| 1. |
- Caldenby, Claes, 1946
(författare)
-
Från slum till världsarv
- 2004
-
Ingår i: Göteborgs-Posten 1.6 2004..
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fawkner, Harald
(författare)
-
Dysfunctional Responsiveness in 'A Glastonbury Romance' : John Cowper Powys, Nihilism, and Christianity
- 2004
-
Ingår i: The Powys Journal. - 0962-7057. ; 14:1, s. 103-120
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The essay argues that the phenomenon of responsiveness accentuated in John Cowper Powys's novel 'A Glastonbury Romance' is empty, being a form of Nietzschean nihilism. As in Nietzsche, response is a hollow construct, since all emphasis falls on the act of responding, quite in disregard of the nature or even existence of any object hypothetically soliciting a response. The paper demonstrates that there is no response to Chrisitanity in the novel, its various Christian emblems and sacraments being essentially empty. Additionally, the essay proposes that the novel takes the text beyond Nietzsche and nihilism by means of presentations of the 'homeless pure object.' Such an entity belongs to what Meinong called 'Aussersein'--a sphere of actualizations where phenomena belong to a semantic slum of possibles.
|
|
| 4. |
- Sundin, Mats
(författare)
-
Experiences from redevelopment of central situated residential areas : Similarities between three problem areas in Sweden
- 2003
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This paper is about three residential areas – Norrby, Nyfors and Öster (in Borås, Eskilstuna and Gävle) – who undergone redevelopment during the 1960-70th. Focus is on similarities – before, during and after conversion – between these central situated ‘problem areas’ with criminality, unemployment, immigrants, vacant apartments and high moving about.During the 1800th the industrialism put pressure on the cities. The population expanded dramatically. Housing shortage and confined living wore ordinary. Labours settled down were there where (misery) vacancies or build houses at empty lots (outside the city boundary). These areas were – from the city centre perspective – on the other side of physical barriers, as a watercourse or a railway (with the station on the ‘elegant’ side). The wild settlements became a problem in these ‘close distant’ areas. They had to be regulated, both physical and social. The modernisation process culminated in 1960-70th with the large-scale ‘Million program’ with apartments between 1965-74. Afterward the constructions for underprivileged people were sparse, simultaneous as the national planning ideals were reassessed.The redevelopment process started in the city centre to manage ‘out-of-date’ cities and to prevent pheriper settings. The values of the old buildings were high at the beginning, so – in addition to ideas of redevelopment – building bans were implemented. The slum process started to begin in these low status places on the margin, with deficient sanitary resources and sometimes-doubtful (unmoral) inhabitants. City plans were decided late or during the process of redevelopment. Also the amount of houses or apartments became several than planned. The physical decontamination of (flammable) board houses up to 2,5 stores resulted in concrete or brick buildings of 2-8 stores and more apartments and inhabitants than before. The content and atmosphere changed. Public management replaced private housing. To a higher rent, people got more living space, yet the areas became denser. Losses of street space and a surplus of pedestrian streets came up. The areas became both spatial included between increased traffic routes, and spatial excluded from the cities behind these barriers (with unsafe passages as pedestrian tunnels or brown field area). Even the architecture separated them from the rest of the cities. In addition to these new labour dwellings the industries also moved away from their central locations (or closed down alternatively started producing abroad).The tip of modernity became the drawbacks of modern society. The media critique was mighty when these suburbs came into city centre. Indeed home interior and standard became higher than before, but the life in the surroundings was not sufficient e.g. unfavourable childhood environment and scarcity of meeting place. The physical renewal did not change the social substance, not even the imagined sphere. Media – knowledge organisation in the local society – reported social and material problems with stigmatisation as results. Action groups organised to treat the unfavourable identity. The areas demand resources. Once again they became ‘denser’, this time with public authority. Democratisation process was implemented to prevent inappropriate lifestyles and to rise the low election participation in these central sites. Over time these ‘working class’ areas has been looked upon as problematic, as well as physically, socially and imagined. A long time to come?
