbeta globala regelverk för råvaruhandeln. De miljöorganisationer som medverkat i processen har genom resursberoenden till stor del varit underordnade denna grupp. Processerna har innehållit ett stort inslag av strategisk planläggning men även utlösande händelser som klimat- och livsmedelskriser har varit viktiga för att motivera politiska beslut.
|
|
| 8. |
- Palm, Stefan, et al.
(författare)
-
Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax.
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Lake Vänern, Sweden, two of the world's few land-locked and large-sized Atlantic salmon (Salmo salar) populations exist. The lake also is home for fast growing, lake-migrating populations of brown trout (Salmo trutta). Since the 1800s, widespread human exploitation of spawning and nursery areas in rivers has severely affected the migratory salmonids in the Lake Vänern area, and a large number of local populations have gone extinct. To compensate for lost natural production caused by the hydropower development, extensive compensatory stocking has been going on for many decades using local salmon and trout originating from Rivers Klarälven and Gullspångsälven. In these two rivers wild production of salmon still exists, and they are also the most important reproduction and nursery areas for the wild lake-migratory trout. The salmon and trout from Klarälven and Gullspångsälven are considered unique with a high conservation value. At the same time, they constitute valuable biological resources for the fishery. A prolonged history of weak populations in the wild, use of few parental fish in hatchery production, stock-crosses, and interbreeding of farmed and wild fish has undoubtedly altered the genetic population structure. So far, however, it has remained largely unclear how large genetic changes that have taken place. This report contains a comprehensive population genetic survey of salmon and trout (wild and hatchery produced) originating from Gullspångsälven and Klarälven. By comparing contemporary genetic data with historic material (microsatellite DNA) extracted from scale samples collected during past decades, it has been possible to assess levels of genetic change since the 1960s. It has also been possible to estimate genetically effective population sizes, levels of gene flow and population admixture. Our results show that clear genetic changes have occurred due to a combination of genetic admixture and random allele frequency fluctuations in small populations (genetic drift). Despite significant genetic changes in several cases, current levels of genetic differentiation among the stocks are nevertheless marked. Hence, it is still justified to regard these as genetically unique and worthy of protection. At the same time there are reasons for serious concern. For example, the estimated proportion of "native genes" in current Gullspångsälven salmon (both wild and hatchery) is only about 70 %, corresponding to a gene flow from Klarälven salmon since the 1960s of about 6-9 % per generation - an alarmingly high level. To prevent continued erosion of the genetic population structure, a set of recommendations is provided. A more successful genetic conservation work will be needed to safeguard long-term survival and productivity of the Lake Vänern (wild and hatchery) stocks, and is a basic condition for a sustainable salmonid fishery.
|
|
| 9. |
- Rogell, Björn, et al.
(författare)
-
Strong divergence in trait means but not in plasticity across hatchery and wild populations of sea-run brown trout Salmo trutta
- 2012
-
Ingår i: Molecular Ecology. - 0962-1083 .- 1365-294X. ; 21:12, s. 2963-2976
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is ample evidence that organisms adapt to their native environment when gene flow is restricted. However, evolution of plastic responses across discrete environments is less well examined. We studied divergence in means and plasticity across wild and hatchery populations of sea-run brown trout (Salmo trutta) in a common garden experiment with two rearing environments (hatchery and a nearly natural experimental stream). Since natural and hatchery environments differ, this arrangement provides an experiment in contemporary adaptation across the two environments. A QST - FST approach was used to investigate local adaptation in survival and growth over the first summer. We found evidence for divergent selection in survival in 1 year and in body length in both years and rearing environments. In general, the hatchery populations had higher survival and larger body size in both environments. QST in body size did not differ between the rearing environments, and constitutive divergence in the means was in all cases stronger than divergence in the plastic responses. These results suggest that in this system, constitutive changes in mean trait values are more important for local adaptation than increased plasticity. In addition, ex situ rearing conditions induce changes in trait means that are adaptive in the hatchery, but potentially harmful in the wild, suggesting that hatchery rearing is likely to be a suboptimal management strategy for trout populations facing selection in the stream environment.
|
|
| 10. |
|
|
