| 1. |
- Hrelja, Robert, 1974-, et al.
(författare)
-
Dömd till samverkan! : En kunskapsöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skapandet av en effektiv kollektivtrafik kräver i ökande grad samverkan mellan formellt självständiga organisationer. I denna kunskapsöversikt diskuteras samverkan mellan offentliga och privata organisationer samt resenärer. Syftet är att öka den begreppsmässiga förståelsen av samverkan på kollektivtrafikområdet. Den gör det genom att definiera samverkan, och diskutera vilka kvaliteter som möjliggör väl fungerande samverkan. Kunskapsöversikten börjar med att beskriva tidigare kollektivtrafikforskning om samverkan. Därefter beskrivs vilka slutsatser som finns om samverkan i andra för kollektivtrafiken analytiskt intressanta forskningsfält. En slutsats är att samverkan kan definieras som försök att överkomma problem med kollektivt handlade, och försök att förändra en situation där ömsesidigt beroende aktörer agerar självständigt, till en situation där de agerar samfällt för att uppnå gemensamma mål. Samverkan ska enligt denna definition förstås som en mer sofistikerad form av kollektivt handlande än vad som menas med begrepp som samordning eller koordination. Väl fungerande samverkan kan beskrivas som en form av ”samhandling”. Motsatsen kan beskrivas vara ”förhandling”. I samhandling utforskar formellt självständiga organisationer gemensamma nyttor, och uppnår mer än om de hade agerat självständigt. Samhandling kan ses som ett stegvist tillitsbygge som förutsätter kvaliteter som ett ömsesidigt förtroende, förståelse av andra organisationers drivkrafter, gemensam problemformulering. Den måste även vara tydligt handlingsinriktad.
|
|
| 2. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Bilisters användande av parkeringsanläggningar i centrala Göteborg : Orsaker, behov och konsekvenser för olika grupper
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler kommuner arbetar för att minska antalet parkeringsplatser i centrala delar. I Göteborg kommer ca 5 000 parkeringsplatser att försvinna under de kommande åren. Syftet med föreliggande studie är att undersöka orsaker till att människor utnyttjar parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Studien baseras på intervjuer med totalt 71 parkerare vid tre parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Som analysverktyg har idealtyper använts för att lyfta fram kärnan i intervjumaterialet och skapa ett sammanhang. Nio idealtyper identifierades i materialet vilka beskriver varför människor använder bilen och parkeringsanläggningar i centrala Göteborg, såsom brist på alternativ till bilen, stressig vardag, säsongsbunden användning, bilen som en rättighet, för att överbrygga långa avstånd, pragmatik, och för att turista. Resultatet visar att incitament att köra bil och möjligheten att välja transportmedel påverkas såväl av vardagens strukturer som attityder och erfarenheter kopplat till olika transportmedel och transportsystem. Slutsatserna är att ju mer komplext vardagsliv människor har, desto mer kommer arbetsliv och privatliv att påverkas av parkeringsåtgärder. Kollektivtrafiken upplevs som bristfällig och tidskrävande men många ser också kollektivtrafik som ett fullgott alternativ till bilen.
|
|
| 3. |
- Berg, Jessica, et al.
(författare)
-
Är bilberoende och tidsbrist ett hinder för ökat kollektivtrafikresande? : En kvalitativ aktivitetsbaserad studie
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att testa i vilken utsträckning olika hushåll i arbetsmarknadsregionen Göteborg idag kan utföra sina vardagliga aktiviteter genom minskat bilresande och ökad användning av alternativa transportslag såsom kollektivtrafik, cykel och gång, samt att peka på lösningar som ur ett vardagslivsperspektiv fungerar. Studien baseras på tidsdagböcker från sex hushåll. Tidsdagböckerna genomfördes av SCB år 1996. Tre hushålltyper har valts ut: sammanboende småbarnsföräldrar, ensamstående föräldrar, samt sammanboende personer 45 – 64 år utan hemmavarande barn.Analyser visar på ett antal restriktioner som begränsar hushållens möjligheter och vilja att använda kollektivtrafik. Den kvalitativa metod som har använts i studien synliggör hushålls resmönster och val av transportmedel på ett pedagogiskt sätt vilket ökar förståelsen för vad som ligger bakom kvantitativa aggregerade modeller för transportplanering. Metoden kan rekommenderas för att studera transportmönster och möjligheter att göra förändringar i färdmedelsval hos resenärer i andra geografiska kontexter, såväl i större som i mindre tätorter.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Gustafsson, Susanne, et al.
