| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bertilsson, Jonas, et al.
(författare)
-
Discourses on transformational change and paradigm shift in the Green Climate Fund: the divide over financialization and country ownership
- 2021
-
Ingår i: Environmental Politics. - : Informa UK Limited. - 0964-4016 .- 1743-8934. ; 30:3, s. 423-441
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Green Climate Fund (GCF) provides climate finance to both adaptation and mitigation projects. Since its establishment in 2010 it has been committed to country ownership and the needs of recipient countries. Interpretations of this commitment are shaped by the GCF’s guiding principles of transformational change and paradigm shift. These principles are used as discursive resources to form the content in project proposals, and to legitimize a top-down financialization of recipient countries, while describing it as country ownership and responsiveness to their needs. This is an example of how climate finance governance becomes a gateway for a deeper financialization of recipient countries.
|
|
| 5. |
- Cassegård, Carl, 1971, et al.
(författare)
-
I apokalypsens skugga. Miljörörelser och industrikapitalism 1870–2020
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan det komma sig att miljörörelsen så fullständigt har misslyckats i sina försök att hejda ödeläggelsen av planeten och dess atmosfär? Denna fråga är utgångspunkten för Carl Cassegårds och Håkan Thörns undersökning av miljörörelsens ”långa historia”, "I apokalypsens skugga". Författarna visar hur det moderna industrisamhället har skapat förutsättningar för en aktiv miljörörelse och samtidigt begränsat dess handlingsutrymme. I fokus står Sverige och Japan, två länder som har tillskrivits ledande roller i industrikapitalismens utveckling och som på olika sätt utmärkt sig på både miljöförstöringens och miljöpolitikens områden. I ett antal närstudier belyser författarna de omständigheter, maktförhållanden och intressen som bidragit till att forma motståndet mot miljöförstöring, skogsskövling och andra former av exploatering i de båda länderna. Boken diskuterar också miljörörelsens förutsättningar och handlingsutrymme i ett mer övergripande perspektiv. För trots framgångar för miljöarbetet i form av nationell miljölagstiftning och internationell miljöpolitik befinner vi oss i en allt allvarligare klimat- och miljökris. Fortsatt massmobilisering är en förutsättning för att vi ska kunna hantera denna kris och på samma gång säkra och utveckla den moderna demokratin på ett sätt som värnar de fattigaste och mest sårbara. Kunskaper om miljörörelsens historia är i det sammanhanget en resurs för att – i ljuset av tidigare erfarenheter – utveckla nya perspektiv och former för handling.
|
|
| 6. |
- Cassegård, Carl, 1971, et al.
(författare)
-
Post-Apocalyptic Environmentalism: The Green Movement in Times of Catastrophe
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book analyses how the environmental movement has developed three overarching narratives that co-exist and compete within it. The first is the narrative of green progress, which has been prominent from the start in environmentalist thought and which is today expressed in the idea of sustainable development and in eco-modernism. The second is the apocalyptic narrative, which urges us to act in order to avert a future catastrophe and which rose to prominence with Rachel Carson and other classics of post-war environmentalism and experienced a renaissance with the climate activism of the 2000s. The third is the postapocalyptic narrative according to which catastrophe is already an unavoidable fact. The centrepiece of the book is its discussion of the postapocalyptic narrative, which has become influential in the recent decade, especially in the wake of the disillusionment following the failed climate summit in Copenhagen 2009. Climate change, resource exhaustion, pollution and species extinction signal that catastrophes have already become realities here and now for an enormous number of people and other lifeforms. The book probes the possibilities and limitations of the environmental movement in grappling with these issues and turning them into relevant action.
|
|
| 7. |
- Hagbert, Pernilla, Dr, 1986-, et al.
(författare)
-
Contemporary Co-housing in Europe: Towards Sustainable Cities?
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book investigates co-housing as an alternative housing form in relation to sustainable urban development. Co-housing is often lauded as a more sustainable way of living. The primary aim of this book is to critically explore co-housing in the context of wider social, economic, political and environmental developments. This volume fills a gap in the literature by contextualising co-housing and related housing forms. With focus on Denmark, Sweden, Hamburg and Barcelona, the book presents general analyses of co-housing in these contexts and provides specific discussions of co-housing in relation to local government, urban activism, family life, spatial logics and socio-ecology. This book will be of interest to students and researchers in a broad range of social-scientific fields concerned with housing, urban development and sustainability, as well as to planners, decision-makers and activists.
|
|
| 8. |
- Siegrist, Nathan, et al.
