| 1. |
- Lindberg, Kristin, et al.
(författare)
-
Naturinventering av Örängesnäset i Njutånger
- 1976
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 7 dagar i månaderna juni och juli 1976 hade undertecknade i uppdrag att genomföra en naturinventering av Örängesnäset. Syftet var att närmare undersöka förekomsten av skyddsvärda naturavsnitt och beskriva dessa.
|
|
| 2. |
- Lindberg, Tom, et al.
(författare)
-
Översiktlig naturinventering utförd år 1975 av Ljusdals kommun
- 1975
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter: 1) Registrerings av redan kända naturområden som kan komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.2) Uppspårande av eventuella nya sådana områden.3) kontroller i fäll av noterade objekt och översiktlig beskrivning dessa.4) Gardering av objekten enligt SNV: ”Råd och anvisningar för naturinventering och naturvårdsplanering”. Graderingen leder fram till en klassificering i riks-, läns och lokalintresse för varje objekt.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Backéus, Ingvar
(författare)
-
Ecological studies of the vegetation on marshy shores
- 1977
-
Ingår i: Great Ruaha Power Project. Ecological studies of the Mtera Basin. - Stockholm : Tanzania Electric Supply Co., Ltd. (SWECO). ; , s. 115-128
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bråkenhielm, Sven
(författare)
-
Ivantjärnshedens vegetation
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapportsyftar till att ge en kort beskrivning av vegetationen inom försöksområdetIvantjärnsheden, Jädraås. Tonvikten läggs på vegetationens förändringar frånkalyta till moget bestånd. Målet är att ge en grundläggande beskrivning av hedensvegetation. En ravin finns inom området. Då ravinens vegetation indikerar eneutrofigradient tvärs över mitten av området behandlas den relativ utförligt
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Brånin, Bertil, 1944-
(författare)
-
Vattenfysikalisk-kemiska och bottenfaunaförhållanden i ett norrländskt vattendrag påverkat av utsläpp från sulfidmalmbrytning och anrikning
- 1979
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gruvbrytnings- och anrikningsverksamheten av komplexa zink-och kopparsulfidmalmer orsakar på flera håll i Västerbottens län vattenföroreningsproblem. För att studera effekterna av utsläppen i recipienten, har undersökningar och utvärderingar gjorts av de fysikalisk-kemiska och biologiska förhållandena i Vormbäcken 1971 - 1975.Vattenmiljön förändras främst genom utsläppen av svavel, kalcium och tungmetaller. Förutom haltförhöjningarna av ett antal enskilda ämnen sker också en försurning som tydligast märks i de nedre delarna av bäcksystemet. pH-sänkfiingen är. störst under sommaren och hösten, då också metallhalterna är som högst. Flera av de fysikalisk-kemiska parametrarna är nära korrelerade. Mest tydligt är det positiva sambandet mellan konduktivitet och sulfat. Men även grumlighet, järn och färg samt i viss mån pH är på olika sätt relaterade till varandra. Detta betyder att ur översiktlig vattenkvalitetsbedömning ett överflöd av information finns i det omfattande materialet av mätdata. Inom ramen för det nuvarande kontrollprogrammet skulle därför ett noggrannare urval av parametrar och provtagningstidpunkter ge en betydligt bättre bild av de fysikalisk-kemiska effekterna.Bottenfaunan i bäckens forsar, som undersökts med en enkel håvmetodik, är kvalitativt förändrad i hela recipienten. De känsligaste evertebratgrupperna är musslor, dagsländor och bäcksländor. Av basresultaten framgår att antalet taxa både totalt och för dag-, bäck- och nattsländor hopslaget har mindre spridning och osäkerhet jämfört med totalindividtal och individtal för enskildataxa. Antalet taxa följer också de förändrade fysikalisk-kemiska förhållandena bättre än ett ofta använt diversitetsindex, Shannonindexet. Antalet bottenfaunataxa är i recipienten lägst under sommaren och hösten.Förändringarna av antalet bottenfaunataxa och Shannonindexen är tydligast relaterade till de ospecifika parametrarna färg, konduktivitet, pH och grumlighet. Det minskade antalet fors-faunataxa hänger också samman med minskningen av primärproduktionen i form av påväxtalger och mossor.Utifrån dessa resultat föreslås vissa förändringar av kontrollprogrammet. Som nödvändigt komplement till detta bör bottenfalanaundersökningar läggas in varje år under senhösten. Detta som indikator på de biologiska förändringar som gruv-utsläppen ger, och som hjälp att utforma reningsåtgärder som ger avsevärt mindre påverkan på Vormbäckens ekosystem.
|
|
| 10. |
- Carlsson, Tomas
(författare)
-
Naturinventering av Holmarna inom Ljusdals kommun
- 1976
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande arbete gäller naturinventering av Holmarna inom Ljusdal kommun.Uppdragsgivare har varit länsstyrelsen i Gävleborgs län.Målsättningen vid inventeringen har varit att undersöka Holmarnas flora och fauna samt att ge förslag till området skötsel.Fältarbetet har utförts under maj-juni 1976 och sammanställningen gjordes under juli-september 1976.
|
|
