| 1. |
-
Luftkvalitet : luftföroreningar i museimiljö
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Luftföroreningar kan orsaka skador på museiföremål. I det här Vårda väl-bladet finns information om de vanligaste föroreningarna som är bra att känna till vid arbete med samlingsförvaltning.
|
|
| 2. |
-
Luftkvalitet : materialval med hjälp av Oddytest
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom Oddytester kan man få en indikation på om ett material emitterar nedbrytande gaser. I det här Vårda Väl-bladet finns information om vad Oddytest är och hur det används av museer i samlingsförvaltning.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Almevik, Gunnar, 1969, et al.
(författare)
-
Built cultural heritage in Antarctica : remains and uses of the first Swedish SouthPolar expedition 1901–1903
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 1901, Otto Nordenskjöld led the first Swedish South Polar expedition with a multidisciplinary team of researchers in geology, geography, biology and medicine. The original plan was to hibernate in Antarctica and stay for one year to survey the land, measure the climate, and collect samples, but their ship was wrecked and the expedition came to last more than two years. Today, the remains from this expedition are protected as cultural heritage according to the Antarctic Treaty and they have been maintained by Argentinian efforts. Among five protected cultural environments, the wooden research station on Snow Hill Island stands out. Sweden joined the Antarctic Treaty in 1984 but has not actively engaged in the management of cultural heritage there until the CHAQ2020 expedition in 2020. The fieldwork presented in this report was carried out in Antarctica with the purposes of documenting and assessing the condition of the remains and providing a knowledge base for policy and decision-making concerning Swedish cultural heritage in Antarctica.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Färgforum 2023 : så mycket mer än bara en kulör – Tekniska egenskaper och miljöbelastning
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Färgforum 2023 arrangerades 4–5 maj av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Kalmar läns museum, Göteborgs universitet, Statens fastighetsverk och Svenska byggnadsvårdsföreningen. Konferensen hölls i Kalmarsalen och på länsmuseet i Kalmar samt livesändes via zoom med tillhörande Färgforumstudio från Visby.Rapporten sammanfattar de presentationer som hölls under konferensen och har sammanställts av Färgforums projektgrupp på Riksantikvarieämbetet.I rapporten ingår en sammanfattning av konferensen, sammanfattningarav föredragen samt konferensprogrammet som bilaga.Projektgrupp på Riksantikvarieämbetet: Anna Thorsell, Johan Gardelin, Kathrin Hinrichs Degerblad, Maria Rossipal och Tom SandströmI Färgforumstudion:Alissa Anderson och Kaj ThuressonArbetsgrupp, samarbetspartner och moderatorer: Charlotta Bylund Melin, Göteborgs universitetHélène Hanes, Statens fastighetsverk, Johanna Nilsson, Göteborgs universitet, Maria Höijer, Kalmar läns museum, Stephan Fickler, Svenska byggnadsvårdsföreningen
|
|
| 7. |
-
Förvaltningen av kulturmiljöer i ett förändrat klimat
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringarna pågår och de ger redan idag upphov till effekter som påverkar kulturmiljön. I takt med den globala ökningen av medeltemperaturen kommer påverkan att bli allt mer påtaglig och röra allt fler kulturmiljöer.I denna rapport sammanfattas vilka följder påverkan kan komma att innebära för möjligheterna att bevara, använda och utveckla fornlämningar, byggnader, bebyggelsemiljöer och landskap. Den ger en bild av vilka utmaningar de som arbetar med detta står inför; vad utmaningarna kan komma att innebära för tillämpningen av de lagar, förordningar och budgetanslag som är verktyg för arbetet.
|
|
| 8. |
- Hinrichs Degerblad, Kathrin
(författare)
-
Färgundersökning av väggmålningar i Blomsterrummet, Wilkesbacka, Dalarna : dokumentation av gästkollegeprojekt
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Färgflagor från blomsterrummet på bergsmansgården Wilkesbacka i Dalarna undersöktes i Riksantikvarieämbetets Kulturarvslaboratorium i syfte att utröna åldern på dekorationsmåleriet. Undersökningarna utfördes med mikroskopi och svepelektronmikroskopi (SEM) samt grundämnesanalys med energidispersiv röntgenspektroskopi (EDS).Resultaten visade att blomstermåleriet består både av oorganiska pigment samt organiska färgämnen. Mikroskopi och grundämnesanalys kunde indikera vilka några av dessa pigment var, men vidare analyser av misstänkta organiska färgämnen krävs för en säker identifiering. Grunderingen kunde visas bestå av ett äldre lager krita med senare tillägg/retusch innehållande zink och titan som kom i användning först runt mitten av 1800-talet (zinkvitt) och 1900-talet (titanvitt).Övriga identifierade pigment har funnits under den tid som blomsterdekorationerna sägs ha tillkommit, men användes även efter det. Det rör sig om kopparhaltiga blå och gröna pigment, cinnober (röd) samt bruna och svarta jordpigment.
|
|
| 9. |
- Jensen Wolfhechel, Ola, 1965-, et al.
