| 1. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(author)
-
Ariana Grande och Dagermanpristagaren : Kultur:betraktelse
- 2017
-
In: Arbetarbladet. - Gävle. - 1103-9027. ; 13 juni:Nr 164, s. 23-23
-
Review (pop. science, debate, etc.)abstract
- Kompisen frågade om jag kikat på välgörenhetskonserten i Manchester den 4:e juni och det hade jag. På tv. Hen undrade även om jag hört samtalet efter konserten. Det hade jag inte gjort.Det hade varit ett fint samtal, sa kompisen, men inget om det du berättade om Ariana Grandes politiska omorientering efter det att hon läst den där boken av Nawal El Saadawi.Nähä. Det var konstigt svarade jag.Kompisen bad mig skriva ner hur jag sett på det hela. Så här.När jag hörde om bomben efter Ariana Grandes konsert i Manchester, var min första tanke att det kunde vara en hämndattack mot Ariana Grandes starka feministiska ställningstagande efter det att hon läst Nawal El Saadawis roman ”Woman at Point Zero” från 1975 och som då nyligen kommit i en amerikansk nyutgåva.Grande arbetade med ett album hon givit namnet ”Moonlight”, men efter läsningen ändrade hon titeln på albumet till ”Dangerous Woman”, en titel som är ett citat från Nawal El Saadawi.När författaren besökte Högskolan i Gävle i april 2016 för att ta emot hedersdoktorshatt och -ring, talade vi om detta och författaren visade Ariana Grande stor uppskattning och stolthet över den unga artistens hyllning. Ariana Grande offentliggjorde detta i februari och den världsturné konserten i Manchester var en del av bär namnet ”Dangerous Woman”.Nawal El Saadawi skriver:“They said, ‘You are a savage and dangerous woman.’ I am speaking the truth. And the truth is savage and dangerous” i romanen ”Woman at Point Zero”.Ariana Grande skriver, efter att ha läst detta:”Somethin’ ’bout you makes me feel like a dangerous woman/ somethin’ ’bout, somethin’ ’bout, somethin’ ’bout you/Makes me wanna do things that I shouldn’t/ Somethin’ ’bout, somethin’ ’bout, somethin’ ’bout you” i sången ”Dangerous Woman”.Både roman och sångtext handlar om mäns våld mot kvinnor.Fotnot. Bengt Söderhäll har tagit upp detta ämne i en kurs som nyligen avslutats på Högskolan i Gävle: "Literature and Freedom of Expression" – om Dagerman och pristagarna och vad vi kan lära av dem. Söderhäll är lärare vid högskolan, även poet och ordförande i Dagermansällskapet.FAKTA: Egyptiska författaren och aktivisten Nawal El Saadawi mottog Dagermanprister i Älvkarleby 2012. Hon utsågs till hedersdoktor vid Högskolan i Gävle 2014.
|
|
| 2. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(author)
-
Bengt Söderhäll om andras trädgårdar – "poetiska symfonier i läsandets konsertsal" : Om böckerna är poesi, bör kanske även recensionen vara poesi! Bengt Söderhäll prövar en annan form för att säga sin mening om två aktuella diktsamlingar – lästa med stor behållning
- 2017
-
In: Arbetarbladet. - Gävle. - 1103-9027. ; 10 augusti
-
Review (pop. science, debate, etc.)abstract
- Jag skulle vilja skriva att Marie Silkeberg (MS) tar oss med till andras trädgårdar.Att Lennart Sjögren (LS) tar oss med till andra trädgårdar.Skriva det vet jag inte varför jag vill. Möjligen för att sola mig.Vill att det är för att berätta att det finns som en möjlighet.Det att träda in i två poetiska rum, så olika och samtidigt så besläktade,då diktens språkliga utsida hämtar ur det poetiska språket,då diktens livgörande insida hämtar ur såväl MS som LS och läsarens minnen och glömska.I ”Atlantis” de många platsernas förvåning,platser som varit skrattens och strävandets,nu före detta platser, orofyllda, andras trädgårdar.MS rör sig över världens oro, skriver sig fram, tvivlar över ordens nödvändighet,inte uppgivet, i frågande tonart.I ”De andra trädgårdarna”, platserna i det förflutna,snart lämnade av dem som samtalade, älskade, frågade,för andra att forma;”ett svenskbarn/utanför det första stora kriget/utanför det andra stora kriget”LS rör sig över tidens oro, skriver sig fram och tillbaka,”ett svenskbarn i landet/Utanför”och MS skriver in sig i detta Utanför,ty,gränsen mellan innan och utan både finns och inte.Så talar två samlingar diktande med varandrai läsarens tvivelsutan oro över tingens tillstånd.Om inte tröst, så röster som bär långt med prövandets ord,försökandets omtag, meddelandets ärlighet,poetiska symfonier i läsandets konsertsal.
