| 1. |
- Berkström, Charlotte, et al.
(författare)
-
Konnektivitet och fysisk påverkan i kustvatten : en sammanställning över kunskapsläget och förslag till revidering av bedömningsgrund
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konnektivitet i kustvatten beskrivs som möjligheten för djur, växter, sediment och organiskt material att sprida sig och passera fritt mellan det öppna havet och kusten, längsgående i kustområden och mellan kustområden och inlandsvatten. Då konnektiviteten har en betydande och bred påverkan på det biologiska, fysikalisk-kemiska, och det hydromorfologiska tillståndet i kustoch havsmiljön, ingår den som en kvalitetsfaktor för bedömning av ekologisk status av ytvatten i kustzonen. Beskrivningen av konnektivitet och hur den ska bedömas i kustzonen är knapphändig i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25). Institutionen för akvatiska resurser vid SLU har därför fått i uppdrag att ge förslag på information om biologisk konnektivitet som rör växter och djur som kan ingå i en revidering av dessa föreskrifter, samt ta fram ett kunskapsunderlag om konnektivitet och fysisk störning i kustzonen. I uppdraget har även ingått att analysera hur fysisk störning påverkar konnektivitet för fisk i både Skagerraks, Kattegatts och Östersjöns kustområden.Vid genomgång av föreskrifterna noterade vi att de saknar information om biologiska aspekter av konnektivitet och vilka rumsliga skalor man ska beakta. De nuvarande bedömningsgrunderna tar inte tillräcklig hänsyn till att konnektivitet antingen kan ske genom aktiv migration av organismer, såväl vuxna som juvenila, eller genom passiv spridning via larver, ägg, sporer, frön och fragment (kapitel 2.1.2). Detta är viktigt att ha i åtanke då fysisk störning i form av bryggor, pirar, buller, båttrafik och annat har olika påverkan på organismer som rör sig genom olika habitattyper aktivt genom migration eller passivt med strömmar. De olika spridningstyperna sker även över olika tidsskalor där aktiva migrationer ofta sker på säsongsbasis och mellan olika livsstadier, medan passiv spridning ofta sker över ett antal veckor när larver och sporer utvecklas i den fria vattenmassan innan de slår sig ner vid lämpligt habitat. Det finns även arter som genomför hela sina livscykler i den fria vattenmassan, till exempel växtplankton som också ingår som en biologisk kvalitetsfaktor att bedöma. Dessutom är det viktigt att särskilja typiska hemområden från maximala migrations- och spridningsavstånd, eftersom hemområden är relevanta för populationsdynamiken, medan de maximala migrations- och spridningsavstånden har större betydelse för den genetiska variationen mellan olika populationer. Likaså är det viktigt att ta hänsyn till hur konnektivitet kan påverkas av ett förändrat klimat. Fiskar har en central roll i de marina ekosystemen. Därför blir konnektivitet av fisk – både mellan kust och hav, inom kustområden samt mellan kust och sötvatten – avgörande faktorer för ekologisk status, både i sötvatten och i kustvatten. Eftersom det främst är fiskar som genomför vandringar mellan kust och sötvatten och kust och hav är det svårt att klassificera parametern 8.3 Konnektivitet mellan kustvatten och vatten i övergångszon och kustnära landområden i föreskrifterna (HVMFS 2019:25) utan att inkludera fisk. Fisk borde därför ingå som en biologisk kvalitetsfaktor även i föreskrifterna för kustvatten (kapitel 2.1.3). Fisk ingår vid bedömning av ekologisk status i havsmiljödirektivet, som geografiskt överlappar med vattendirektivet i kustzonen. I havsmiljödirektivet finns i stället inte konnektivitet med som ett kriterium i ekologiska statusbedömningar. Detta gör att konnektivitet, framförallt gällande fisk, inte beaktas tillräckligt i bedömningarna varför en samordning mellan direktiven måste till. Då konnektivitet främst är en biologisk funktion kopplad till fiskar och andra organismer bör det övervägas om konnektivitet ska ingå bland de biologiska kvalitetsfaktorerna istället för de hydromorfologiska.Sverige är ett av de länder inom EU som har kommit längst gällande bedömning av konnektivitet inom vattendirektivet. Övriga EU-länder tycks mer fokusera på de två andra hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna hydrografiskt villkor och morfologiskt tillstånd i sina bedömningar. Detta kan bero på att konnektivitet inte ingår i vattendirektivet men att man i Sverige har valt att lägga in det Sammanfattning som en egen kvalitetsfaktor i föreskrifterna om statusbedömning i svenska kustvatten. Konnektivitet nämns i några sammanhang i andra EU-länder, men är då oftast kopplat till sötvatten med fokus på vandrande fiskar och hinder i form av vattenkraft och andra fysiska strukturer som stoppar vattenflödet. Intresset för att utveckla den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn där konnektivitet ingår har vuxit inom EU och ett antal rapporter och vetenskapliga artiklar finns tillgängliga i ämnet (kapitel 2.1.4).Konnektivitet kan mätas på olika sätt och på olika rumsliga skalor. I kapitel 3 sammanfattar vi denna information i ett kunskapsunderlag för bedömning av konnektivitet i kustzonen. Mätning och analys av arters spridning i kust- och havsområden är en utmanande uppgift, och kunskapen inom detta