| 1. |
- Ahlgren, Joakim, et al.
(författare)
-
Orsaker till minskande syrehalter i Bottenhavet
- 2017
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Resultat från den nationella miljöövervakningen visar att syrehalterna i Bottenhavet har minskat sedan 1970-talet, en minskning som accelererat från 1990. För att ha möjlighet att på något sätt kunna åtgärda denna försämring av den marina miljön är det nödvändigt att identifiera orsakerna till denna syreminskning, eftersom olika orsaker kan kräva olika former av åtgärder. Om orsaken till exempel är ökad syreförbrukning beroende på regional övergödning, skulle detta innebära ökat behov av regionala reningsåtgärder. Målsättningen med projektet var därmed att ge en tillförlitlig förklaring till de sjunkande syrehalterna i Bottenhavet under de senaste 20 åren genom att använda data från de nationella miljöövervakningsprogrammen. De huvudhypoteser som undersöktes som orsaker till de sjunkande syrehalterna var: • Ökad regional gödning av Bottenhavet och därmed ökad produktion. • Tillförsel av syrefattigt och fosfatrikt från Egentliga Östersjön. • Starkare haloklin och försämrad ventilation av Bottenhavets djupvatten. • Ökad temperatur och ökad tillförsel av löst organiskt kol. Analys av tidsserier och modellanalyser utifrån miljöövervaknings- och forskningsdata visade att den observerade syrehaltsminskningen i Bottenhavets djupvatten främst beror på en ökning av vattentemperaturen och delvis på en ökning av löst organiskt kol i vattnet, samt tillflöde från Egentliga Östersjön. Dataanalysen visade däremot inget tydligt stöd för att ökad produktion av biomassa i Bottenhavet orsakat de minskande syrehalterna. Detta gäller indikatorer för växtplankton, sedimentation och bakterieplankton som alla förväntas öka vid ökad produktion och det finns således inga direkta indicier för att stödja hypotesen om ökad gödning av Bottenhavet. Sammantaget visar de analyser som gjorts inom projektet att Bottenhavets framtida hälsa främst gynnas av en kombination av åtgärder för att motverka globala klimatförändringar, samt åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i Egentliga Östersjön. Näringstillförsel från Bottenhavets avrinningsområden bedöms främst ha haft betydelse för syresituationen i kustnära vattenförekomster. Den bedöms därför inte i betydande omfattning ha orsakat de minskande syrehalterna i Bottenhavets utsjöområden.
|
|
| 2. |
- Blomgren, Magnus, Docent, 1966-
(författare)
-
Europaparlamentsvalet 2019 : ett splittrat politiskt landskap
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Resultatet av 2019 års val till Europaparlamentet (EP) visar att partier från de stora grupperna (kristdemokraterna och socialdemokraterna) backar i flera av medlemsländerna. Detta är en trend som pågått under flera EP-val och även i många nationella val. Bilden är dock inte entydig. I vissa länder förmår dessa partier försvara sina positioner. De högerradikala och de EUkritiska partierna ökar sitt stöd, däremot inte så mycket att de förmår blockera parlamentets arbete. Något som kanske inte förväntades var att de liberala och gröna partierna växer. Faktum är att tappet för de kristdemokratiska och socialdemokratiska partierna framförallt vägs upp av framgångar för liberala och gröna partier. Vänstern i bred bemärkelse förlorar och kommer inte att kunna formera något som liknar en majoritet. Det kommer således att krävas breda majoriteter för att genomföra beslut. Det troliga utfallet är ett samarbete mellan kristdemokrater, socialdemokrater, liberaler och de gröna. Att EP nu består av mer jämnstora partier ökar fragmentiseringen av parlamentet. Detta kan göra den politiska processen mer komplicerad. Men det kan också leda till en ökad debatt i viktiga frågor. Sålunda behöver denna utveckling inte nödvändigtvis föra med sig något ont, utan bidra till en större tydlighet om vilka alternativ som EU står inför.
|
|
| 3. |
- Edström, Örjan, 1952-, et al.
(författare)
-
EU-rätten och en öppnare arbetsmarknad : arbetssökande EU-medborgares rätt till åtgärder och stöd inom jobbgarantierna
- 2017
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Arbetskraftens fria rörlighet är en av grundstenarna inom EU. Arbetstagare har rätt att söka och ta arbete i alla EU-länder och ska i princip ha samma rättigheter som andra arbetstagare i värdlandet. Efterhand har även arbetssökande EU-medborgare som kommer direkt från ett annat land alltmer kommit att få stärkta rättigheter. En fråga är mot den bakgrunden i vilken utsträckning arbetssökande från andra EU-länder har rätt att få del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stöd inom ramen för jobbgarantierna på den svenska arbetsmarknaden.I rapporten analyseras först EU-rätten och i synnerhet EU-domstolens praxis. Därefter undersöks villkoren för tillträde till de svenska jobbgarantierna och olika stöd kopplade till dessa. Slutligen analyseras hur reglerna om tillträde till dessa åtgärder och olika stöd förhåller sig till EU-rätten och den fria rörligheten.EU-domstolen prövar nationella regler mot bland annat principer om likabehandling och icke-diskriminering och om nationella regler kan hindra eller avskräcka medborgare från andra medlemsstater från att utnyttja den fria rörligheten.Rapporten visar på kritiska punkter som kan finnas i regleringen av de åtgärder som studeras. Härigenom belyses också vilka frågor som mer generellt måste beaktas vid utformningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Sverige med hänsyn tagen till EU-rätten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Liljeqvist, Nina, et al.