|
|
| 3. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(author)
-
Dagens sjording
- 2018
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Hittills publicerade Sjordingar (dikter i sju ord):Samma plats en dag senare.Så annorlunda.Vår stund på jorden,ett utspritt nu.De rika behöver hjälp att lämna utanförskapet.Inte en återvändsgränd så långt ögat når.Utsikten från en bro äraldrig densamma.Lögnen är mycket svåratt komma ihåg.Nyss ett nu,strax ett evigt förr.
|
|
| 4. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(author)
-
Dagerman i The New York Review of Books
- 2015
-
In: Arbetarbladet. - Gävle. - 1103-9027. ; :25 juni
-
Review (pop. science, debate, etc.)abstract
- Stig Dagerman på förstasidan i New York! Bengt Söderhäll i Dagermansällskapet i Älvkarleby, skriver om en nyväckt nyfikenhet på författaren.
|
|
| 5. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(author)
-
Den svenska (litterära) modellen : Ny bok
- 2017
-
In: Arbetarbladet. - Gävle. - 1103-9027. ; 9 juli:190/34962 från starten, s. 18-19
-
Review (pop. science, debate, etc.)abstract
- Det där med att skapa vetande, få till vetenskap, är ett fenomen som inte alltid är så lätt att närma sig. Ibland dock, blir det mycket inbjudande. Så just nu via ett enda ord: poetokrati. Ordet är en sammanslagning av 'poesi' och 'krati', som vi känner igen från vårt styrelseskick 'demo-krati'. Det är professorerna Sylvain Briens och Jean-Francois Battail vid Sorbonne-universitetet i Paris och Martin Kylhammar, professor vid Linköpings universitet och medlem i Vetenskapsakademien, som lånat begreppet poetokrati av Ernst Sars. Han myntade begreppet 1902 i ett arbete om Bjørnstjerne Bjørnssons betydelse i norsk politik. Sars hävdade att politiker får finna sig i att poeter och profeter blandar sig i: dessas förmågor att utnyttja sin uppövade fantasi och moral behövs när stora frågor ska avgöras. Efter att själv ha suttit med näsan i projekt med samma anspråk på sanning som vetenskapens kallat "Poetisk förståelse av tillvaron", får ordet poetokrati mig att läsa boken trots den begränsade förståelse av franska språket jag äger. Förvisso med stöd av ordböcker, men brasklappen är ärligt menad.Författarna sätter in verk av Tomas Tranströmer Sjöwall-Wahlöö, Stieg Larsson, Heidenstam, Harry Martinson, Henning Mankell och andra i ett politiskt sammanhang där "Den svenska modellen" står i brännpunkten. Arbetet får ses som en inledning på en undersökning av skönlitterära författares förhållande till och påverkan av det vi kallar "Den svenska modellen".Inledning, förresten, fortsättning är nog ett bättre ord att använda. Författarna Folke Fridell, Gustaf Hedenvind-Eriksson, Jan Fridegård, Albin Lind, Ivar Lo-Johansson, Gunnar Hirdman och Stig Dagerman debatterade arbetarlitteraturen i tidningen Folket i Bild 1947. Det var Fridell som inledde resonemanget under rubriken "Arbetarna och proletärdikten" och Dagerman som avslutade det hela med ett inlägg rubricerat "Diktens uppgift att visa frihetens mening".Från franskt håll har vi tidigare översättare som C G Bjurström och Philippe Bouquet, som möjliggjort för franska läsare att komma åt våra svenska författarskap. Den sistnämnde disputerade 1980 med en avhandling om individen och samhället i romaner av svenska arbetarförfattare (L'individu et la société dans led oeuvres des romanciers prolétariens suédois (1910-1960)). Delar av det arbetet finns i översättning av Jan Stolpe och gavs ut av Carlssons Bokförlag 1990: "Spaden och pennan". Bouquet mottog Ivar Lo-Johanssons personliga pris för sitt betydelsefulla och omfattande arbete.I en tid där litteraturkritik blir allt sällsyntare i våra dagliga blad, blir arbeten där skönlitteraturens betydelse för det offentliga samtalet diskuteras oundgängliga - och detta i ett historiskt perspektiv. Om dikten tar på sig uppgiften att visa frihetens mening, torde också kritiken i olika former - dagspress, offentligt samtal och vetenskap - bearbeta diktens olika besked och förslag, misstag och genidrag.Fakta: Ny bok av Sylvain Briens, Martin Kylhammar och Jean-François BattailItaque, "Poétocratie - Les écrivains à l'avant-garde du modèle suédois" (Ithaque)
|
|
| 6. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(author)
-
Den vackraste tidskrift som skådats
- 2017
-
