| 1. |
- Hjern, Anders, et al.
(author)
-
Children as next of kin in Sweden
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Översikten är en sammanfattning av åtta rapporter om barn som anhöriga i Sverige. Rapporterna har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag om ett brett nationellt utvecklingsarbete där Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att stärka stödet till barn och unga i familjer med missbruk, allvarlig sjukdom eller psykisk ohälsa, eller då en förälder avlider.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergström, Martin, et al.
(author)
-
Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn: En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter.
- 2017
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva place- ras i en annan familj. Bland barn som växer upp i familjehem är det vanligare med psykisk och fysisk ohälsa. Det är därför viktigt att veta om stödinsatser till barn och familjehemsföräldrar kan hjälpa barnen. Slutsatser X Insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar kan för- bättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. X För följande tre specifika insatser finns något säkrare kunskap om effekter: • Attachment and Biobehavioral Catch-up är en utbildning för familje- hemsföräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen • Föräldradelen av programmet Incredible Years kan minska barns beteendeproblem och öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen • Take Charge är en specialpedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras självbestämmande, utbildningsgång och möjligheter till arbete. X Ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i en studie. I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehemsföräldrar under barnens placering är mindre vanligt. Personer som har växt upp i familje- hem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen. X Det behövs forskning som undersöker effekten av insatser inom familje- hemsvård. Samtliga insatser som identifierades i litteraturöversikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver följas upp och utvärderas i en svensk kontext. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också utvärderas och undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnadseffektivitet i insatser för svenska förhållanden. Bakgrund och syfte Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång i ett familje- hem eller på en institution. Under sitt liv har dessa barn en förhöjd risk för suicid, psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och behov av långvarigt försörjningsstöd. Syftet med denna rapport är att granska och sammanställa det vetenskapliga underlaget för stödinsatser till barn i familjehem och till familje- hemsföräldrar för att minska dessa risker. Metod Den systematiska utvärderingen genomfördes i enlighet med SBU:s metodik. Studierna skulle behandla insatser som utvärderats i kontrollerade studier med hög eller medelhög studiekvalitet. Studierna skulle vara publicerade mellan åren 1990 och 2017 och inkludera minst 40 personer. Uppföljningstiden skulle vara minst tre månader för barn två år eller äldre, och minst en månad för barn yngre än två år. Studier uteslöts om jämförelsegruppen utgjordes av grupp- boende eller om den till stor del bestod av barn som var placerade i släkting- hem. Den systematiska utvärderingen inkluderar även ekonomiska aspekter, en inventering av vilka insatser som används i Sverige, erfarenheter från brukar- organisationer samt en etisk analys. Resultat Effekter av insatser Sammanlagt granskades 5 298 artikelsammanfattningar. Relevans- och kvali- tetsgranskningen identifierade 23 studier av 18 insatser som motsvarade våra kriterier. Sammantaget visar de 23 studierna att det går att påverka familje- hemsplacerade barns psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning ger resultaten inte entydiga svar på vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. För tre av insatserna finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att de har effekt: Attachment and Biobehavioral Catch-up kan förbättra barns psykiska hälsa (t.ex. minskad stress); Take Charge kan förbättra barns förmåga till självbestäm- mande samt sociala situation (t.ex. fullföljd utbildning) och Incredible Years kan öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen och minska barnens beteendeproblem. Effekterna av de övriga 15 insatserna går inte att bedöma eftersom de endast utvärderats i en studie vardera. Det saknas helt studier som belyser barns tandhälsa och förebyggande av ton- årsgraviditeter. Det saknas också studier av eventuella skadliga eller oönskade effekter av insatserna. Praxisundersökning En enkät skickades ut till ett slumpvis urval kommuner (svar från 80 av 106) och samtliga enskilda företag som arbetar på kommuners uppdrag (svar från 34 av 38). Enkäten identifierade 30 insatser. Ingen av insatserna återfinns i littera- turöversikten. Det framkom bland annat att insatserna fokuserar på bedömning av lämplighet av familjehemsföräldrar och på allmän utbildning av dem före barnen placeras. Det var mindre vanligt med stöd till barn eller familjehems- föräldrar under placeringen. Att döma av de insatser som används saknas kon- sensus om vilka insatser som uppfattas som effektiva. Kostnadseffektivitet Totalt granskades 2 120 artikelsammanfattningar. Två relevanta artiklar hittades men ingen uppfyllde SBU:s krav på kvalitet i den ekonomiska utvärderingen. Studiernas