| 1. |
- Mattsson, Katarina, 1973-, et al.
(författare)
-
Rasism i vardagen
- 2002
-
Ingår i: Det slutna folkhemmet. - Stockholm : Agora. - 9189483189 ; , s. 28-41
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Velasquez, Juan
(författare)
-
Ur askan i elden : Nyliberal urbanpolitik mot boendesegregation, diskriminering och integration
- 2002
-
Ingår i: Socialistisk debatt: Rasism i nya kläder: Nyrasismen och bilden av De andra. ; :3-4, s. 28-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln analyserar samspelet mellan segregation och diskriminering i ett historiskt sammanhang av nyliberala samhällsförändringar som har påverkat planeringens förutsättningar och praktiker. Med exempel från Stockholmsförorten Fittja, diskuteras hur en del av medborgarna, i synnerhet kvinnor, uppfattar diskriminering i sin relation till bostadsförvaltare och myndigheter. Vidare diskuteras diskrimineringens betydelse för regeringsduggligheten på lokal nivå. Avslutningsvis berörs frågan om hur den sociala integrationen skulle kunna främjas med hjälp av ett medvetandegörande av boendesegregationens konsekvenser samt av en ändamålsenlig planering av kommunal bostadspolitik.
|
|
| 4. |
- Mulinari, Diana, et al.
(författare)
-
Det är inte rasism. Om facket och invandrarna
- 2002
-
Ingår i: Det slutna folkhemmet : om etniska klyftor och blågul självbild ( Agoras årsbok 2002). - 1650-1926. - 9189483189
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Mulinari, Diana, et al.
(författare)
-
Om det behövs blir vi uppkäftiga
- 2002
-
Ingår i: Maktens (o)lika förklädnader : kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige : en festskrift till Wuokko Knocke. - 9173891053
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin Maktens (o)lika förklädnader tar upp det problematiska förhållandet mellan feminism, eurocentrism och klass från varierande infallsvinklar. Antologin kan läsas som en postkolonialt inspirerad lägesrapport om Sverige i början av det nya millenniet. Även om rasism är och har varit en marginaliserad fråga inom den svenska feministiska forskningen, visar flera texter i denna antologi att rasismen är en nyckel för att förstå nutida former av social differentiering. En viktig forskningsuppgift är därför att analysera hur könsidentiteter konstitueras inom ramen för ett rasifierat och klassindelat samhälle. Att problematisera rasism innebär inte bara att förkasta den som social praxis utan också att lyfta fram och undersöka hur erfarenheter av rasism parallellt med klass och kön formar sociala identiteter. En annan viktig aspekt som tas upp i antologin är medvetenheten om rasism, vilket anses vara av central betydelse för att förstå hur rasistiska ideologier präglar vår uppfattning om sociala fenomen. I detta sammanhang är begreppet intersektionalitet som introduceras i boken relevant för förståelsen av de mekanismer som gör kön, klass och etnicitet till bärande principer för överordning och underordning. Ekonomhistorikern Paulina de los Reyes, kulturgeografen Irene Molina och sociologen Diana Mulinari skriver, debatterar och forskar om feminism, rasism och makt utifrån ett postkolonialt perspektiv.
|
|
| 6. |
- Dahlstedt, Magnus
(författare)
-
Monokulturell demokrati : Om liberal demokrati och nation(alism)
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har frågor om integration, rasism och etnisk diskriminering aktualiserats allt mer under senare år. Mainstream-medier har bedrivit omfattande kampanjer mot rasism och nazism, dessa ‘hot mot demokratin’. År 2000 tjänade, för första gången någonsin, antirasism ochkamp mot främlingsfientlighet som övergripande socialdemokratiska teman under första maj. Under flera år har politiska partier ‘tävlat’ om att formulera ambitiösa integrationspolitiska visioneroch program. Bakgrunden till dessa olika insatser är åtskilliga larmrapporter som pekat på kraftigt försämradelevnadsvillkor och skärpt polarisering runtom i landets mångetniska, så kallat ‘invandrartäta’ och ‘socialt utsatta’ miljöer. ‘Ett nytt klassamhälle håller på att ta form inför våra ögon’, konstaterar exempelvis Mauricio Rojas (2001), moderat programskrivare, ‘ett samhällesom kväver drömmar och kränker mångas värdighet, ett delat samhälle där makt och möjligheter står kontra vanmakt och social desperation’. Många så kallade ‘invandrare’ har personligaerfarenheter av diskriminering och utsortering från samtliga av samhällets olika sfärer; på arbetsmarknaden, i massmedier, inom politiken och i utbildningsväsendet. Åtskilliga ‘invandrare’ talar om en utbredd och vardaglig form av rasism i det svenska samhället. Dessa iakttagelser visar på flera fundamentala brister i rådande, liberala demokratier. De aktualiserar inte minst den relation som flera forskare under senare år har noterat mellan demokrati, nationalstat, nationalism och rasism. Vanligen betraktas nationalism och rasism som marginella samhällsfenomen, som ett yttre ‘hot mot demokratin’. En sådan ‘självklar’ polariseringmellan demokrati och rasism är dock inte på något sätt given. Hur förhåller det sig då med relationen mellan rasism och demokrati? I denna artikel argumenterar jag för att rasism och liberal demokrati kan betraktas som relaterade i ett inre och symbiotiskt förhållande, somen hegemonisk ordning, i form av en slags monokulturell demokrati. Denna specifika demokratiär baserad på nationalstatliga principer och har därför tenderat att inbegripa vissa monokulturella och på basis av etnisk tillhörighet utestängande drag. Idag behövs det alternativa perspektiv på demokrati, lösgjorda från nationalstatliga skrankor. Först när man förhåller sig kritisk till nationalstatliga ramar kan man föreställa sig en mångkulturell demokrati för vår tid. Mångkulturalism och antirasism är inte i första hand en konstitutionell fråga, utan snarare enfråga om att lämna rum för mobilisering ‘underifrån’ för breda, allsidiga och spänningsfyllda konstellationer bland underordnade grupper, i långsiktig kamp för demokrati och mänskligarättigheter.
