| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lövgren, Karin, et al.
(författare)
-
Advertising old(er) men : Swedish old(er) men reflect on "seeing themselves”
- 2022. - 1
-
Ingår i: Ageing and the Media. - Bristol : Policy Press. - 9781447362036 - 9781447362050 - 9781447362067 ; , s. 157-173
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Adverts tell a story and comprise images that old men encounter in their everyday 5 lives, and which provide popular scripts on ageing masculinity. This chapter focuses 6 on old men’s own understandings of advertising and their depictions of old men. 7 Focus group interviews with Swedish old men, aged between 65 and 92, were 8 conducted, with commercial adverts featuring old men used as visual prompts to 9 invite discussions on masculinity and ageing. The advertising shown reflects both 10 negative and overtly ageist images, and images of the so-called successfully ageing 11 old man; adverts appealing to identification and aspiration, adverts inciting laughter 12 and appreciation, and adverts creating a sense of resistance or rejection. Different 13 readings of the shown adverts emerged, which point to the polysemic nature of media 14 texts. The chapter discusses prominent themes from the transcribed and coded focus 15 group interviews, on embodied ageing, ageing in different stages of life, masculinity 16 and societal changes in terms of gender equality and the role and status of old men.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 7. |
- Sandberg, Linn, 1983-, et al.
(författare)
-
Bouncing off Ove : Old men's readings of the novel A Man Called Ove as a cultural representation of ageing masculinity
- 2022
-
Ingår i: Journal of Aging Studies. - : Elsevier. - 0890-4065 .- 1879-193X. ; 63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In recent years, there has been a rise in portrayals of greying protagonists in popular fiction, often featuring older people in humorous and heart-warming stories. An emerging genre within this literature is the “geezer and grump lit”, a genre where older people are active protagonists, and while often portrayed as grumpy “’usually turn out to have a heart of gold’” (Swinnen, 2019). A notable example of a book in this genre is the internationally bestselling novel A Man Called Ove (2012) by the Swedish author Fredrik Backman. Telling the story of the 59-year-old Ove who sets out to take his own life, the novel can be understood not only as a cultural representation of ageing, but more specifically a cultural representation of ageing masculinity. But how is this popular novel read and responded to by old men themselves? This article builds on a focus group study with Swedish men aged 65–92 who read and discussed A Man Called Ove. The aim of this article is thus to explore how men read the novel and how these readings function as ways of constructing, negotiating and challenging ageing masculinity and the old man as a gendered and aged position. Findings of the study show how discussion of the novel generated a variety of “imaginary positions” through which the participants made sense of what it means to be an old man in contemporary Sweden, including positions such as the active aspiring ageing man, the passive lonely old man, the embodied and vulnerable old man, and the dutiful old man. Future research should explore how other literary genres may provide ways of understanding how old men's gendered and aged subjectivities are constructed.
|
|
| 8. |
- Sandberg, Linn, 1983-, et al.
(författare)
-
“Daring to Be True and to Shine Brightly in the Time That Remains” : Imagining Transgender Ageing in Fredrik Ekelund’s Q
- 2023
-
Ingår i: NORA. - : Taylor & Francis. - 0803-8740 .- 1502-394X. ; 31:3, s. 292-305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores imaginings of transgender ageing, and more specifically visions of transfeminine ageing futures, through an analysis of the auto-fictional novel Q by Swedish author Fredrik Ekelund. The novel tells the story of Fredrik, who comes out as transvestite at the age of 60, and subsequently struggles to come to terms with and explore their transfeminine identity as Marisol. Overall, cultural representations of lesbian, gay, bisexual, transgender and queer ageing are rare, and often tell tales of misery. As such, Q is a unique example of a complex and relatively positive narrative of transgender ageing. On the one hand, transgender ageing is portrayed as a potential escape from both time and growing old, a form of “rebirth”. On the other hand, failure emerges as a constant threat, including both the failure to perform age-appropriate femininity and failure in the sense of becoming stuck with self-loathing and shame. The protagonist’s struggles to age successfully become intimately connected with pride and standing up for oneself, struggles that are in turn bound to homonationalist discourses of Scandinavian progressiveness and LGBT exceptionalism.
|
|
| 9. |
- Sandberg, Linn, 1983-
(författare)
-
Editorial
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Ageing and Later Life. - : Linköping University Electronic Press. - 1652-8670. ; 16:2, s. 9-10
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