resultat går inte att överföra till svenska förhållanden. Brukar- och anhörigperspektiv Fyra organisationer som företräder barn med erfarenhet av familjehemsvård, deras föräldrar samt familjehemsföräldrar besvarade enkäter eller intervjuades. De efterlyser mer stöd utöver själva placeringen. Dessutom önskar familjehems- föräldrar bättre kunskap om barnets behov vid placeringen och ursprungsför- äldrarna efterlyser stöd för att få vara delaktiga i sina barns liv. sammanfattning och slutsatser 9 insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn Etiska och sociala aspekter När samhället övertar ansvaret för barns vårdnad så finns en särskild skyldighet att tillgodose barnens bästa. Att samhället inte alltid tagit sitt ansvar visar bland annat den så kallade Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Ett problem är bristen på vetenskaplig kunskap om insatsers för- och nackdelar vilket äventyrar barns rättigheter. Ett annat problem är bristande dokumentation och uppfölj- ning av de insatser som används. Diskussion Vi bedömer att insatserna från litteraturöversikten kan användas i svensk familjehemsvård med överförbara resultat för barnen. Om beslut fattas att införa nya insatser bör man vara uppmärksam på att många kommuner är små med få placerade barn, vilket kan skapa problem med att upprätthålla tillräcklig kompetens. De som arbetar i familjehemsvården är många gånger ovana vid den systematik som insatserna kräver. Även med ökad tillgång på vetenskaplig kunskap om insatsers effekter behövs rutiner för att på ett ordnat sätt införa, vidmakthålla och utmönstra insatser inom familjehemsvården. Detta kan ske genom lokal uppföljning där både positiva och negativa effekter följs upp syste- matiskt och dokumenteras. I förlängningen ger det möjlighet till uppbyggnad av kvalitetsregister. Framtida forskning bör inriktas på att undersöka nyttan av de insatser som används idag eller som kan komma att införas.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Björkenstam, Emma, et al.
(author)
-
Adverse childhood experiences and disability pension in early midlife : results from a Swedish National Cohort Study
- 2017
-
In: European Journal of Public Health. - : Oxford University Press (OUP). - 1101-1262 .- 1464-360X. ; 27:3, s. 472-477
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Few studies have examined the association between adverse childhood experiences (ACEs) and disability pension (DP). The current study aimed to investigate the relationship between different ACEs, cumulative ACEs, and DP, and the mediating role of school performance. Methods: We used a Swedish cohort of 522 880 individuals born between 1973 and 1978. ACEs included parental death, parental substance abuse and psychiatric disorder, substantial parental criminality, household public assistance, parental DP and child welfare intervention. Estimates of risk of DP in 2008 were calculated as odds ratios (OR) with 95% confidence intervals (CIs). Results: A total of 2.3% (3.0% females, 1.7% males) received DP in 2008. All studied ACEs increased the odds for DP, particularly child welfare intervention and household public assistance. Cumulative ACEs increased the odds of DP in a graded manner. Females exposed to 4+ ACEs had a 4-fold odds (OR: 4.0, 95% CI 3.5-4.5) and males a 7-fold odds (OR: 7.1, 95% CI: 6.2-8.1). School performance mediated the ACEs-DP association. Conclusion: This study provides evidence that ACEs is associated with increased odds of DP, particularly when accumulated. The effects of ACEs should be taken into account when considering the determinants of DP, and when identifying high-risk populations.
|
|
| 6. |
- Björkenstam, Emma, et al.
(author)
-
Impact of childhood adversities on depression in early adulthood : A longitudinal cohort study of 478,141 individuals in Sweden
- 2017
-
In: Journal of Affective Disorders. - : Elsevier BV. - 0165-0327 .- 1573-2517. ; 223, s. 95-100
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objective: Although the relationship between childhood adversity (CA) and depression is widely accepted, there is little information on what proportion of depression is attributable to CA. Method: We used a Swedish cohort of 478,141 individuals born in 1984-1988 in Sweden. Register-based CA indicators included parental death, parental substance abuse and psychiatric morbidity, parental criminality, parental separation, public assistance recipiency, child welfare intervention, and residential instability. Estimates of risk of depression, measured as retrieval of prescribed antidepressants and/or psychiatric care with a clinical diagnosis of depression, between 2006 and 2012 were calculated as Hazard Ratios (HR) with 95% confidence intervals (CI), using a Cox regression analysis. Results: All CAs predicted depression in early adulthood. Furthermore, the predictive association between the CA indicators and depression was graded, with highest HRs observed for 4+ CAs (HR: 3.05 (95% CI 2.83-3.29)) for a clinical diagnosis for depression and HR: 1.32 (95% CI 1.25-1.41) for antidepressant medication after adjustments were made for important confounding factors. Of the studied CAs, child welfare intervention entailed highest HR for depression. Conclusion: Regardless of causality issues, children and youth with a history of multiple CA should be regarded as a high-risk group for depression by professionals in social, and health service's that come into contact with this group.
