| 1. |
- Hyvönen, Mats, 1973-, et al.
(författare)
-
The Formation of Swedish Media Studies, 1960–1980
- 2018
-
Ingår i: Media History. - : Taylor & Francis Group. - 1368-8804 .- 1469-9729. ; 24:1, s. 86-98
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Around 1960, the politics of the emerging media society in Sweden tended to fixate the formative functions of mass communication. The monopoly of public service broadcast media, press subsidies and new tendencies in film policy were some of the issues around which uncertainty prevailed. New methods to provide reliable data were sought by politicians, since empirical facts were required as arguments for an updated media policy. This article examines the different ways that the field of media studies was introduced in Sweden between 1960 and 1980. We argue that Swedish academic media studies departed from, and emerged within, a rather diffuse borderland between industry, politics and academia. The formation of national media research in Sweden can partly be seen as an effect of politicians and the media industry wanting to be better informed on issues such as media influence, media ownership and the habits and composition of the media audience.
|
|
| 2. |
- Vesterlund, Per, Universitetslektor, 1961-
(författare)
-
Loyalty and Betrayal in Swedish TV-fiction : The radical 1970s and contemporary Nordic Noir
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish TV-drama from the 1970s and (to lower extent) the 1980s have usually been identified with an overt social content. Societal institutions of the welfare state, like public schools or health care, were often in focus. When the Scandinavian crime fiction of today is said to contain social perspectives, and sometimes to depict the disruption of the welfare state, Swedish TV-fiction of the 1970s seems to have been just as critical towards the contemporary society.The paper will discuss the aesthetic and rhetorical strategies in the narrative and visual depiction of the relation between individual characters and institutions. With vulnerability as one main concept, the era of Swedish TV-fiction of the 1970s and 1980s will be related to later periods – foremost contemporary criminal fiction of the 2010s. The interplay between vulnerability of institutions and the vulnerability of citizens will be one of several tentative thematic issues discussed.
|
|
| 3. |
- Vesterlund, Per, Universitetslektor, 1961-
(författare)
-
Myglaren – Media Tactics in the Wake of the New Swedish Film Policy of 1963
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Swedish “film reform” of 1963 – when the Swedish Film Institute (SFI) was founded, and a national system of film subsidies was to be introduced – led to changes in the strategies of national film production and a general institutionalization of national film culture and art cinema values.In the history of Swedish cinema, a less high-lighted effect of the new system is the different kinds of temporary tactical enactments that followed the reform. These media tactics could often be recognized as temporary or singular actions. There were frequently examples of producers pre- or postponing the opening night of a film in order to have the premiere registered in the “right” year; or of producers adding scenes to film to reach the required length for a feature film to be entitled to subsidies. These tactical manoeuvres were regularly reported on by the press. Not only were the long-term strategies of fitting into the “Ingmar Bergman-pattern” discussed, but also short-sighted attempts to deceive the new system gained public attention. In 1966 the film Myglaren (The Fixer) by Jan Myrdal and Rune Hassner was subject to both these discourses in the public debate. The film was an overt critique of the social democracy, but also an implicit critique of the new film policy. Originally produced for TV, the film was not entitled to any subsidy. The two directors, however, staged one single showing in a movie theatre, in order to be able to apply for funding from the SFI. The aim of their application was also to start a debate on the film reform.In this paper, I will make this outstanding case pivotal in a discussion of strategies and tactics in Swedish 1960s cinema.
|
|
| 4. |
- Vesterlund, Per, Universitetslektor, 1961-
(författare)
-
Schein: En biografi
- 2018. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Vesterlund, Per, Universitetslektor, 1961-
(författare)
-
Vem dödade Leif? : Sjukhuset i den svenska tvåkanalstelevisionens dramatik
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När första säsongen av den svenska TV-serien Jourhavande hade premiär den 17 mars 1974 var den på flera sätt typisk för svenska TV-dramatik av sin tid. Den kännetecknades av en realistisk estetik, den adresserade samhälleliga problem, och den blev häftigt uppmärksammad och debatterad i pressen.Under 1970-talet blev denna så kallade TV-teater en nationell angelägenhet av vikt. I en tid av biografkris framstår i efterhand den inhemska tv-dramatiken som en av de mest publikt centrala audiovisuella nationella produktions- och distributionsformen för sin tid. TV-serierna och pjäserna präglades av tidens politiserade anda och fungerade som projektionsytor för aktuella samhälleliga konflikter. Ofta fokuserade TV-dramatiken välfärdsstatens funktioner. Företeelser som arbetslöshet (Friställd, 1969) eller migration från landsbygden (Hem till byn, 1971-1976; Fiskeläget, 1974) och institutionella kontexter i välfärdsstaten som skola (Lära för livet, 1977) eller idrottsrörelse (Hammarstads BK, 1977) i fokus.Ett återkommande tema i dessa produktioner var hälso- och sjukvård. De kanske främsta exemplen är de två serierna Jourhavande (1974) och Babels hus (1981). Båda fokuserar maktmissbruk, stordrift och ekonomism i den svenska sjukvården. Båda har det stora sjukhuset som spelplats. Jourhavande regisserades av Jackie Söderman efter manus av Gunnar E. Sandgren. Den visades i två säsonger 1974 och 1975. Babels hus regisserades av Jonas Cornell, efter manus av förlagans författare P C Jersild, och hade premiär i januari 1981. Båda serierna sågs av en stor publik och ledde till häftig debatt. Det var inte så mycket själva serierna som debatterades utan den verklighet de beskrev – och kritiserade.I min presentation kommer jag dels att tala om hur sjukvårdens problem gestaltades och berättades i dessa serier, samt om hur sjukhuset konstrueras som dystopisk miljö. Dels kommer jag att diskutera mottagandet i pressen av serierna. Jag kommer också att anknyta till skildringar av sjukhusmiljö i andra TV-produktioner från perioden.
|
|
| 6. |
|
|
