| 1. |
- Andersson, Eva, 1957, et al.
(författare)
-
Möjligheter och dilemman : om folkbildning på distans
- 2007
-
Ingår i: Årsbok om folkbildning. - Stockholm : Föreningen för folkbildningsforskning. - 9197452858 ; , s. 202-221, s. 202-221
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
-
Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmåls-ndervisning i ett nordiskt perspektiv, Umeå 16–17 november 2006
- 2007
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för konferensen i Umeå var ”Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv”. De inledande fem honnörsorden i rubriken var inte tänkta som ett eko ur det förflutna, det vill säga från momentsplittringen i de gamla Lgr 69 och Lgy 70, utan fick ge namn åt parallella sessioner där svenskämnets helhet var en självklar utgångspunkt. Forskning om elevers språkutveckling i vid mening stimuleras av en vidare didaktisk syn som inte begränsas till enbart modersmålsundervisning. Forskning om hur man talar, lyssnar, läser och skriver i inlärningssituationer är något vi vill tro kan komma all undervisning till del.Det finns en risk med att sätta ’språkutveckling’ i fokus, som om studier inom fältet Svenska med didaktisk inriktning vore renodlat språkinriktade. Så är det inte. Forskning om hur skönlitteratur, och andra kommunikationsformer, kommer in i klassrummet är ett centralt forskningsområde som Nätverket vill stödja, vilket läsaren av denna konferensvolym kommer att upptäcka. Rapporter från projektet ”Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning” liksom samtal om framtida möjliga projekt var uppskattade inslag i konferensen. Svenska är det största ämnet i skolan, med vilka mått man än mäter och vilka aspekter man än betonar. I skolämnet Svenska ingår språk- och litteraturstudier. En lektor och lärarutbildare har än så länge normalt bara fördjupad kompetens i en av ämnets delar. Framväxten av forskarutbildning inom Svenska med didaktisk inriktning innebär på sikt en dubblering av kompetensen. Glädjande nog deltog flera doktorander och disputerade inom fältet Svenska med didaktisk inriktning i konferensen, vilket också avspeglas i denna volym.Ett utvecklat samarbete mellan universitetsämnena nordiska språk och litteraturvetenskap samt med Lärarutbildningen är en självklar förutsättning för utbildning av kvalificerade svensklärare. Vid Umeå universitet studeras nordiska språk och litteraturvetenskap vid en och samma institution, en lösning som bidragit till ett fördjupat samarbete i lärarutbildningen. Representanter från lärarutbildning, litteraturvetenskap och nordiska språk ingår också i ledningsgruppen för Nätverket, vilket bidragit till att arbetet med konferensen och konferensvolymen varit stimulerande och verklighetsförankrat.Svenskämnets storlek och betydelse gör att behovet av forskning inom både ungdomsskola, lärarutbildningar och andra inlärningssituationer är mycket stort. Nätverkets konferenser ska stimulera till adekvat forskning inom området och vara en naturlig mötesplats för forskare att presentera sina rön. Med konferensvolymen från Smdi:s fjärde konferens tar vi ännu ett steg framåt. Plenarföredragen får inleda volymen, varefter sektionsföredragen kommer i bokstavsordning.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Åström, I. Maria, 1965-
(författare)
-
Integrated and Subject-specific : An empirical exploration of Science education in Swedish compulsory school
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is an explorative experimental study in two parts of different ways of organising Science education in the Swedish context. The first study deals with the question if students attain higher scores on test results if they have been working with integrated Science compared to subject-specific Science i.e. Biology, Chemistry and Physics. The second study concerns the similarities and differences between integrated Science education and Science education in Biology, Chemistry and Physics, especially in the teaching organisation. The introduction describes the nature of integrated curriculum, what integrated learning is, issues about integrated Science education, in what way integration is carried out, between subjects or within subjects, what the opposite to integrated Science is (here named as subjectspecific science education) in the Swedish context and what the Swedish curriculum has to say about integrated Science. Previous studies in integrated curriculum looking at students’ results are referred to, and it is argued for the use of the OECD’s PISA assessment instrument in this study. The thesis consists of two studies, one quantitative and one qualitative, within the above framework. The quantitative study is an attempt to find differences in scores on students’ written results on a large-scale assessment in scientific literacy between students studying in different organisations of Science education. The qualitative study is an attempt to describe differences at classroom level between integrated Science and subject-specific Science. This gives a quite rich description of four schools (cases) in a small town and how they organise their teaching integrated or subject-specific. No differences in students’ results between different Science organisations were found in the quantitative study in this thesis. Possible explanations for the lack of differences in students’ results are discussed in the article. An additional investigation that attempts to test the variable used in the quantitative study is carried out in the thesis, with an attempt to sharpen the teacher organisation variable. This is done to find out if it is possible that there can be found differences with the sharpened variable. The qualitative study gives a glimpse of some differences in the implemented curriculum between schools working with integrated Science education and a school that works subjectspecifically. The teachers do the overall lesson plans in different ways according to which organisation according to integrated or subject-specific Science they work with. When asked in a survey what kind of Science organisation they have, students from the four schools studied answered differently between schools and also, sometimes, within the same school. A further analysis of this second study is carried out by defining a conceptual framework used as structure and a possible explanation for differences between students’ views and teachers’ views on the organisation of Science education. This latter analysis tries to give an enriched description in mainly the two levels of the implemented and attained curricula, and tries to discuss the difference in students’ attained curriculum. A final discussion concludes the thesis and concerns an elaboration of the results of the thesis, problems with the main variable involved in the two studies and the possibility that the teacher actions effects also the magnitude of students’ achievement on tests.
|
|