område är fortfarande begränsad. För att analysera och bedöma aktiv migration i framförallt Östersjön och Skagerrak har rumsliga analyser baserade på habitatkartor och information om arters spridningsavstånd använts, likaså märkningsstudier och kombinationer av metoder. För att undersöka passiv spridning har man främst använt en kombination av empiriska data och hydrodynamiska modeller för att undersöka spridningsvägar och uppväxtmiljöer för olika marina organismer och för att identifiera viktiga områden för konnektivitet som till exempel källor och sänkor. I kapitel 3 sammanfattas även konnektivitetsmönster hos några biologiskt viktiga organismgrupper och information om naturliga barriärer som salthalt, djup och temperatur som påverkar spridning av organismer och organiskt material.Få studier har undersökt effekter av fysisk störning på konnektivitet. I kapitel 4.2 beskriver vi studier som gjorts i svenska vatten gällande effekter av fysisk störning på passiv spridning och aktiv migration och i kapitel 4.3 sammanfattar vi information om fysisk påverkan och konnektivitet på några nyckelhabitat. I kapitel 5 beskrivs resultaten av nya analyser med fokus på fisk längs svenska västkusten som gjorts inom ramen av detta uppdrag. Resultaten från dessa studier visar att fysisk påverkan kan ha en betydande inverkan på konnektivitet, särskilt för de arter som är beroende av grunda och vågskyddade områden för sin reproduktion. Denna typ av habitat är särskilt känslig och uppvisar en påtaglig minskning av konnektiviteten till följd av fysisk påverkan. Just dessa områden drabbas mest av förluster i konnektivitet då de har en hög grad av fysisk exploatering, inkluderande bryggor, bojar och småbåtshamnar. Dessutom visade resultaten från vår modellering att makroalger och fröväxter påverkas starkt av fysiska förändringar. Detta understryker vikten av att noggrant utvärdera och hantera fysisk påverkan på arter och livsmiljöer i kustzonen för att bevara och skydda känsliga marina ekosystem och de tjänster de tillhandahåller. Resultaten är viktiga för beslutsfattare och planerare som arbetar med bevarandeåtgärder och förvaltning av dessa miljöer.Det finns betydande kunskapsluckor inom området konnektivitet i kustvattenmiljöer och även inom området fysisk påverkan på konnektiviteten. I kapitel 6 listas dessa kunskapsluckor där bland annat behovet av högupplösta kartunderlag över förekomsten av både organismer och påverkansfaktorer pekas ut, liksom sambanden mellan dessa. Detta gäller för de biologiska kvalitetsfaktorerna bottenfauna, makroalger, fröväxter och växtplankton och för fisk, där fisken inte ingår som biologisk kvalitetsfaktor i kustzonen. Även effekter av ett förändrat klimat och av olika typer av restaureringsåtgärder på konnektiviteten är områden där det finns behov av att förbättra kunskapsläget.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fetterplace, Lachlan
(författare)
-
Temporal stability in a protected and isolated fish community within marine parks surrounding Lord Howe Island
- 2021
-
Ingår i: Regional Studies in Marine Science. - : Elsevier BV. - 2352-4855. ; 48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Remote oceanic islands often display high levels of biodiversity and endemism, making them important locations for marine parks aimed at conserving biodiversity. To determine whether marine parks are reaching conservation objectives requires consistent assessments of their effectiveness through time. Lord Howe Island and Balls Pyramid are World Heritage listed remote oceanic islands in the Tasman Sea that support a diverse assemblage of fishes including many endemic and protected species. To conserve the region’s unique marine biodiversity, state and Commonwealth marine parks including no-take zones and partially protected zones open to line fishing were established. After approximately 5, 9 and 13 years of protection of shelf habitat we tested for changes in the marine park’s fish assemblage across management zones through time using baited remote underwater video systems (BRUVs). We detected no difference in total fish abundance, diversity, or assemblage composition between management zone types. The relative abundance of targeted carangids, yellowtail kingfish and silver trevally were 2 and 1.6 times greater in no-take zones than partially protected zones respectively, however, the substantial variation in their abundances among locations and sites meant that these differences were not statistically significant. No clear difference in the relative abundance of endemic, near-endemic and protected species were observed between management zone types. Generally, the abundance and diversity of fishes varied most among locations, sites and sampling years. The overall lack of difference in the fish assemblage between management zone types and its stability through time suggests current anthropogenic threats are relatively minor, and the marine park’s condition is reasonably healthy. Future surveys of the marine park’s fish assemblage will be valuable to test for body-size differences between zone types and to monitor trends in condition, particularly in response to possible changes in the number, frequency and intensity of anthropogenic threats.