(författare)
-
Riksdagspartierna och EU : en svag demokratisk länk
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I denna analys granskas de svenska riksdagspartiernas förmåga att skapa en folklig förankring för den förda EU-politiken. För detta syfte kartläggs först EG-/EU-rättens betydelse i svensk lagstiftning. Utvecklingen över tid såväl som över politikområden jämförs. Förekomsten av EG-/EU-regler i svensk lagstiftning ökar tydligt från och med början på 1990-talet, och skillnaderna mellan olika politikområden är dessutom stora och växande. Vissa områden, såsom jordbruk, miljö och handelsfrågor, har blivit starkt påverkade av EG-/EU-rätten, medan exempelvis kultur och skola inte har det. Detta bör påverka hur partierna arbetar med olika områden i och utanför riksdagen. Därefter undersöks i vad mån riksdagspartierna i sina nationella valmanifest lyfter fram frågor som relaterar till EU. EU-dimensionen börjar nämnas i allt högre utsträckning i samband med folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap 1994, men därefter tillägnas EU allt mindre utrymme. Avslutningsvis studeras EU:s påverkan på den interna partipolitiska arenan. Även på denna punkt förblir partier tämligen passiva inför den politiska verklighet som EU-medlemskapet bjuder. Den sammantagna analysen pekar således på att partierna i flera avseenden brister i sin grundläggande funktion att utgöra en länk mellan medborgaren och de politiska beslutsfattarna. Slutligen framhålls några åtgärder som skulle kunna förbättra denna situation
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ulander-Wänman, Carin
(författare)
-
Hållbart Arbetsliv genom Kompetensutveckling i Samverkan - HAKS
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- På en arbetsmarknad som förändras snabbt och där nya kvalifikationskrav uppträder med korta intervaller behövs ett funktionellt kompetensutvecklingssystem för yrkesverksammas livslånga lärande. Det saknas i dag, och innebär problem för arbetsgivares kompetensförsörjning och arbetskraftens anställningsbarhet under ett helt arbetsliv. Genom att etablera en reform, förenlig med den svenska modellen, som ger i princip alla yrkesverksamma en möjlighet till kompetensutveckling mitt i livet under ekonomiskt trygga, likabehandlande och förutsebara villkor, kan Sverige skapa ett Hållbart Arbetsliv genom Kompetensutveckling i Samverkan – HAKS. HAKS utgör en länk med sex aktörer: stat, arbetsmarknadens parter, enskilda arbetsgivare, den yrkesverksamme, en extern resurs och utbildningsinstitutioner. Finansieringen av systemet byggs upp genom att staten tillhandahåller en kompetensutvecklingsgaranti för yrkesverksamma (oavsett arbetsform, anställnings- eller sysselsättningsgrad). Arbetsmarknadens parter kompletterar med ett kollektivavtalsreglerat tjänstebaserat intjänande av kompetensutvecklingsmedel. Den yrkesverksamme bestämmer själv kompetensutvecklingens inriktning och bidrar till systemet med en omställningsavgift. Omställningsplaner utgör en arbetsrättslig grundbult i HAKS. Omställningsplanerna innebär att det genomförs riskanalyser på de enskilda arbetsplatserna där verksamhetens behov av omställning och kompetens identifieras. I det arbetet är arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer en resurs genom att bistå med omvärldskunskap. Arbetet med omställningsplaner utgör en del av det arbetsmiljöarbete arbetsgivare redan har en förpliktelse att utföra och innebär därför ingen ny lagstiftad skyldighet för arbetsgivare. Verksamhetens kompetensbehov ska resultera i en individuell omställningsplan som utarbetas tillsammans med arbetstagaren. Omställningsplanerna åskådliggör att både arbetsgivare och yrkesverksamma har ett ansvar för verksamhetens konkurrenskraft och arbetstagarnas anställningsbarhet. Forskning visar att när Arbetsdomstolen bedömer att arbetsgivare inte har saklig grund för uppsägning p.g.a personliga skäl är de vanligaste bristerna hos arbetsgivaren att han/hon inte har delgett eller dokumenterat på vilket sätt arbetstagarens kvalifikationer brister. Genom omställningsplanerna får arbetsgivare ett instrument att kommunicera krav och förväntningar på sina anställda mot bakgrund av verksamhetens utveckling. Planerna kan därmed få betydelse vid tvister om saklig grund för uppsägning. Omställningsplanerna utgör även ett underlag för den externa aktören, som kan undersöka om de kompetensbehov som efterfrågas finns att tillgå inom befintligt utbildningsutbud eller om det krävs nya insatser. Den externa aktören kan påverka utbildningsinstitutioner att skapa kompetensutvecklingsinsatser som motsvarar det arbetsmarknaden efterfrågar. På så sätt förstärks samarbetet mellan näringslivet och utbildningsinstitutionerna. Eftersom en grundutbildning inte längre räcker ett helt arbetsliv är ett kompetensutvecklingssystem för yrkesverksamma en nödvändig påbyggnad av vårt generella system med grund-, gymnasieoch högskolor/universitet.
|
|
| 8. |
- Vierth, Inge, et al.