|
|
| 5. |
-
Raggbocken Tragosoma depsarium i Norra Ny socken Värmland
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förekomsten av den starkt hotade raggbocken Tragosoma depsarium L. (familjen långhorningar) som utvecklas i äldre tallågor undersöktes i Norra Ny socken, norra Värmland. Inventeringen gjordes i tre rumsliga skalor (5x5 km, 1x1 km, och beståndsnivå). Fyra 1x1-km rutor i vardera fem 5x5-km rutor (sammanlagt 2000 hektar) tillsammans med två större naturreservat (ca 100 hektar vardera), inventerades noggrant. Inom de utvalda rutorna ingick ett tiotal som låg i rutornas närhet.Totalt gjordes 123 fynd av lågor med pågående eller avslutade gnag av raggbock. Norra Ny har idag sannolikt en av de största populationerna av raggbock i landet, och därmed i Europa utanför Ryssland. Andelen av olika beståndstyper (hyggen, röjningsskog, gallringsskog, myr etc.) korrelerades med fynden, varvid mängden avverkningsmogen skog föll ut som den viktigaste faktorn på båda landskapsskalorna. Sambandet är dock förmodligen starkare för den större skalan, där de två storrutor med flest fynd hade över 30 % avverkningsmogen skog (baserat på skogsmarksareal). Ofta var förekomsterna klumpade inom varje 1x1-km ruta, vilket inte enbart kunde förklaras med utbredningen av lämpliga lågor. Detta kan, trots artens vida utbredning i socknen, tyda på att arten idag är spridningsbegränsad.Flest fynd (65 st.) av raggbock gjordes på äldre hyggen, speciellt hyggen med kvarlämnade fröträd, tillsammans med sydvända kanter mellan äldre skog och hyggen (29). Fynd inuti skog (12) gjordes uteslutande i mer öppna skogstyper, Inget fynd gjordes i de två naturreservaten eller i någon av de mer än 20 inventerade nyckelbiotoper som låg i eller strax intill rutorna. Däremot hittades arten ibland i deras sydvända kanter. Två mindre (1 och 1,5 hektar) brandfält inkluderas av en slum i studien, och båda hyste raggbock. Detta och tidigare studier pekar på att raggbocken är brandgynnad.För varje fynd noterades olika variabler om raggbock och andra insekters antal och utbredning i lågan, lågans egenskaper, och dess läge. Raggbocken är en specialiserad art med stora krav på sina lågor (grova träd med hög kärnvedsandel som snabbt måste förlora barken efter träddöd för att den för raggbocken lämpliga rötan ska uppstå) och deras lägen (solexponerade med markkontakt). Arten har två olika slags dynamik i lågorna. I den brukade skogen utnyttjas normalt endast lågans splintved (den yttre mjukare veden) som koloniseras snabbt (tre till fem år efter träddöd) och även förbrukas snabbt (framkläckta individer hinner ej själva kolonisera lågan på nytt). I lågor av gamla grova träd i optimala lägen kan däremot även kärnveden utnyttjas. Sådana "buffertlågor" utnyttjas sannolikt under många decennier och kan därmed bidra till att stabilisera populationen genom att individer kontinuerligt kläcks ut från dessa under en lång tidsperiod.Fem andra rödlistade insekter påträffades i lågorna, men dessa arter föredrog annorlunda lågor och/eller bestånd än raggbocken. I ett landskap kan dock en god förekomst av raggbock antas indikera en hög artrikedom av tallberoende insekter, Rovlevande insekter såsom knäpparlarver och hästmyror var vanligare på hyggen, där predationen på raggbockslarver kan vara större. Den viktigaste anledningen till att raggbocken är hotad är dock att arealen äldre skog med gamla grova tallar snabbt minskar, samt att bränderna upphört. De sista tio åren har mängden avverkningsmogen skog minskat med 25 % i undersökningsområdet. Dessutom blir den återstående skogen allt yngre. Detta innebär att raggbocken, och andra arter beroende av äldre tallskog, snabbt kommer att minska och på sikt försvinna från Norra Ny. Detta skulle kunna motverkas genom bildande av stora naturreservat (>500 hektar) på produktiv skogsmark i vilka elden återinförs, samt genom en betydligt med omfattande och funktionell avverkningshänsyn i skogsbruket.
|
|
