| 1. |
- Markusson Winkvist, Hanna, 1970, et al.
(författare)
-
Projektarbete
- 2002
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
- Elenius, Lars, 1952-, et al.
(författare)
-
Minoritetsspråk och myndighetskontakt : flerspråkighet bland användare av samiska, meänkieli och finska i Norrbottens län efter minoritetsspråklagarnas tillkomst 2000
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I undersökningen har två intervjuundersökningar gjorts med minoritetsspråksanvändare i Kiruna, Pajala och Haparande kommun. I den ena har direktintervjuer gjorts med 79 individer i de tre kommunerna. I den andra har telefonintervjuer gjorts med 42 individer som representerar föreningar och organisatoner i området, samt med 10 representatner för myndigheter.Språkanvändningen har undersökts på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå med största fokus på individnivån. För att analysera hur samiska, meänkieli och finska använts i kontakter med myndigheter har ett helhetsperspektiv anlagts på språkanvändningen. Det betyder att både privata och offentliga språkdomäner undersökts. Materialet har sedan analyserats med avseende på hur de språkliga minoriteterna i området har använt sig av minoritetsspråklagarna utifrån de tre kriterierna identitet, deltagande och effektivitet.Syftet med studien har varit att utreda varför språkanvändarna i så liten utsträckning har använt sig av de möjligheter som lagarna innebär. En generell frågeställning är om det finns en avgörande skillnad i myndigheternas sätt att betrakta användningen av ett minoritetsspråk i offentliga och formella sammanhang, jämfört med de enskilda individernas sätt att se på minoritetsspråkets nvändning, främst då i kontakterna med olika offentliga organ.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Linnea, 1967-
(författare)
-
Novation i norr : nya dopnamn och namngivningsmönster i Skelleftebygden 1791-1890
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to examine and elucidate the introduction of new first names and the patterns of name giving from a social perspective based on material from baptismal registers. The region I have chosen to examine is Skellefteå and its surroundings 1791-1890. The point of departure is that the name giving may be considered a symbolic indication of the division between "us" and "them", based on constantly changing taste. During the period under examination, 1791-1890, 71 149 first names occur and 582 of which has been defined as new, i.e. first names that, as far as I know, did not exist in the area before the first example. Seen as the percentage of names occurring within different social groups the largest portion of new first names is introduced by the bourgeoisie and the smallest by the agrarian group.The new first names have been categorised as either a name choice or a name formation, with the former category containing more names than the latter. As regards categories of new names the bourgeoisie predominantly utilize name choice while for the agrarian group name formation predominates.The new pattern of name giving I have examined is the polyname system, which expands from the 18th Century onwards. The custom first grows in the name giving of girls, especially if born into the bourgeoisie. This social group also introduces the custom for the boys. When the custom of giving two names becomes too common in the region the bourgeoisie returns increasingly to one first name for the children, or to three or four names for each child. As regards the order of the new or old names, for boys the old name is generally placed first, especially among the agrarian group, if the two names are even in other respects e.g. have the same number of syllables.Once a new first name has been introduced it has to spread to survive. Of the 582 new names 422 spread and 160 do not. To examine the initial diffusion process from both a social and a geographical perspective 23 names have been chosen as representatives of different patterns of diffusion. The diffusion is described in terms of influence spreading from district to district or influence in the immediate surroundings. These two geographical aspects have been treated from a social perspective, in terms of a heterogeneous or homogenous social diffusion respectively.
|
|
| 5. |
- Westum, Asbjörg, 1960-
(författare)
-
Vad betyder egentligen, egentligen? : Några reflexioner kring ett adverbs pragmatik
- 2002
-
Ingår i: När språk och kulturer möts. - Umeå : Institutionen för nordiska språk, Umeå universitet. - 9188466558 ; , s. 110-115
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ruotsin kielen adverbin egentligen leksikaalinen merkitys om 'oikeastaan', 'itse asiassa' tms. Pragmaattisella tasolla tässä sanassa riittää kuitenkin pohtimista paljon enemmän kuin sanakirjojen mainitsemista merkityksistä voi päätellä. Yleisesti voi sanoa, että adverbia egentligen käytetään ilmaisemaan jonkin ilmauksen tai sen osan emfaasia, samalla kun sana ilmaisee, että jokin asia on (hieman) toisin kuin ilmauksen loppuosa lupailee. Sanalla on myös spesifisempiä pragmaattisia funktioita. Artikkelissa tarkastellaan näistä funktioista kolmea: provosointia, eriävän mielipiteen esittämistä ja sitä, että väittää jotakin, vaikka ei itse asiassa väitäkään. Sanalla egentligen on varmasti useita muitakin pragmaattisia funktioita, mutta niitä ei käsitällä tässä artikkelissa.
|
|
| 6. |
- Elenius, Lars, 1952-
(författare)
-
A place in the memory of nation : minority policy towards the Finnish speakers in Sweden and Norway
- 2002
-
Ingår i: Acta Borealia. - : Informa UK Limited. - 0800-3831 .- 1503-111X. ; 19:2, s. 103-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is devoted to an analysis of language policy towards the Finnish-speaking minorities in Sweden and Norway from the end of the nineteenth century until ca. 1940. After the 1880s, the language policy in both countries turned into a nationalistic phase. The common underlying doctrine was to transmit the majority language and culture to the minorities, in order to make them melt into an imagined homogeneous national culture. The minority policy was relatively similar in character in the two countries up to the end of the First World War. After that time it started to diverge. While Norway continued with an assimilative policy without compromises, Sweden adopted a somewhat modified policy. This altered policy in Sweden was partly due to the long continuity and minority status of the Sami and Torne Valley people in the Swedish nation state, but also to elements of modernization and international political change.
|
|
| 7. |
- Elenius, Lars, 1952-
(författare)
-
Statistiken i nationalstatens tjänst
- 2002
-
Ingår i: När språk och kulturer möts. - Umeå : Umeå universitet. - 9188466558 ; , s. 285-302
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hansson, Heidi
(författare)
-
Kulturmöte i bastun
- 2002
-
Ingår i: När språk och kulturer möts. - Umeå : Umeå universitet. - 9188466558 ; , s. 162-175
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Lundgren, Berit, 1951-
(författare)
-
Att som vuxen bli litterat på sitt andraspråk
- 2002. - 1
-
Ingår i: Forskning i nordiske sprog som andet- og fremmedsprog. - Reykjavík : Háskóli Íslands. - 9979545402 ; , s. 295-314
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