(författare)
-
Vinterväghållning för gående : Intervjuer och kartläggning i sju kommuner
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Trafikverket har vi tagit reda på förutsättningarna för att använda VViS-data ur ett kommunalt perspektiv vid planering av vinterväghållning för gående. I begreppet vinterväghållning innefattas både snöröjning och halkbekämpning. VViS är Trafikverkets informationssystem för vägväder. Studien har genomförts med hjälp avinformationsinhämtning via webbplatseranteckningsbaserade semi-strukturerade telefonintervjuerfrågor via e-postkartstudieIntervjuerna har gjorts med företrädare för kommunens vinterväghållning eller ansvar för gång- och cykelbanor samt entreprenörer i sju olika kommuner. Även företrädare för meteorologiska myndigheter/företag har intervjuats. Av resultaten framgår att de viktigaste väderparametrarna i samband med olyckor för gående är frost-halka, is på frysande vägbana, nederbörd på kall vägbana och vädersituationer när temperaturen pendlar kring noll. I samtliga kommuner har den (kommun eller entreprenör) som tar beslutet om snöröjning och/eller halkbekämpning tillgång till information från någon form av vädertjänst genom abonnemang. Genom de tjänster kommunerna/entreprenörerna prenumererat på har de redan idag tillgång till VViS-data, men dessa data är ”förpackade” tillsammans med andra data på ett lättillgängligt och illustrativt sätt. En slutsats från studien är att kommunerna anser sig ha tillräckligt med digital data och därför inte anser sig ha något behov av egna vädermätningsstationer.
|
|
| 6. |
- Heldt, Tobias, 1972-, et al.
(författare)
-
Hållbara turistresor : en fallstudie av destinationerna Kiruna, Åre, Sälen och Vimmerby
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samband med vidareutveckling av destinationer och transportsystem är turisternas önskemål och behov avgörande för vilka åtgärder och förändringar som kan leda till ett mer hållbart resande. Resmöjligheterna för resan till och från destinationer har stor betydelse, men även tillgängligheten, i meningen geografisk tillgänglighet, till olika besökspunkter inom destinationer. God tillgänglighet utan egen bil inom destinationen kan även påverka färdmedelsvalet för resan till och från destinationen.Syftet med den studie som avrapporteras här är att analysera olika kategorier av turisters resbehov, resmönster och önskemål avseende resandet till och från samt inom fyra utvalda svenska destinationer: Kiruna, Åre, Sälen och Vimmerby. Avsikten är att fördjupa kunskaperna om faktorer som kan ha en inverkan på möjligheterna att öka turistresors hållbarhet. Det empiriska material som ligger till grund för analysen är inhämtat genom enkäter till besökare på plats i destinationerna.
|
|
| 7. |
- Henriksson, Per, 1965-, et al.
(författare)
-
Användning av personbilar ägda av juridiska personer : jämförelse av registrerings- och stationeringskommun
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns en efterfrågan bland kommuner på fordonsstatistik nedbruten på kommunnivå. Statistiken kan användas för uppskattningar av trafikarbetet eller beskrivningar av fordonsparken. Fordon kan emellertid vara registrerade i en kommun enligt Vägtrafikregistret men helt eller till större delen vara placerade/stationerade i en annan kommun, här benämnd stationeringskommun. Statistiken kan då bli missvisande. Detta problem antas vara störst för fordon som ägs av juridiska personer. Denna studie har undersökt hur stor andel av de juridiskt ägda personbilarnas totala körsträcka som körs i den kommun de är registrerade i enligt Vägtrafikregistret. En kort enkät skickades under januari 2015 till ett urval av 2 000 juridiska personer som ägde en personbil. Enkäten, som även fanns i en webbversion, innehöll också frågor om bilen var placerad i någon annan kommun än registreringskommunen, upplåtelseform och användningsområde. Svarsfrekvensen uppgick till 52 procent.
|
|
| 8. |
- Hrelja, Robert, 1974-, et al.