|
|
| 7. |
- Brännström, Lars, 1972-, et al.
(author)
-
Children Placed In Out-of-Home Care as Midlife Adults : Are They Still Disadvantaged or Have They Caught Up With Their Peers?
- 2017
-
In: Child Maltreatment. - : SAGE Publications. - 1077-5595 .- 1552-6119. ; 22:3, s. 205-214
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- International research has consistently reported that children placed in out-of-home care (OHC) have poor outcomes in young adulthood. Yet, little is known about their outcomes in midlife. Using prospective data from a cohort of more than 14,000 Swedes born in 1953, of which nearly 9% have been placed in OHC, this study examines whether there is developmental continuity or discontinuity of disadvantage reaching into middle age in OHC children, compared to same-aged peers. Outcome profiles, here conceptualized as combinations of adverse outcomes related to education, economic hardship, unemployment, and mental health problems, were assessed in 1992–2008 (ages 39–55). Results indicate that having had experience of OHC was associated with 2-fold elevated odds of ending up in the most disadvantaged outcome profile, controlling for observed confounding factors. These findings suggest that experience of OHC is a strong marker for disadvantaged outcomes also in midlife.
|
|
| 8. |
- Brännström, Lars, et al.
(author)
-
The truly disadvantaged? Midlife outcome dynamics of individuals with experiences of out-of-home care
- 2017
-
In: International Journal of Child Abuse & Neglect. - : Elsevier BV. - 0145-2134 .- 1873-7757. ; 67, s. 408-418
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Little is known about developmental outcomes in midlife of persons who were placed in out-of-home care (OHC) in childhood. Utilizing longitudinal Swedish data from a cohort of more than 14,000 individuals who we can follow from birth (1953) to the age of 55 (2008), this study examines midlife trajectories of social, economic, and health-related disadvantages with a specific focus on the complexity, timing, and duration of disadvantage in individuals with and without childhood experience of OHC. Roughly half of the OHC alumni did not have disadvantaged outcomes in midlife. However, experience of OHC was associated with a two-fold risk for various forms of permanent disadvantage, net of confounding factors. Implications for research, policy, and practice are discussed.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Fridell Lif, Evelina, et al.
(author)
-
Childhood Adversities and Later Economic Hardship among Swedish Child Welfare Clients : Cumulative Disadvantage or Disadvantage Saturation?
- 2017
-
In: British Journal of Social Work. - : Oxford University Press (OUP). - 0045-3102 .- 1468-263X. ; 47:7, s. 2137-2156
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- National register data were used in a longitudinal design to test two competing hy-potheses regarding links between cumulative exposure to childhood adversities andlater adverse outcomes, conceptualised as economic hardship in early adulthood,among more than 11,000 Swedish youths who had received the same in-home childwelfare intervention at ages two to five or at ages ten to thirteen. The cumulative-disadvantage perspective argues that the accumulation of childhood adversitiesincrease the likelihood of negative outcomes later in life. In contrast, thedisadvantage-saturation perspective suggests that the accumulation of childhood ad-versities is less consequential for initially disadvantaged individuals. Results from logis-tic regression analyses showed a pronounced positive association between theaccumulation of childhood adversities and economic hardship (measured as extensivemeans-tested social assistance recipiency) in early adulthood. After adjustments forsocio-economic confounders, the analyses showed that youth exposed to four or morechildhood adversities during childhood had two- to four-fold elevated odds of receiv-ing extensive social assistance compared to peers who had received the same inter-vention, but had no indications of exposure to childhood adversities. The results lendsupport to the relevance of accumulated childhood adversities for understandinglong-term outcomes in child welfare populations.
|
|
