| 1. |
-
Mediernas kulturhistoria
- 2008. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Barns röster om våld : att tolka och förstå
- 2008. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken har två syften. Det första är att utifrån aktuell forskning inom området ge en inblick i kvalitativa, tolkande perspektiv på barn som upplever våld i sin familj. Här är barnens egna röster om sina upplevelser och situation utgångspunkten. Det andra syftet är att ge en grundläggande kunskap om den "nya" barndomssociologin som teori och metod - både i praktiskt arbete med den här gruppen barn samt deras familjer och i forskning.
|
|
| 4. |
- Johansson, Madelaine, 1962-
(författare)
-
Barriärer och broar : Kommunikativa villkor i det svenska miljömålsarbetet
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljömålsarbetet kan ses som en del av de insatser som krävs för att vi ska skapa en hållbar utveckling, vilken är en målsättning som ska genomsyra hela vårt samhälle. Myndigheter har tilldelats ansvaret för att de nationella miljömålen implementeras, men att målen nås är hela samhällets ansvar. I denna avhandling analyseras de kommunikativa villkoren i det svenska miljömålsarbetet. Studien bygger till stor del på erfarenheter som kommit till uttryck i de fokusgruppsintervjuer som genomförts med miljömålsansvariga tjänstemän på centrala, regionala samt kommunala myndigheter. Såväl politiska dokument som myndighetsrapportering har analyserats och satts i relation till tjänstemännens erfarenheter. Utifrån teorier om målstyrning, implementeringsprocesser och kommunikation i sociala system analyseras sedan kommunikativa barriärer och broar, hur de visar sig och kan förklaras.Avhandlingen visar att det finns kommunikationsbarriärer men också broar i miljömålsarbetet. När nya mål och beslut ska omsättas i etablerade organisationer uppstår kommunikationsbarriärer både inom myndigheter och i kommunikationen med andra aktörer i samhället. Att implementera beslut om ett nytt målstyrningssystem i en komplex omvärld med dess ekologiska såväl som sociala system är ingen friktionsfri process. Olika systemkoder som är i bruk kan förklara en del av problematiken, men även otydlighet i målsystem och bristande resurstilldelning. En utmaning inför framtiden blir att skapa information som ger resonans och skapar mening i olika sociala system och därigenom bidrar till möjligheterna att nå de nationella miljökvalitetsmålen.
|
|
| 5. |
- Jülich, Solveig, 1966-, et al.
(författare)
-
Mediernas kulturhistoria : En inledning
- 2008
-
Ingår i: Meidernas kulturhistoria. - Stockholm : Statens ljud- och bildarkiv. - 9789188468031 ; , s. 9-29
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Näsman, Elisabet, et al.
(författare)
-
Perspektiv på barns röster om våld
- 2008
-
Ingår i: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups. - 9789140663528 ; , s. 7-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Alexandersson, Örjan, 1961-, et al.
(författare)
-
Externredovisning : praktikfallet Tebe Färg AB
- 2008. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken är en praktisk och helhetsorienterad redovisningsuppgift i extern redovisning. Uppgiften utgår från ett fiktivt, men verklighetstroget företag som tillverkar färg. Utifrån en bakgrundsbeskrivning av företaget, föregående års balans- och resultaträkning, bolagsstämmeprotokoll, styrelseprotokoll, bankkontoutdrag samt verifikationer för ett räkenskapsår, skall studenterna organisera redovisningen, genomföra den löpande bokföringen, göra bokslut samt upprätta årsredovisning enligt gällande lagstiftning och praxis. Till detta kan även ett moment av revision tillfogas.
|
|
| 10. |
- Andersson, Robert, 1968-, et al.
(författare)
-
Renhetens kriminalpolitik : fortifikation, kontroll och den visuella nedsmutsningen
- 2008
-
Ingår i: “Disorder in Urban Public Space: Resistance or Crime?” “Economic Crime, Organised Crime and Corruption”. - Aarhus : Scandinavian Research Council for Criminology. - 8276880177 ; , s. 234-242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens kriminalpolitik och brottspreventiva arbete bygger på olika former av kontroll. Arbetet baseras på en orsaksbild där brott uppstår på grund av bristande kontroll, vilket ger att brottsförebyggande arbete handlar om ökad kontroll, gärna upp till en nolltoleransnivå. Genom teorier som Fixing brokens windows går också det brottsförebyggande arbetet hand i hand med målsättningar om att göra staden ”ren och vacker”. Ett utryck för dessa ambitioner är Stockholms stads klotterpolicy. De senaste åren har emellertid sett framväxten av ett fenomen som vanligtvis går under begreppet gatukonst, ett estetiskt uttryck som inte helt enkelt låter sig inordnas under stadens nolltolerans. Gatukonsten väcker frågan om vilka kulturella uttryck som skall tillåtas finnas i staden. I detta arbete tittar vi dels på fenomenet gatukonst i relation till dagens kriminalpolitik, dels försöker vi utveckla en teoretisk modell för hur man kan förstå dagens skeenden. Denna modell tar sin utgångspunkt i att styrandet har förskjutits från ett styrande av befolkningen till ett styrande av territorium.
|
|