|
|
| 4. |
- Hedmark, Eva, et al.
(författare)
-
Test av stängseltråden RubberGuard Wire
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RubberGuard Wire är en elstängseltråd som består av tunna metalltrådar överdragna med ledande gummi. Enligt distributörer kortsluts inte tråden till följd av kontakt med exempelvis vegetation och vatten. I den här studien undersökte vi hur den elektriska spänningen i stängseltråden RubberGuard Wire påverkas av kontakt med jord, vatten, mark och våt vegetation. Trådens prestanda bedömdes genom mätning av spänningen under olika förhållanden. Som jämförelse genomfördes parallella experiment med den typ av metalltråd (slät galvad High Tensile tråd (HT-tråd)) som rekommenderas till rovdjursavvisande stängsel.Experimenten visade att RubberGuard Wire påverkades på samma sätt som metalltråden vid kontakt med jord, vatten, mark och växtlighet. Vår slutsats är att RubberGuard Wire inte presterar bättre än en stängseltråd av metall när den kommer i kontakt med växande vegetation eller andra element som vanligtvis kortsluter elstängsel.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Östman, Örjan, et al.
(författare)
-
A Bayesian approach for assessing the boundary between desirable and undesirable environmental status - An example from a coastal fish indicator in the Baltic Sea
- 2021
-
Ingår i: Ecological Indicators. - : Elsevier BV. - 1470-160X .- 1872-7034. ; 120
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ecological indicator approaches typically compare the prevailing state of an ecosystem component to a reference state reflecting good environmental conditions, i.e. the desirable state. However, defining the reference state is challenging due to a wide range of uncertainties related to natural variability and measurement error in data, as well as ecological understanding. This study propose a novel probabilistic approach combining historical monitoring data and ecological understanding to estimate the uncertainty associated with the boundary value of an ecological indicator between good and poor environmental states. Bayesian inference is used to estimate the epistemic uncertainty about the true state of an indicator variable during an historical reference period. This approach replaces the traditional boundary value with probability distribution, indicating the uncertainty about the boundary between environmental states providing a transparent safety margin associated with the risk of misclassification of the indicator's state. The approach is demonstrated by applying it to a time-series of an ecological status indicator, 'Abundance of coastal key fish species', included in HELCOM's Baltic Sea regional status assessment. We suggest that acknowledgement of the uncertainty behind the final classification leads to more transparent and better-informed decision-making processes.
|
|
| 7. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951
(författare)
-
Biologisk mångfald - en förutsättning för vår matförsörjning
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - Stockholm & Uppsala : Naturvårdsverket & Centrum för biologisk mångfald. - 1403-6568. - 9789188083364 ; , s. 222-233
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel ges först en kort inblick i hur den vilda biologiska mångfalden blev grunden för jordbruket och utvecklats som en del av människors matlandskap inom olika lokala ekosystem. I takt med att tillgång till nya energikällor har matproduktionen och matsystemen ändrats vilket bidragit till den allvarliga, lokala och globala miljösituationen vi befinner oss i. Möjligheter till och ramverk för en hållbar matproduktion och hållbara matsystem baserade på agroekologiska system skisseras.
|
|
| 8. |
- Björkvik, Emma, 1987-, et al.
