| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahlström Arcini, Caroline, 1960-, et al.
(författare)
-
Folk från kungens gårdar?
- 2022
-
Ingår i: Fornvännen. - Stockholm : Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 0015-7813 .- 1404-9430. ; 117:2, s. 140-145
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Ahlström Arcini, Caroline, et al.
(författare)
-
Frösthult : en i raden av tidigkristna kyrkogårdar
- 2020
-
Ingår i: Fornvännen. - Solna : Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 0015-7813 .- 1404-9430. ; 115:2, s. 115-120
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ahnlund Berg, Charlotte, 1964-
(författare)
-
Å montere ned mentale montre
- 2023
-
Ingår i: <em> </em>Tingenes metode. - Trondheim : Museumsforlaget AS. - 9788283051186 ; , s. 213-237
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: ett följeprojektTre svenska museiorganisationer - Malmö museer, Göteborgs stadsmuseum och Tekniska museet - ingick 2018 en överenskommelse om att under tre år dela erfarenheter och lära av varandra i sitt utforskande av Tingens metod. Riksantikvarieämbetet följde deras arbete som ett särskilt projekt under det första året. Tanken var att samla mer kunskap om Tingens metod genom att ta del av de tre museernas erfarenheter och reflektioner för att sedan eventuellt sprida information om metoden vidare. Det som intresserade mig och andra kollegor som arbetar med museifrågor på Riksantikvarieämbetet var kombinationen av öppenhet och inkludering i relation till museernas kärnverksamheter forskning, bevarande och förmedling. I Riksantikvarieämbetets uppdrag ingår uppgiften att främja utveckling och samarbete på museiområdet. Kunde tingens metod vara ett stöd i en tid då museernas roll som kunskapsinstitutioner förändras och ifrågasätts? [...]
|
|
| 6. |
-
AI i verksamheten. : ett regeringsuppdrag
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Riksantikvarieämbetet fick i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att redovisa myndighetens användning av AI och AI-teknik. Redovisningen skulle inbegripa hur AI påverkar myndigheten samt om vi har någon policy eller inriktning för användning av AI. Vidare skulle vi kartlägga och redovisa hur de centrala museer som är myndigheter och Musikverket använder AI i sin verksamhet.Kartläggningen har konstaterat följande:• Riksantikvarieämbetet använder AI ytterst begränsat i verksamheten.• I den mån AI används i verksamheten så handlar det om så kallade AI verktyg.• Riksantikvarieämbetet saknar idag egna riktlinjer för användning av AI.• De centrala museer som ingår i myndigheter använder AI ytterst begränsat i verksamheten.Sammantaget placerar detta såväl Riksantikvarieämbetet som de centrala museer som ingår i myndigheter (inbegripande Musikverket) på ungefär samma nivå som de flesta andra myndigheter. Det finns en stor vilja att använda AI och en stor nyfikenhet. Samtidigt finns det vissa hinder som först behöver överbryggas innan en myndighet kan börja använda AI. Sådana hinder kan handla om legala förutsättningar, behov av uppföljningssystem och informationssäkerhet och -kvalitet.Om dessa hinder kan överbryggas finns det stor potential och möjligheter med AI. Dock kan de ha betydelse för hur fort myndigheter kan börja använda AI.
|
|
| 7. |
- Almevik, Gunnar, 1969, et al.
(författare)
-
Built cultural heritage in Antarctica : remains and uses of the first Swedish SouthPolar expedition 1901–1903
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 1901, Otto Nordenskjöld led the first Swedish South Polar expedition with a multidisciplinary team of researchers in geology, geography, biology and medicine. The original plan was to hibernate in Antarctica and stay for one year to survey the land, measure the climate, and collect samples, but their ship was wrecked and the expedition came to last more than two years. Today, the remains from this expedition are protected as cultural heritage according to the Antarctic Treaty and they have been maintained by Argentinian efforts. Among five protected cultural environments, the wooden research station on Snow Hill Island stands out. Sweden joined the Antarctic Treaty in 1984 but has not actively engaged in the management of cultural heritage there until the CHAQ2020 expedition in 2020. The fieldwork presented in this report was carried out in Antarctica with the purposes of documenting and assessing the condition of the remains and providing a knowledge base for policy and decision-making concerning Swedish cultural heritage in Antarctica.
|
|
| 8. |
- Ambrosiani, Björn, 1928-
(författare)
-
Stratigraphy : Vol. 2 Part 3: The later part of the Birka Period ; Part. 4: The finds
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Birka excavation has played a major part in the development of excavation techniques, digital documentation, and stratigraphic analysis. The two volumes on stratigraphy, of which this is the last, demonstrate the need for careful excavation techniques and well-executed field documentation when fndings are subsequently revised and analysed to enlarge our knowledge of life in the past. The work has already generated several dissertations and articles by people who worked on the project. With the stratigraphy now completed, many chronological questions about the Viking Age finds will be given new fuel. Ever since the time of Stolpe and Montelius, the Birka finds have always played a major role in periodization. The lack of an absolute timescale, however, has been troubling. The new Birka stratigraphy will provide important evidence on this issue. A large part of this is due to the finds of moulds, which make it possible to determine which artefact variants were produced in the bronze caster’s workshop in the earlier parts of the layer sequence. Birka is not just a matter of the emergence of towns and urban life. The interaction between the town and its hinterland is at least as important. We can now obtain a better view of Birka in relation to its immediate surroundings in the Mälaren area, to the larger Bothnian resource area, and to international contacts with Western Europe and the Eastern Mediterranean.
|
|
| 9. |
- Anderson, Alissa
(författare)
-
Konsthantering : förstudie om konsthanteringens behov i Sverige
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna förstudie ges en bild av området konsthantering. Vi har här valt att använda begreppet till att omfatta hantering av alla typer av objekt, även föremål i kulturhistoriska museers samlingar. I rapporten presenteras behov och förutsättningar som finns inom verksamheten i Sverige idag. Den omfattar såväl offentliga som privata aktörer. Därför används begreppet ”bransch”. Rapporten är ett underlag för framtida prioriteringar vid Riksantikvarieämbetet. Den kan också vara användbar för praktiker och beslutsfattare i branschen.
|
|
| 10. |
- Andersson, Helena
(författare)
-
Yxor till kvinnor och pärlor till män : en diskussion kring sociala kategorier under gotländskt mellanneolitikum
- 2020
-
Ingår i: Fornvännen. - Solna : Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 0015-7813 .- 1404-9430. ; 115:4, s. 225-241
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Middle Neolithic graves on Gotland are characterized by a large amount of highly variable grave goods. Good conditions for preservation of bone have enabled the identification of sex and age. Men have commonly been described as hunters, primarily of seal and wild boar, and they have been associated with power, with battle axes and with imported goods.Women have been connected to beads, to the domestic sphere and to young children. However, a detailed scrutiny of the osteological identifications raises questions regarding this traditional view. Taking the relation to death and the handling of the dead into account, I have made a study of a small, well-chosen, selection of graves from the Ajvide site. The study shows that women can be associated with hunting, fishing and activities far away from home. Through stone crafts men have a strong connection to the domestic sphere and they too have a close connection to children. Beads are more common in male graves, while axes, mostly working axes, are more common in female graves. The women on the island have also been buried with both imported flint axes and battle axes. In the Middle Neolithic battle axeswere not only associated with male status, but also with female power and female leadership.
|
|
