| 1. |
- Andersson, Solveig, et al.
(författare)
-
Barns rolltillstånd i polisförhör
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att undersöka om förhörsledare och barn intar olika rolltillstånd i förhör och undersöka vilka dessa rolltillstånd är samt undersöka vem som leder in vem i det aktuella tillståndet. Materialet som används är 22 videoförhör med två förhörsledare och 10 barn i åldrarna 2-7 år. Resultaten visar att olika rolltillstånd förekommer och att intagandet av rolltillstånd påverkas av både barnen och förhörsledarna, Både förhörsledare och barn intar och växlar mellan olika rolltillstånd, både inom och mellan förhören. Förhörsledare och barn påverkar varandra att inta olika rolltillstånd, dock är det mest förhörsledarna som leder in barnen i ett visst rolltillstånd.
|
|
| 2. |
- Arén, Linda, et al.
(författare)
-
LVU-utredningar ur ett könsperspektiv
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att granska tillämpningen av LVU ur ett könsperspektiv. Totalt analyserades 20 LVU-utredningar. Pojkar och flickor beskrivs på olika sätt. Övervägande argument för att omhänderta pojkar var kriminalitet och för flickor missbruk. Flickor beskrevs mest med inre egenskaper (t.ex. må dåligt) och pojkar beskrevs mest med handlingar (t.ex. misshandlar, slåss). Kulturella värderingar och föreställningar verkar inverka i utredningarna.
|
|
| 3. |
- Berg, Iren, et al.
(författare)
-
BUP-utredningar : En kritisk granskning
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Femton BUP-utredningar, flertalet riktade till socialtjänsten, granskas kritiskt utifrån saklighetsaspekter. Omfattande saklighetsbrister och tankefel förekommer. Brist på etik föreligger.
|
|
| 4. |
- Broberg, Alexander, et al.
(författare)
-
Instruktionsminne : Förmågan att kunna erinra och hålla isär korta instruktioner
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att undersöka förmågan att minnas och hålla isär tre olika militära order innehållande 30 ord vardera. Deltagande värnpliktiga (N = 53) fick lyssna på samtliga tre order givna av ett befäl och fick sedan skriva ner order nr 2. Resultatet visade att deltagarna klarade av att hålla isär givna order och att de tenderade att minnas bäst från den första halvan av den givna ordern. De fel som uppstod i återgivningen bestod främst av bortfall av ord och informationen, i den utsträckning den erinras, ändras i sättet att uttrycka den.
|
|
| 5. |
- Durnell, Linda, et al.
(författare)
-
Erinring av ett gruppsamtal
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att studera minne av ett inspelat gruppsamtal mellan 4 personer. En grupp av försöksdeltagare (20 st) erhöll endast auditiv presentation och en grupp (20 st) erhöll visuell+auditiv presentation av det inspelade samtalet. Minnesbehållningen studerades genom fri erinring och genom ett igenkänningsformulär. Resultatet visade att det var en högre erinring och högre konfidensbedömning för den visuella-auditiva gruppen. Resultatet antyder att den visuella presentationen (att få se dem som samtalar på videofilm) förstärker erinring, igenkänning och konfidens för minnen av ett presenterat gruppsamtal.
|
|
| 6. |
- Durnell, Linda, 1974-, et al.
(författare)
-
Återgivning av muntligen givna instruktioner
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att studera inverkan av instruktionens känsloläge och längd på återgivningen vid muntligen givna instruktioner inom räddningstjänsten. Två försöksgrupper med 12 brandmän vardera deltog. Fyra instruktioner (kort/lång, normal ton/påtaglig känsloton) konstruerades. Enligt resultaten har instruktionens längd betydelse och känsloläget utan betydelse. Konfidensen var låg. Minnesfel förekom.
|
|
| 7. |
- Enstedt, Ulla, et al.
(författare)
-
Samtalsminne : erinringar från gruppsamtal efter sju dagar
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att undersöka vilka fel som kan uppstå vid erinring från gruppsamtal, då erinring sker efter sju dagar. Tre halvtimmeslånga gruppsamtal med sex deltagare i varje grupp spelades in. Efter sju dagar fick de skriva ner vad som sagts och vem som sagt det. Resultatet visar att tillkommande uppgift, förvrängning och källförväxling är de tre mest förekommande felaktiga erinringarna i undersökningen. Överdrift och nedtoning tillsammans med generalisering förekommer i mindre omfattning än övriga felaktiga erinringar. I två av samtalen härrör de flesta erinringarna från den första tredjedelen i ursprungssamtalet. I det tredje samtalet åferfinns lika många erinringar från den första och den tredje tredjedelen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jacobsson, Ewa, et al.
(författare)
-
Källkritisk granskning av skolpersonals anmälningar till socialtjänsten
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kritisk prövning av 107 anmälningar från skolor i 18 kommuner under oktober 2004. Precisionen var låg. Det saknades angiven tidpunkt (85 fall), namn på närvarande personer (80 fall) och fanns opreciserade uppgifter (85 fall). Anmälningarna klarar alltså inte en källkritisk granskning.
|
|