(författare)
-
Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer – en förstudie : rapport från ett FoU-projekt
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande förstudie har varit att ta fram ett underlag inför ett kommande tvärvetenskapligt forsknings- och digitaliseringsprojekt. Bakgrunden är att Riksantikvarieämbetet under 1940-1980-talen genomförde omfattande arkeologiska, men även naturvetenskapliga och etnologiska, undersökningar vid Norrlands älvar och sjöar som ett led i vattenkraftsutbyggnaden. Materialet kom under 1960-1980-talen att bearbetas tillsammans med Stockholms universitet inom ramen för det tvärvetenskapliga projektet Norrlands Tidiga Bebyggelse. Insatserna resulterade i ett rikt material som idag förvaras i Riksantikvarieämbetets arkiv. Då stora delar av Norrland alltjämt är antikvariskt eftersatta utgör det ett mycket viktigt källmaterial för både forskning och förvaltning av dess kulturmiljöer.Det långsiktiga målet med förstudien och det kommande projektet är att skapa ett kunskapsunderlag för forskning och redskap för landskapsanalyser som leder till ett hållbart bevarande och förvaltning av Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer. Inom förstudien har en rad viktiga forsknings- och förvaltningsområden identifierats. För att ta fram ett adekvat underlag inför ansökan har den bland annat mynnat ut i olika förslag på strategier för det kommande projektets genomförande och finansiering, en fördjupning av frågor som rör förvaltning av vattenanknutna kulturmiljöer, utvecklat tvärvetenskapliga forskningsfrågor, tagit fram en digitaliseringsstrategi, formaliserat ett nätverk och en referensgrupp, genomfört en behovsanalys samt en inventering för att identifiera relevant arkivmaterial inom projektdeltagarnas respektive institutioner. Med förstudien har vi således lagt grunden till ett tvärvetenskapligt forsknings- och digitaliseringsprojekt som inkluderar kulturmiljöförvaltning, arkeologi, etnologi, sociologi och naturveten-skapliga ämnen, däribland miljö- och klimatforskning.
|
|
| 10. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(författare)
-
Kulturprägel i fjällnära skog
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den fjällnära skogen är inte orördMänniskan har vistats i, och nyttjat, fjällnära skog sedan förhistorisk tid och det finns en lång kontinuitet av kulturpåverkan: runt samiska fångst- och fiskeplatser, flyttleder och visten, kring nybyggen och fäbodar och kring gruvor och smältverk. Alla dessa nyttjandeformer måste ha präglat naturen och tillsammans byggt upp kulturlandskap, till exempel genom att skogens sammansättning ändrades och betesformade naturtyper och ibland även helt avskogade områden skapades. Särskilt ren- och kreatursbete, slåtter och vedhuggning kan antas ha präglat ekosystemen.Brist på kunskap om fjällnära skog som kulturlandskapFjäll och fjällnära natur har dock inte studerats lika mycket som sydsvenska landskap med utgångspunkt från nyttjandehistoria, och de flesta kulturpräglade naturtyperna och det biologiska kulturarvet är förmodligen okända eller inte beskrivna i litteraturen. Därmed är det svårt att tolka och beskriva kulturpräglad natur, inte minst i samiska kulturlandskap. Av samma anledning är det brist på kunskap om nyttjandehistoriens betydelse för biologisk mångfald och naturvård. Flera ekologiskt viktiga strukturer i fjällnära skog är dock troligen gynnade av eller rentav knutna till tidigare nyttjande, exempelvis lövträd, ljusformade och solexponerade ved- och trädsubstrat och mosaiker av träd och öppen mark, ofta med artrik betesvegetation i skog och vid skogsgränsen. Andra exempel är nött mark längs flyttleder och i skogsbeten och artrik slåttervegetation i våtmarker. En viktig slutsats är att det behövs fler beskrivningar av kulturpräglade fjällnära naturtyper, fler tolkningar av biologiskt kulturarv och fler analyser av samband mellan kulturpåverkan och biologisk mångfald.Det behövs ett brett arbete för skydd, förvaltning och kunskapsuppbyggnadKunskapen om var människor vistats och påverkat ekosystem i det fjällnära landskapet är ofullständig, vilket gör att det inte går att skapa en säker bild av var vi kan förvänta oss kulturpräglad natur, respektive naturskog med mycket få eller inga kulturspår. Därför behöver all skötselplanering i naturreservat och all hantering av nyckelbiotoper och avverkningsanmälningar innefatta en översiktlig inventering av kulturpåverkan och kulturspår. Det kräver kompetensutveckling hos handläggare och samverkan mellan myndigheter.För att öka kunskapen behövs också fallstudier med fältundersökningar i både samiska och jordbruksnyttjade miljöer. Genom samverkan mellan olika experter och lokala informanter kan fallstudierna kombinera ekologisk, historisk-arkeologisk och traditionell kunskap.
|
|