(författare)
-
Why fishers end up in social-ecological traps : a case study of Swedish eel fisheries in the Baltic Sea
- 2020
-
Ingår i: Ecology & Society. - 1708-3087. ; 25:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unsustainable fishing can be surprisingly persistent despite devastating social, economic, and ecological consequences. Sustainability science literature suggests that the persistence of unsustainable fisheries can be understood as a social-ecological trap. Few studies have explicitly acknowledged the role of historical legacies for the development of social-ecological traps. Here, we investigate why fishers sometimes end up in social-ecological traps through a reconstruction of the historical interplay between fishers’ motivations, capacities, and opportunities to fish. We focus on the case of a Swedish fishery targeting the critically endangered European eel (Anguilla Anguilla) in the Baltic Sea. We performed the case study using a unique quantitative data set of social and ecological variables that spans over eight decades, in combination with earlier literature and interviews with fishers and fisheries experts. Our analysis reveals that Swedish archipelago fishers are highly dependent on the eel to maintain their fishing livelihood. The dependence on the eel originates from the 1930s, when fishers chose to intensify fishing for this species to ensure future incomes. The dependence persisted over time because of a series of changes, including improved eel fishing technology, heightened competition over catch, reduced opportunities to target other species, implementation of an eel fishing license, and the fishers’ capacity and motivation to deal with dwindling catches. Our study confirms that social-ecological traps are path-dependent processes. In terms of management, this finding means that it becomes progressively more difficult to escape the social-ecological trap with the passage of time. The longer entrapment endures, the more effort it takes and the bigger change it requires to return to a situation where fishers have more options so that unsustainable practices can be avoided. We conclude that fisheries policies need to be based on the premise that unsustainable fishing emerges through multiple rather than single causes.
|
|
| 9. |
- Broman, Elias, et al.
(författare)
-
Uncovering diversity and metabolic spectrum of animals in dead zone sediments
- 2020
-
Ingår i: Communications Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2399-3642. ; 3, s. 1-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ocean deoxygenation driven by global warming and eutrophication is a primary concern for marine life. Resistant animals may be present in dead zone sediments, however there is lack of information on their diversity and metabolism. Here we combined geochemistry, microscopy, and RNA-seq for estimating taxonomy and functionality of micrometazoans along an oxygen gradient in the largest dead zone in the world. Nematodes are metabolically active at oxygen concentrations below 1.8μmolL−1, and their diversity and community structure are different between low oxygen areas. This is likely due to toxic hydrogen sulfide and its potential to be oxidized by oxygen or nitrate. Zooplankton resting stages dominate the metazoan community, and these populations possibly use cytochrome c oxidase as an oxygen sensor to exit dormancy. Our study sheds light on mechanisms of animal adaptation to extreme environments. These biological resources can be essential for recolonization of dead zones when oxygen conditions improve.
|
|
| 10. |
- Drennan, Regan, et al.
(författare)
-
Annelid Fauna of the Prince Gustav Channel, a Previously Ice-Covered Seaway on the Northeastern Antarctic Peninsula
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in Marine Science. - : Frontiers Media SA. - 2296-7745. ; 7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Prince Gustav Channel is a narrow seaway located in the western Weddell Sea on the northeastern-most tip of the Antarctic Peninsula. The channel is notable for both its deep (>1200 m) basins, and a dynamic glacial history that most recently includes the break-up of the Prince Gustav Ice Shelf, which covered the southern portion of the channel until its collapse in 1995. However, the channel remains mostly unsampled, with very little known about its benthic biology. We present a preliminary account of the benthic annelid fauna of the Prince Gustav Channel in addition to samples from Duse Bay, a sheltered, glacier-influenced embayment in the northwestern portion of the channel. Samples were collected using an Agassiz Trawl, targeting megafaunal and large macrofaunal sized animals at depths ranging between 200–1200 m; the seafloor and associated fauna were also documented in situ using a Shallow Underwater Camera System (SUCS). Sample sites varied in terms of depth, substrate type, and current regime, and communities were locally variable across sites in terms of richness, abundance, and both taxonomic and functional composition. The most diverse family included the motile predator/scavenger Polynoidae, with 105 individuals in at least 12 morphospecies, primarily from a single site. This study provides first insights into diverse and spatially heterogeneous benthic communities in a dynamic habitat with continuing glacial influence, filling sampling gaps in a poorly studied region of the Southern Ocean at direct risk from climate change. These specimens will also be utilized in future molecular investigations, both in terms of describing the genetic biodiversity of this site and as part of wider phylogeographic and population genetic analyses assessing the connectivity, evolutionary origins, and demographic history of annelid fauna in the region.
|
|