In: Arbetarbladet. - Gävle. - 1103-9027. ; :16 nov, s. 22-22
-
Review (pop. science, debate, etc.)abstract
- FAKTA/Ny tidskrift: Karavan – Litterär tidskrift på resa mellan kulturer. Tema: Litterära världsarv. Jubileumsnummer 25 år, nr 3-4 2017.Dagermanpriset 2009 gick till tidskriften Karavan. Dagermansällskapets ordförande Bengt Söderhäll tycks inte ångra utnämningen en nanosekund efter att ha läst tidskriftens senaste nummer.Det litterära världsarvets kanon, del 1 vore en lämplig följd av tidskriften Karavans 25-årsjubileumutgåva, 164 sidor där form och innehåll utgör en ödmjukt, underhållande, upprörande, bildande, frågande, erbjudande och rentav handlingspåbjudande helhet.Birgitta Wallin inleder med sina redaktörsord med en tacksamhetens bugning visavi alla de brobryggande översättare som bidragit till en av de vackraste och mest innehållsrika tidskriftsnummer som skådats. De grafiska formgivarna Jenny Gemzell och Isabell Sarria Axman är härmed nämnda – och varför inte be dem formgiva en första utgåva i en framtida bokserie med titeln ”Det litterära världsarvets kanon”.Ja, så till mig är jag efter att för två dagar sedan inlett en läsning av mängder av texter jag varken visste fanns eller visste att jag behövde. Det västerländska litterära arvet är emellanåt så kraftfullt att också någorlunda bildade skäms i sin fåviskhet, sin fåkunnighet och mindrevetande. Men glädjen i att det finns så mycket mer att lära av, att ta sig in i, att få hjälp av när man vill få fason på hur man tänker och handlar.Till och från har frågan om litterär kanon diskuterats, av politiker, av kritiker och kulturverksamma. Det är ingen underdrift att säga att diskussionen har varit hård i denna egentligen självklara sak. Att de som inte vill ha någon kanon ändå har sin egen kanon och att de som vill ha en kanon bestämt innan andra sagt sitt. Så att säga. En kanon i bemärkelsen ständigt under diskussion eller än hellre, ämne för samtal – och inte ett accepterande av ett dekret. Vi vet ju alla att den litterära kanon sådan den presenterats oss i skola, varit mycket västerländsk och manlig. Och att världen är rund och i humanistisk mening gränslös.Karavan. En tidskrift. Långsamhetens lov. Hårt arbete med att söka upp, provöversätta, översätta, tolka. Ofta utan särskilt bra betalt. Och nu, efter 25 års idogt arbete ett tidskriftsnummer som tar andan ur en. Ett utkast till Det litterära världsarvets kanon, del 1, är fomulerat.Och liksom i tidskriftens alla tidigare nummer finns här en självkritisk ton, en osäkerhetens styrka, som bjuder in alla och envar till samtal om nödvändigheten att finna relevanta litterära undersökande, experimenterande, uppkäftiga, kärleksfulla texter om människan och samhället förr, nu och sedan. En Det litterära världsarvets kanon i kritisk och ifrågasättande tonart. Det vill vi ha! (I alla fall vill den som bokstaverar detta ha det.)Nu skulle en uppräkning kunna följa och så får det bli. Det går inte att detalj gå in i varje enskilt avsnitt i den digra skriften, som mot slutet har Bo Utas översättning av ett avsnitt ur Farid od-din ’Attars ”Fåglarnas samtal”. En mycket aktuell långdikt om vem som styr och leder vår resa, vore vi fåglar eller människor.Här presenteras tio latinamerikanska, fyra moderna japanska klassiker, kinesiska klassiska romaner, afrikanska klassiker, Jorge Luis Borges essä ”Om klassikerna”, en hettitisk myt, ett arabiskt verk från 900-talet, Senghors ord om poesins tystnader och motrytmer – och mycket mer.Själv lärare för barn och unga en herrans massa år och sedan ett bra knippe år lärarutbildare, gläds jag mycket över den inledande insiktsfulla artikeln ”Var går allmänbildningens gränser?” av Jonathan Morén. Behöver jag skriva att han leder i bevis att vi har mycket att göra vad gäller det världslitterära arvet, särskilt i en tid då vi rör oss så snabbt över världen virtuellt och folk reser och flyttar mellan olika delar av världen av olika anledningar i stor omfattning. Och om vad ska tala, om vi inte har tillgång till de olika erfarenheternas olika och samstämmiga berättelser om tillvaron, kärleken och hoppet?PS. En ursäkt är på sin plats. Förra numret av Karavan var ett temanummer om Clarice Lispector, nr 2 2017: Ett hjärta vilt. Hennes plats i Världslitteraturens kanon är given. DS
|
|