(författare)
-
Validering av sjötransporter i Samgodsmodellen Version 1.1
- 2016
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I projektet analyseras hur väl sjötransporter modelleras i det nationella godstransportmodellsystemet Samgods. I denna första rapport ingår en kortfattad beskrivning av Version 1.1 av modellen och dess kalibrering, en jämförelse av modellresultat och utfall 2012 samt analyser för att testa hur modellen reagerar på olika typer av ”störningar”. I den andra rapporten, VTI notat 31-2016 Modellering av slingor inom sjötransporter - Fallstudie av SCA:s RoRo-verksamhet på Östersjön, undersöks hur stort problem det är att Samgods inte modellerar slingor.Nuvarande Samgods är en deterministisk kostnadsminimerande modell. Den består av olika delvis med varandra interagerande moduler: a) basmatriser som beskriver godstransportefterfrågan för 32 aktiva varugrupper, b) logistikmodellen som innehåller submoduler för val av sändningsstorlek, konsolidering av sändningar från olika avsändare, val av transportkedja, behandling av tomtransporter m.m. och c) rail capacity management (RCM-tool) som behandlar kapacitetsbegränsningar i det svenska järnvägsnätet.Vid kalibreringen av modellen låg tyngdpunkten på tonkilometer i Sverige och deras fördelning på trafikslagen samt fördelningar på olika geografiska områden, men ingen hänsyn togs till fördelningen mellan olika fartygstyper och -storlekar. Våra analyser visar att modellen beräknar att cirka fyra gånger så mycket ton transporteras med containerfartyg än i verkligheten. Vi ser ett behov av att kontrollera om de indata som används för att modellera containertransporter (vs konventionella transporter) är realistiska.Lastade /lossade ton kalibrerades för 14 kustavsnitt och tolv aggregerade varugrupper. Vi anser dock att även lastade/lossade ton gods per hamn bör vara ett kalibreringsmål. Godsflödenas fördelning på hamnar är centralt när det gäller beslutsunderlag för investeringar i farleder och slussar med mera.Vi visar att Samgodsmodellen överskattar antal anlöp med samtliga lastfartyg med cirka 50 procent. Modellen beräknar att cirka fem gånger så många anlöp görs med containerfartyg och cirka dubbelt så många anlöp med roro-fartyg jämfört med Sjöfartsverkets anlöpsdatabas. Överensstämmelsen för övriga lastfartyg är dock mycket god.En förklaring till att antalet anlöp med containerfartyg överskattas är naturligtvis att antalet ton som transporteras i containerfartyg överskattas kraftigt. Vi visar dock att nästan samtliga containerfartyg beräknas vara i modellens minsta av fyra storleksklasser (upp till 5 300 dödviktston). Resultaten indikerar att Samgods inte är kapabel att modellera den användning av större containerfartyg som sker i verkligheten tack vare att skalfördelar utnyttjas. Resultaten för roro-fartyg går i samma riktning om än inte i lika extrema; för övriga fartyg stämmer resultaten bättre överens med statistiken. Vi anser att det är viktigt att skilja mellan olika fartygstyper med olika produktionssystem i modelleringen.Fyllnadsgrader för lastade fartyg (och tomtransporter) var inte kalibreringsmål. I dagsläget är det inte möjligt att avstämma fyllnadsgrader i olika fordons- och fartygstyper mot statistik. Modellen beräknar högre fyllnadsgrader för väg (75–94 procent) och järnväg (86–97 procent) än för sjöfart (0–73 procent).Med hänsyn till att nuvarande Samgodsmodell enbart tillåter konsolidering inom de 32 varugrupperna har vi testat övergången till tolv aggregerade varugrupper. Resultaten visar en högre andel sjötransporter och transporter i större storleksklasser. Detta tyder på att en högre konsolideringsgrad uppnås med de aggregerade varugrupperna. Detsamma gäller för en hypotetisk fördubbling eller tiodubbling av godstransportefterfrågan.I de två sistnämnda analyserna blir det uppenbart att järnvägens potential att konsolidera mera är mycket begränsade eftersom både tågen och infrastrukturen redan i utgångsläget är väl utnyttjade. Vad det beträffar konsolidering finns dock vissa likheter mellan järnväg och sjöfart och vi anser att det skulle vara intressant att studera likheter och skillnader i modelleringen.
|
|
| 9. |
|
|