(författare)
-
Metelkova as Autonomous Heterotopia
- 2020
-
Ingår i: Antipode. - : Wiley. - 0066-4812 .- 1467-8330. ; 52:6, s. 1837-1856
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines conflicts concerning urban space, focusing on relationships between autonomous space and neoliberal urbanism through the empirical example of the cultural centre AKC Metelkova Mesto in Ljubljana, Slovenia. Through a thematic discourse analysis of activist interviews and collective statements by activist groups connected to Metelkova, research questions concern how urban conflict is constructed from the vantage point of autonomous space; what role autonomous space is assigned in relation to such conflict; and how tensions and antagonisms within the autonomous space can be understood. Theoretically we engage in a reinterpretation of the notion of heterotopia in conjunction with critical urban theory, analysing Metelkova as an autonomous heterotopia. Further, we argue that theoretisations of autonomous spaces need to consider experiences from Central and Eastern Europe, in which the conditions are shaped and constructed in conjunction with particular configurations of abruptly implemented neoliberal governance and the rise of the new authoritarianism.
|
|
| 9. |
-
Standardhöjning eller underhåll? Deltagande och hållbarhet i renoveringar av hyresbostäder
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultaten från ett forskningsprojekt som studerat och analyserat hyresgästers deltagande i renoveringar av hyreshus, byggda huvudsakligen under perioden 1960 – 1975. Projektets syfte har varit att undersöka om, i vilken utsträckning och hur, hyresgästers inflytande påverkar hur renoveringar uppfyller de hållbarhetsmål som anges under rubriken Hållbara städer och samhällen på Agenda 2030. Vi har specifikt intresserat oss för två aspekter i delmål 11. För det första gäller det ambitionen att skapa en inkluderande och hållbar urbanisering och en deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bostäder. För det andra gäller det målet att skapa ekonomiskt överkomliga bostäder för alla. Med denna utgångspunkt ställer vi frågor om 1) hur hyresgäster bjuds in till dialoger i renoveringsprocesser, och i vilken mån detta inbegriper konflikter mellan olika intressenter, 2) hur hyresgäster självorganiserar för att påverka renoveringar och hur relationen ser ut mellan denna självorganisering och den av fastighetsägaren organiserade dialogen, 3) vad hyresgästerna önskar ha inflytande över, och vilket inflytande de får rent faktiskt, samt 4) hur dialogen och självorganiseringen påverkar uppmärksammandet och hanterandet av social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i renoveringen. Vi lägger i rapporten vikt vid politisk styrning och förändringar på bostadspolitikens och stadsutvecklingens område eftersom ett övergripande resultat är att samråd och hyresgästers möjligheter till inflytande vid renoveringar är kraftigt begränsade och att detta till väsentliga delar är en effekt av strukturella villkor. Det gäller framför allt de villkor som ges av de förändringar av den nationella bostadspolitiken som ägt rum sedan 1990-talet. En viktig slutsats med avseende på deltagande i renovering är att hyresgästers självorganisering avsevärt förbättrar möjligheterna till inflytande över renoveringsprocessen. Framför allt har vi sett ett inflytande som resulterat i: 1) mindre omfattande renovering och därmed lägre hyreshöjning; 2) införande av olika renoverings- (och därmed hyres-) nivåer, 3) intrappning av den nya hyran samt 4) påverkan på utformningen av förändringar på fasader och gårdar. Med avseende på hållbarhet betonar vi att tidsperspektiven måste vara tydliga – hur länge och för vem ska något vara hållbart? Vidare måste maktrelationer explicitgöras och balanseras – vem kan ha inflytande på boendesituationen, och vilka perspektiv och kunskaper avgör vad som anses hållbart?
|
|
| 10. |
- Sunnemark, L., et al.
(författare)
-
Decolonizing higher education in a global post-colonial era: #RhodesMustFall from Cape Town to Oxford
- 2023
-
Ingår i: Review of Education Pedagogy and Cultural Studies. - : Informa UK Limited. - 1071-4413 .- 1556-3022. ; 45:1, s. 53-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Considering globalization as part of a post-colonial conjuncture, the examination of the politics of decolonization is essential to understand key conflicts in global civil society. Recently, a global movement for the decolonization of higher education has played a key role in this context, with the #RhodesMustFall movement being particularly important. Starting at the University of Cape Town and spreading to Oxford University, the movement initially protested against the presence of statues of Cecil Rhodes at both sites. We argue that the #RhodesMustFall movement is part of what we call a global field of decolonial politics. We also demonstrate how movement discourse is necessarily rearticulated when shifting context: the primary characteristic of the UCT discourse is its constitution of "black" subjectivity, while the Oxford discourse is largely shaped by the diasporic situation of formerly colonized peoples within an ex-metropolis, constructing multiple plural subjectivities and recovering issues of race and coloniality from political margins.
|
|
