| 1. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(författare)
-
Familjers vardagsmobilitet i ”socialt utsatta områden” : Konsekvenser för välfärd, rättvisa och hållbarhet
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten syftar till att beskriva fynden i ett forskningsprojekt om familjers vardagsmobilitet i ”socialt utsatta” områden. I studien ingår 71 individer från 31 familjer vars vardagsmobilitet har undersökts kvalitativt.Forskningsdeltagarnas bostadsområden, med närhet till samhällsservice och kollektivtrafik och väl utbyggd gång- och cykelinfrastruktur, ger goda grundläggande förutsättningar för vardagens resande. Många av familjerna har knappa ekonomiska och tidsmässiga vardagsliv med många förpliktelser, ofta bundna i tid och rum. Bussen är det vanligaste färdmedlet, med betungande arbetsresor och omsorgsresor för vuxna, framför allt för mödrar. De höga priserna begränsar möjligheten att åka buss, särskilt för ungdomarna. Gång spelar också en betydande roll. Bilen är central för många familjer eftersom den möjliggör snabba resor i vardagen och är ett sätt att visa och utöva omsorg på. Oftast är det männen som kör. I flera hushåll saknas bil och körkort. Även om några cyklar i vardagen finns det många barriärer, som bristande cykelförmåga och cykelvana. Forskningsdeltagarna präglas av att leva i närheten av kriminalitet och våld som inverkar på hur de rör sig i vardagen. Föräldrar begränsar särskilt unga pojkars mobilitet av omsorg. Föräldrarnas oro för att de ska hamna i kriminalitet gör att de styr var de unga tillåts röra sig och på vilka tider, samt vilket socialt umgänge de har. Kulturella föreställningar (kring t.ex. olika färdsätt och bostadsområdet) är ytterligare ett lager som behöver beaktas när familjers vardagsmobilitet diskuteras. Åtgärder som kan stärka familjers vardagliga mobilitet behöver sättas i relation till de begränsningar som finns i ”socialt utsatta” områden. Transport- och samhällsplaneringen bör avlasta de tyngder som familjer upplever i vardagen, och bidra till upprättande och upprätthållande av välfärdsinfrastrukturer. För att styra mot mobilitetsrättvisa behövs åtgärder som gör det möjligt för välbeställda grupper att resa hållbart, medan grupper som upplever bristande tillgänglighet samtidigt kan stärkas.
|
|
| 2. |
- Joelsson, Tanja, 1980-, et al.
(författare)
-
Vardagen i rörelse : en forsknings- och kunskapsöversikt om familjers vardagsmobilitet, social hållbarhet och mobilitetsrättvisa
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten är att förstå vad social hållbarhet betyder i relation till resande, transporter och vardagliga förflyttningar. Av särskilt intresse är det resande som präglar vardagslivet för familjer i socialt utsatta områden. Till grund för rapporten ligger en forsknings- och kunskapsöversikt som berör befintlig forskning om vilken roll resande och transporter spelar i människors liv och hur det kan kopplas till makt, rättvisa och samhällsplanering. Rapporten visar att den tidigare forskningen om transporter, resande och resvanor inte tillräckligt belyser hur urbana områden med en hög andel låginkomsttagare med svag arbetsmarknadsanknytning organiserar och hanterar sin vardagsmobilitet. Forskning om ”transportfattigdom” belyser dock hur tillgång till och möjligheten att utnyttja befintliga transporter leder till ojämlikhet för personer med låg inkomst. Vardagslivets organisering där jobb, familjeliv, restid, och interaktion med institutioner kräver att familjer med en eller flera yrkesarbetande vuxna kan kontrollera sin tid. De studier som specifikt intresserat sig för familjers, barns och ungas resandepraktiker och vad det innebär för att kunna uppnå social hållbarhet, betonar närhet, trygghet och självständighet som viktiga faktorer för samhällsplaneringen. Begreppet mobilitetsrättvisa presenteras slutligen som ett fruktbart sammanhållet ramverk att arbeta med i kommande studier om familjers vardagliga mobilitet i socialt utsatta områden.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Rättvist resande? Villkor, utmaningar och visioner för samhällsplaneringen
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att styra framtidens resande i en rättvis och hållbar riktning framstår idag som alltmer akut. Trots en ökad medvetenhet om hur djupt orättvisa vardagslivets resor kan vara tycks just rättvisa transporter vara särskilt svåra att uppnå – i synnerhet för vissa grupper. Hur drabbas unga i Norrlands inland när bränslepriserna ökar? Vilka möjligheter har egentligen barn att påverka sitt vardagsresande? Hur kan ett bostadsområdes närhet spela roll för jämställdheten? Varför kommer inte samtidens och framtidens transportlösningar alla till gagn? För att anta utmaningen att styra mot rättvist resande krävs både kunskap och visioner, vilket kan vara utmanande att omsätta i planering och praktik. Vi hoppas att den här boken kan ge inspiration och handfasta råd till dem som efterfrågar mer kunskap om hur rättvisa hänger ihop med vardagsresandet. I antologin introduceras tio bidrag med fokus på hur resande, mobilitet och tillgänglighet kan förstås, forskas om, och planeras för – ur ett rättviseperspektiv.Författarna har bland annat bakgrund i genusvetenskap, socialt arbete, statsvetenskap, kulturgeografi, historia, psykologi och barn- och ungdomsvetenskap.
|
|
| 5. |
- Nyberg, Jonna, 1967-
(författare)
-
Förändringar i transportrelaterad välfärd och myndighetsförtroende : en studie om personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Access to transport, and thus accessibility to desired and needed activities, is of importance for the individual's welfare and subjective well-being. In many western contexts, land use and infrastructure are configured for the benefit of cars. A withdrawn driving license (WDL) might thereby affect welfare and subjective well-being. Further, if the WDL is perceived as unfair, trust for authorities involved in the WDL process can be affected. The overall aim is to explore changes of having a WDL due to visual field loss (VFL), concerning transport-related welfare and trust in authorities. Four studies were conducted, and both qualitative and quantitative methods have been used. The results showed that the WDL had led to negative welfare consequences for the respondents, such as ended careers, limited or ceased opportunities for leisure activities, and difficulties managing daily errands. These consequences can be explained by lacking or unsatisfactory alternative transport arrangements (study I). Also, the WDL had led to worsen overall subjective wellbeing. This can, for example, be explained by the respondents' perception of unsatisfactory access to transport means, to live a life to be satisfied with (study II). The respondents perceived the vision tests on which the WDL isbased as unfair, as they do not measure individual driving ability related to traffic safety. Perceptions of outcomes and processes were fueled by experiences of deficiencies regarding, for example, performance and information, leading to a decrease in trust in the authorities involved in the process of WDL due to VFL: the Health Care (the physician being obligated to report the VFL to the Swedish Transport Agency), the Swedish Transport Agency (decisions on WDL), and the Judicial system (decisions in cases of appeals) (study III). Gender had no effect on trust for none of these authorities. Though, diagnosis (reasons for VFL) had effect, and differences in degree oftrust for each of the three authorities were seen, related to type of diagnosis. The results also showed that low trust related to WDL process can generate lower trust in authorities in general (53%) (study IV). Finally, the thesis contributes to insights of goal conflicts that driving license withdrawals can entail, dealing with issues of safety, accessibility, and justice.
|
|
