| 1. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-, et al.
(författare)
-
Organizing cross-sectoral housing provision planning : settings, problems and knowledge
- 2021
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Routledge. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 29:5, s. 862-882
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the governance of housing provision, the public sector is considered unable efficiently to manage such problems through the traditional bureaucratic organizations and associated governing tools. Instead, municipalities are expected to engage in collaborative processes across sectors and with external stakeholders, with the overarching objective to deliver more efficient planning outcomes. As the processes are carried out across sectors, it opens up the opportunity to privilege certain sectors’ perspectives and marginalize others. By drawing from Mouffe's agonistic political theories, this article makes an empirical account of the political in organizing cross-sectoral collaborative planning in Swedish municipalities, with the empirical example of developing municipal programmes for housing provision. The article concludes that social service is severely marginalized in what is generally a depoliticized housing provision planning process. Underpinning the collaboration is the conceptualizing of housing provision as primarily a general deficit in constructing housing. Primarily organizing objectivist knowledge, housing provision is constructed as a technical and procedural matter rather than ideological and political. Through such organizing principles, the overarching housing provision problem remains undealt with, e.g. how do we provide housing to ‘all’ our citizens?
|
|
| 2. |
- Fjellfeldt, Maria, et al.
(författare)
-
Fringe or Not Fringe? : Strategies for Localizing Supported Accommodation in a Post‐Deinstitutional Era
- 2021
-
Ingår i: Social Inclusion. - Lisbon, Portugal : Cogitatio Press. - 2183-2803 .- 2183-2803. ; 9:3, s. 201-213
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Finding suitable locations for supported accommodations is crucial both for the wellbeing of individuals with psychiatric disabilities (PD) and to achieve the objectives of the mental health care reform in order to create opportunities for social inclusion. This article explores municipal strategies for localizing supported accommodations for people with PD. In a multiple case study, interviews with 20 municipal civil servants from social services and urban planning were conducted. Three strategies were identified and further analyzed with a public location theory approach: (1) re‐use, i.e., using existing facilities for a new purpose, (2) fill‐in, i.e., infilling new purpose‐built facilities in existing neighborhoods, and (3) insert, i.e., inserting new premises or facilities as part of a new development. The article shows that the “re‐use” strategy was employed primarily for pragmatic reasons, but also because re‐using former care facilities was found to cause less conflicts, as residents were supposedly used to neighbors with special needs. When the “fill‐in” and “insert” strategies were employed, new accommodations were more often located on the outskirts of neighborhoods. This was a way to balance potential conflicts between residents in ordinary housing and residents in supported accommodations, but also to meet alleged viewpoints of service users’ need for a quiet and secluded accommodation. Furthermore, ideas associated with social services’ view of social inclusion and urban planning’s notion of “tricky” tenants significantly influenced localization strategies. Finally, this article is also a call for more empirical research on the decision‐making processes, use of strategies (intended or not) and spatial outcomes, when localizing supported accommodation for people with PD and other groups in need of support and service.
|
|
| 3. |
- Högström, Ebba, et al.
(författare)
-
Boende och livsmiljö för personer med psykisk ohälsa : en forskningsrapport om stödinsatser, samarbete över förvaltningsgränser och bostadsförsörjning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport har vi redovisat den första delen av två i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker. Vår utgångspunkt var att ta reda på mer om vad som kännetecknar stödinsatser riktade till människor med psykisk funktionsnedsättning och hur dessa organiseras, samt undersöka tvärsektoriell samverkan i fråga om planering för bostadsförsörjning och inkluderande livsmiljöer. Vårt material visar att målgruppen för boende- och stödinsatser har förändrats. Personer med funktionsnedsättningar till följd långvarig psykossjukdom utgör fortfarande en central grupp, ofta med behov av insatser med hög servicenivå. Målgruppen för insatserna är dock stadd i förändring och detta har i några kommuner medfört en utveckling mot en mer generell organisation för stödinsatserna utan specialistfunktioner. Boendeinsatser beslutade i enlighet med SoL dominerar men en blandning av förhållningssätt kan ses, från enskilda undantag där LSS tillämpas till en kommun där alla beslut om bostad med särskild service tas enligt LSS. När det gäller verksamhetstyperna för stödinsatser dominerar det traditionella gruppboendet och boendestödet. Vissa menar att gruppboendet som typ kommer på sikt att försvinna, och bland verksamhetsansvariga finns det en samsyn att fältet i stort är på väg mot en inriktning att arbeta i riktning mot ökad självständighet och autonomi för brukarna inom verksamheterna. Hur socialtjänst och samhällsbyggnadsförvaltningar arbetar tillsammans med frågor som berör målgruppen skiljer sig åt mellan kommunerna. Arbetet organiseras ibland i nätverk, ibland handlar det om koordinering, i vissa fall samarbete eller samverkan vilket gör att den gemensamma spelplanen ser tämligen olika ut. I en del kommuner finns det fora för kontinuerligt gemensamt arbete, i andra anses det inte behövas alls. Hur möten mellan de båda förvaltningarna organiseras, på vems initiativ och ansvar hanteras på olika sätt. Det är en komplex bild som träder fram där frågor förs fram i olika instanser och på olika nivåer inom den egna förvaltningen såväl som mellan förvaltningarna. När det gäller det kommunala bostadsförsörjningsansvaret är arbetet med att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet en viktig del. Tjänstepersoner från olika förvaltningar engageras på olika sätt i detta arbete, från samordning och koordinering till långsiktiga strategiska samarbeten. Olika typer av roller utvecklas, som initiativtagare, informationsgivare, expert eller språkrör med olika handlingsutrymmen.Socialtjänstens erfarenhetsbaserade kunskap om rådande situation för olika grupper tas inte alltid i bruk. Att frågan är politisk känslig och hellre förs fram som en bred målsättning om ’bostad för alla’ utan tydligare konkretisering framträder i materialet. De kommunala strategierna kring lokalisering av bostäder med särskild service handlar om omvandling av befintliga lokaler, bygga nya boenden i redan uppbyggda bostadsområden samt planering för nya boenden i stadsutvecklingsprocesser. Det övergripande mönstret för lokaliseringen av boenden är i bostadsområden men i utkanten, en kompromiss mellan socialförvaltningens idéer om social inkludering och samhällsbyggnadsförvaltningarnas tankar om integritet. Brukarnas möjligheter att skaffa sig positiva grannkontakter kan dock försvåras av sådana perifera lokaliseringar. Vad en inkluderande, ‘god’, livsmiljö skulle kunna vara för personer med psykisk funktionsnedsättning visar sig vara en ny frågeställning för våra informanter. Flera informanter från socialtjänsten inte tidigare funderat över hur boenden och sysselsättning förhåller sig till varandra geografiskt och på vilket sätt det påverkar upplevelser av livsmiljön. Att frågan om inkluderande livsmiljöer för vår målgrupp skulle kunna ses som en del i den bredare samhällsplaneringen var inte självklart för samhällsplanerarna. Det framkom också att det är svårare för kommunen att ställa krav på de som bygger boenden med särskild service och andra liknande omsorgsboenden än när det gäller kommunhus, bibliotek eller simhallar, något som avspeglas i lokalisering och arkitektonisk kvalitet.
|
|