(författare)
-
Parkeringsnormer för bostäder : Porslinsfabriken – ett exempel på samspelet mellan läge, kollektivtrafik- och parkeringsutbud
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport analyseras effekterna av sänkta parkeringsnormer för bostäder för invånarna i det centrumnära, och relativt nybyggda, bostadsområdet Porslinsfabriken i Göteborg. Porslinsfabriken är med en relativt låg parkeringsnorm på 0,57 platser per lägenhet ett bra exempel på en parkeringspolitik som förs i alltfler kommuner. Resultatet visar att 19 procent av hushållen har minskat bilinnehavet, och man kör även färre antal mil på grund av parkeringsmöjligheterna. En majoritet har emellertid inte förändrat bilinnehavet eller bilanvändningen. Det fanns få skillnader mellan grupper med olika sysselsättning, utbildning, inkomst, ålder, kön och/eller familjesituation i bilinnehav, bilanvändning, eller med avseende på parkeringens konsekvenser för vardagslivet.De allra flesta är nöjda med parkeringssituationen. En parkeringsnorm på 0,57 för centralt belägna bostadsområden med god kollektivtrafikförsörjning, närhet till service och bra förutsättningar för gång-, cykel-, och kollektivtrafik möjliggör sammantaget en minskad bilanvändning. Utbudet av parkeringsplatser i närområdet gav emellertid boende möjligheter att välja mellan parkeringsplatser. En majoritet boende privatbilspendlar som tidigare och många andra har kvar sin bil. Parkeringsnormen kunde därför ha varit lägre. En praktisk implikation av resultaten är att en lägre parkeringsnorm vid nyproduktion av flerfamiljshus måste åtföljas av ett väl samordnat batteri olika åtgärder som god tillgång på kollektivtrafik, höjning av parkeringsavgifter, minskning av allmänna parkeringsplatser och så vidare.
|
|
| 9. |
- Jägerbrand, Annika, 1972-, et al.
(författare)
-
Driving behaviour responses to a moose encounter, automatic speed camera, wildlife warning sign and radio message determined in a factorial simulator study
- 2016
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier BV. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 86, s. 229-238
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In a driving simulator study, driving behaviour responses (speed and deceleration) to encountering a moose, automatic speed camera, wildlife warning sign and radio message, with or without a wildlife fence and in dense forest or open landscape, were analysed. The study consisted of a factorial experiment that examined responses to factors singly and in combination over 9-km road stretches driven eight times by 25 participants (10 men, 15 women). The aims were to: determine the most effective animal–vehicle collision (AVC) countermeasures in reducing vehicle speed and test whether these are more effective in combination for reducing vehicle speed; identify the most effective countermeasures on encountering moose; and determine whether the driving responses to AVC countermeasures are affected by the presence of wildlife fences and landscape characteristics. The AVC countermeasures that proved most effective in reducing vehicle speed were a wildlife warning sign and radio message, while automatic speed cameras had a speed-increasing effect. There were no statistically significant interactions between different countermeasures and moose encounters. However, there was a tendency for a stronger speed-reducing effect from the radio message warning and from a combination of a radio message and wildlife warning sign in velocity profiles covering longer driving distances than the statistical tests. Encountering a moose during the drive had the overall strongest speed-reducing effect and gave the strongest deceleration, indicating that moose decoys or moose artwork might be useful as speed-reducing countermeasures. Furthermore, drivers reduced speed earlier on encountering a moose in open landscape and had lower velocity when driving past it. The presence of a wildlife fence on encountering the moose resulted in smaller deceleration.
|
|
| 10. |
- Robertson, Kerstin, 1961-
(författare)
-
Geografisk tillgänglighet i den lokala turistplaneringen
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheten att utveckla ett planeringsstöd baserat på GIS (Geografiskt informationssystem) som objektivt återger den geografiska tillgängligheten inom en destination. Den geografiska tillgängligheten kan till exempel påverkas av förändringar av lokalisering och transportmöjligheter inom destinationen. Modellutveckling har skett genom en fallstudie. Modellens utformning och dataunderlag är dock generellt tillämpbara på olika destinationer. Modellen utgår ifrån information om lokalisering av resecentrum, turistboende och olika besökspunkter samt möjligheterna att förflytta sig mellan dessa punkter. I detta fall har transportmöjligheterna gång, buss och taxi inkluderats i analysen.Den geografiska tillgängligheten per boendeområde och samlat för hela destinationen beräknas i form av indikatorer och index som kan presenteras i figurer och kartor, i detta fall med fem tillgänglighetsklasser. De beräknade geografiska tillgänglighetsindikatorerna och indexen är dels beroende av avståndet mellan boende och besökspunkter, dels av utbud och kostnad för att förflytta sig mellan boende och besökspunkter. Exempel på åtgärder som kan öka tillgängligheten är strategisk lokalisering av besökspunkter, ökat utbud på resmöjligheter samt lägre reskostnad. Modellen återspeglar sådana förändringar i beräknade indikatorer och index.Tillämpning av modellen för beräkningar av effekter på den geografiska tillgängligheten av förändringar inom destinationen såsom omlokalisering, lokalisering av verksamheter och boende kan utgöra ett värdefullt underlag vid planering för ökad hållbarhet. Rapporten avslutas med en handledning för genomförande av en analys av geografisk tillgänglighet inom en destination.
|
|