| 7. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(author)
-
Dubbelt upp av Pancrazis sinnliga prosa : Ny bok
- 2017
-
In: Arbetarbladet. - Gävle. - 1103-9027. ; 28 november
-
Review (pop. science, debate, etc.)abstract
- Två korta romaner skrivna av den franska författaren Jean-Noël Pancrazi tar andan ur Bengt Söderhäll. Han har läst "Madame Arnoul" och "Berget".För alls inte länge sedan, visste jag inte att den lilla staden Batna ligger i Algeriet. Inte heller att staden Batna fanns och att det i staden fanns en bedragen Madame Arnoul så full av förmåga att omvandla sitt svårmod till omsorg om ett barn vars hem är fullt av gräl mellan de båda som borde ha haft barnets bästa inför ögonen.Inte heller visste jag att ett barn hade turen att överleva den där dagen då de andra barnen blev bjudna att följa med på lastbilsflaket upp i bergen.Vad jag däremot vet, är att såväl du som jag skulle han kunnat vara barnet i de båda berättelserna, berättelser om ett annat barn än det barn som var jag. Ingen av oss valde plats. Tillfälligheterna och turen är som de är och valen inte alltid möjliga, allra minst i tider av stor oro.De båda romanerna är ”Madame Arnoul” och ”Berget”, i elegant grafisk form av Leif Thollander (1931- 2015) och utsökt översatta av Pia Samuelsson. Jean-Noël Pancrazi sinnliga prosa tar läsaren med sig in i barnets erfarenhet, där Madame Arnoul finner berättaren som barn värd all omtanke och barnet svarar med tillit i kvadrat. I ”Berget” är tilliten till de vuxna bortblåst. De båda korta romanerna är väl lämpade för långsam och eftertänksam läsning och samtal.Det är som sagt i Algeriet, författaren född 1949 och berättelserna handlar om de sista åren av kriget före självständigheten sommaren 1962. De vuxnas verksamhet och oro tränger så sakteliga in i barnets medvetande och snart nog står det klart att inget består, inget blir som det var, inget kan fortsätta att uppstå ur leken. Lekkamraterna är borta. Finns inte mer. Men Madame Arnoul kommer tillbaka, ett kort tag.Pancrazis förmåga att skriva så att ens eget barn vaknar skänker minnet retningar så att det som en gång var ovisst i eget liv får ord. Den vuxna kan sätta ord på det som barnet inte hade ord för.
|
|
| 8. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(author)
-
En dagens dikt
- 2015
-
In: Arbetarbladet. - Gävle. - 1103-9027. ; :7 aug
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Vi sitter här, du och jag, blicken oftast ner i backen, muggen intill eller i handen, kroppen vädjande, gesten och minen ursäktande. __Vi sitter här, du och jag, för spottstyvrar, för dagsransonen, för livet. __Vi sitter inte där, du och jag, vi hade tur, påkostade av de många, somliga av oss välbeställda innan vi föddes. __Vi skulle kunna sitta där, du och jag, om inte försynen, andras uppoffringar, tillfälligheterna spelat oss i händer. __Låt oss sätta oss både här och där, du och jag, jag och du, med öppna anleten, som vore vi varandra. 5 augusti 2015*Fotnot. Att skriva dessa rader hjälpte mig att andas igen, säger författaren Bengt Söderhäll, plågad av veckans händelser, ”av att somliga av oss hetsar mot folkgrupp, som vore det 1933 och långt innan Katarina Taikon och Rosa Taikon satte ner foten”.
|
|
| 9. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(author)
-
En undflyende pojkorkester med namn efter Joe Hill - vad var det för några?
- 2018
-
In: Arbetarbladet. - Gävle. - 1103-9027. ; 22 juni, s. 23-
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- När det allra första Joe Hill-priset skulle delas ut våren 2017, fick jag av Mikael Hjort och andra som beforskar syndikalismens historia, veta att det funnits en musikgrupp med namnet ”Joe-Hill-pojkarna” och de var från Skutskär. Vi vet nästan inget om dem, vilka var de? undrar Bengt Söderhäll i denna läsvärda efterlysning.
|
|
| 10. |
- Söderhäll, Bengt, 1951-
(author)
-
Gripen av Ostens demoner : sagolikt nödvändig film
- 2016
-
In: Arbetarbladet. - 1103-9027. ; 15 april
-
Review (pop. science, debate, etc.)abstract
- Om Suzanne Ostens spelfilm "Flickan, mamman och demonerna", premiär 15 april 2016.Bengt Söderhäll skriver om de senaste veckorna mest omsusade film, Suzanne Ostens barnfilm som blev barnförbjuden. Premiär i dag, dock inte i Gävle. Men manusförfattaren är nära oss – han jobbar på Folkteatern.
|
|