|
|
| 7. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-
(författare)
-
Den mångfaldiga representationen : Det monokulturella partilivet i kritisk belysning
- 2002. - 1
-
Ingår i: Det slutna folkhemmet : om etniska klyftor och blågul självbild. - Stockholm : Atlas. - 9189483189 ; , s. 152-171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En våg av enkla politiska lösningar sprids i Europa. Efter den elfte september skärps bilden av "främlingen" som hot mot en föreställd europeisk kulturell gemenskap.Agoras årsbok Det slutna folkhemmet - om etniska klyftor och blågul självbild sätter ljuset på strukturell och vardaglig rasism i det svenska samhället. Bakom denna rasism urskiljs en självgod syn på "svenskheten" som tolerant och solidarisk.Debatten om "hedersmord" är ett exempel på hur den svenska självbilden skapas. "Invandrarmän" pekas ut som potentiella våldsverkare medan jämställdhet görs till en etniskt "svensk" markör. På område efter område - arbetsmarknad, skola, boende - visar forskarna hur en rangordning efter hudfärg och religiös tillhörighet har stakats ut i det svenska folkhemmet.
|
|
| 8. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Det slutna folkhemmet : om etniska klyftor och blågul självbild
- 2002. - 1
-
Ingår i: Det slutna folkhemmet : om etniska klyftor och blågul självbild. - Stockholm : Agora. - 9189483189 - 9789189483668 ; , s. 8-27
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En våg av enkla politiska lösningar sprids i Europa. Efter den elfte september skärps bilden av "främlingen" som hot mot en föreställd europeisk kulturell gemenskap.Agoras årsbok Det slutna folkhemmet - om etniska klyftor och blågul självbild sätter ljuset på strukturell och vardaglig rasism i det svenska samhället. Bakom denna rasism urskiljs en självgod syn på "svenskheten" som tolerant och solidarisk.Debatten om "hedersmord" är ett exempel på hur den svenska självbilden skapas. "Invandrarmän" pekas ut som potentiella våldsverkare medan jämställdhet görs till en etniskt "svensk" markör. På område efter område - arbetsmarknad, skola, boende - visar forskarna hur en rangordning efter hudfärg och religiös tillhörighet har stakats ut i det svenska folkhemmet.
|
|
| 9. |
- Neergaard, Anders
(författare)
-
Arbetsmarknadens mönster - om rasifierad segmentering
- 2002. - 1
-
Ingår i: Det slutna folkhemmet. - Stockholm : Agora. ; , s. 116-134
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En våg av enkla politiska lösningar sprids i Europa. Efter den elfte september skärps bilden av "främlingen" som hot mot en föreställd europeisk kulturell gemenskap.Agoras årsbok Det slutna folkhemmet - om etniska klyftor och blågul självbild sätter ljuset på strukturell och vardaglig rasism i det svenska samhället. Bakom denna rasism urskiljs en självgod syn på "svenskheten" som tolerant och solidarisk.Debatten om "hedersmord" är ett exempel på hur den svenska självbilden skapas. "Invandrarmän" pekas ut som potentiella våldsverkare medan jämställdhet görs till en etniskt "svensk" markör. På område efter område - arbetsmarknad, skola, boende - visar forskarna hur en rangordning efter hudfärg och religiös tillhörighet har stakats ut i det svenska folkhemmet
|
|
| 10. |
- Bredström, Anna, 1972-
(författare)
-
Maskulinitet och kamp om nationella arenor : reflektioner kring bilden av "invandrarkillar" i svenska media
- 2002. - 1
-
Ingår i: Maktens (o)lika förklädnader. - Stockholm : Atlas. - 9173891053 - 9789173891806 ; , s. 182-206
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Maktens olika förklädnader kan läsas som en postkolonialt inspirerad lägesrapport om Sverige i början av det nya millenniet. Även om tystnaden kring rasism är och har varit en marginaliserad fråga inom den svenska feministiska forskningen, visar flera texter i denna antologi att rasismen är en nyckel kategori för att förstå nutida former av social differentiering. Nu i storpocket!En viktig forskningsuppgift är därför att analysera hur könsidentiteter konstitueras inom ramen för ett rasifierat och klassindelat samhälle. Att problematisera rasism innebär inte bara att förkasta den som social praxis utan också att lyfta fram och undersöka hur erfarenheter av rasismen parallellt med klass och kön formar sociala identiteter.En inte mindre viktig aspekt som tas upp i antologin är medvetenheten om rasism, vilket anses vara av central betydelse för att förstå hur att rasistiska ideologier präglar vår uppfattning om sociala fenomen. I detta sammanhang är begreppet intersektionalitet som introduceras i boken, relevant för förståelsen av de mekanismer som gör kön- klass och ras/etnicitet till bärande principer för överordning och underordning.
|
|
