| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Det var ingen tjusande idyll : Gustaf Hellström och hans tid
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gustaf Hellström var mycket mångsidig och det finns många aspekter att lägga på hans livsverk. Som utrikeskorrespondent och skönlitterär författare i fruktbar förening verkade han mitt i sin tid. Hellström speglade den internationella arenan för den svenska allmänheten, allt sedan han i januari 1907 gick ombord på båten till England för att bli Dagens Nyheters korrespondent i London. Genom sina insatser som tidningsman har han säkerligen påverkat den nationella opinionen, bland annat genom sina uppmärksammade reportage från Frankrike och USA under första världskriget och från Nazityskland och Sovjetunionen under 1930-talet. Hellström var liberalt sinnad humanist, och det var knappast någon tillfällighet att han verkade som Svenska PEN-klubbens ordförande under åren runt 1940. Som skönlitterär författare kom han att räknas som en av de främsta i sin generation, vilket bekräftades genom invalet i Svenska Akademien 1942. Den långt ifrån harmoniska uppväxten i garnisons- och residensstaden Kristianstad, uppbrottet därifrån och vägen ut i stora världen skildras i den självbiografiska romansviten om Stellan Petreus. Hellström generationsroman Snörmakare Lekholm får en idé räknas sedan länge till de svenska klassikerna.
|
|
| 7. |
-
Det var ingen tjusande idyll : Gustaf Hellström och hans tid
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gustaf Hellström var mycket mångsidig och det finns många aspekter att lägga på hans livsverk. Som utrikeskorrespondent och skönlitterär författare i fruktbar förening verkade han mitt i sin tid. Hellström speglade den internationella arenan för den svenska allmänheten, allt sedan han i januari 1907 gick ombord på båten till England för att bli Dagens Nyheters korrespondent i London. Genom sina insatser som tidningsman har han säkerligen påverkat den nationella opinionen, bland annat genom sina uppmärksammade reportage från Frankrike och USA under första världskriget och från Nazityskland och Sovjetunionen under 1930-talet. Hellström var liberalt sinnad humanist, och det var knappast någon tillfällighet att han verkade som Svenska PEN-klubbens ordförande under åren runt 1940. Som skönlitterär författare kom han att räknas som en av de främsta i sin generation, vilket bekräftades genom invalet i Svenska Akademien 1942. Den långt ifrån harmoniska uppväxten i garnisons- och residensstaden Kristianstad, uppbrottet därifrån och vägen ut i stora världen skildras i den självbiografiska romansviten om Stellan Petreus. Hellström generationsroman Snörmakare Lekholm får en idé räknas sedan länge till de svenska klassikerna.
|
|
| 8. |
-
Folkhälsa som tvärvetenskap : möten mellan ämnen
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Folkhälsovetenskap är ett förhållandevis ungt ämne. Det har vuxit fram i samklang med en rad andra discipliner och behandlar olika aspekter av betydelse för befolkningens hälsa. Från att ha varit nästan obefintlig har folkhälsovetenskapen under några få decennier utvecklats till vad den är idag.Den här boken visar vilka relationer som finns mellan folkhälsovetenskap och andra ämnen. Med folkhälsovetenskap som bas görs i bokens olika kapitel kopplingar till biomedicin, vård- och omvårdnadsvetenskap, sociologi, statistik, epidemiologi, politik, psykologi, pedagogik, kultur, arbetsvetenskap, arbets- och miljömedicin, ekonomi och etik. Även en del definitioner tas upp, liksom en redovisning av folkhälsovetenskapens utveckling och möjliga framtid.Boken är skriven av specialister inom de respektive ämnena, som dessutom har bred kunskap inom folkhälsovetenskap. Till boken finns en webbplats med länkar och kompletteringar.Folkhälsa som tvärvetenskap är främst avsedd som en fördjupning i folkhälsovetenskap för dem som redan tillägnat sig grunderna. Den kan användas såväl i rent folkhälsovetenskapliga utbildningar som i andra utbildningar där hälsan är av betydelse. Blivande och färdiga folkhälsovetare, folkhälsopedagoger, sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, lärare, samhällsvetare m.fl. bör i boken finna stimulans och kunskap som kan omsättas i praktiskt arbete för folkhälsan.
|
|
| 9. |
-
Folkhälsa som tvärvetenskap : möten mellan ämnen
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Folkhälsovetenskap är ett förhållandevis ungt ämne. Det har vuxit fram i samklang med en rad andra discipliner och behandlar olika aspekter av betydelse för befolkningens hälsa. Från att ha varit nästan obefintlig har folkhälsovetenskapen under några få decennier utvecklats till vad den är idag. Den här boken visar vilka relationer som finns mellan folkhälsovetenskap och andra ämnen. Med folkhälsovetenskap som bas görs i bokens olika kapitel kopplingar till biomedicin, vård- och omvårdnadsvetenskap, sociologi, statistik, epidemiologi, politik, psykologi, pedagogik, kultur, arbetsvetenskap, arbets- och miljömedicin, ekonomi och etik. Även en del definitioner tas upp, liksom en redovisning av folkhälsovetenskapens utveckling och möjliga framtid. Boken är skriven av specialister inom de respektive ämnena, som dessutom har bred kunskap inom folkhälsovetenskap. Till boken finns en webbplats med länkar och kompletteringar. Folkhälsa som tvärvetenskap är främst avsedd som en fördjupning i folkhälsovetenskap för dem som redan tillägnat sig grunderna. Den kan användas såväl i rent folkhälsovetenskapliga utbildningar som i andra utbildningar där hälsan är av betydelse. Blivande och färdiga folkhälsovetare, folkhälsopedagoger, sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, lärare, samhällsvetare m.fl. bör i boken finna stimulans och kunskap som kan omsättas i praktiskt arbete för folkhälsan.
|
|
| 10. |
|
|
