| 1. |
- Grenholm, Carl-Henric, et al.
(författare)
-
Teologisk etik : En introduktion
- 2000
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Har inte bara människan utan också djuren och naturen i dess helhet ett värde i sig? Vad kännetecknar en rätt handling? Vilka bidrag ger kristen tro till den etiska reflektionen? I vilken utsträckning präglas moralen av skilda sociala kontexter och kulturella traditioner?Dessa är några av de frågor som behandlas i denna bok. Den diskuterar moralfilosofiska teorier och aktuella problem inom miljöetik, medicinsk etik, samlevnadsetik och ekonomisk etik. Särskilt uppmärksammas hur skilda teorier om moralen är relaterade till kristen tro och andra livsåskådningar.I boken argumenteras för uppfattningen att etisk reflektion är inbäddad i skilda traditioner och präglas av skilda sociala och kulturella kontexter. Samtidigt hävdas att etisk rationalitet inte är helt kontextberoende, varför det är möjligt att föra en dialog i etiska frågor över traditionsgränserna. Detta innebär för kristen etik att den öppen för en ömsesidig dialog med etiken inom andra livsåskådningar och inom moralfilosofin.
|
|
| 2. |
-
Omodernt : Människor och tankar i förmodern tid
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster. I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Almén, Edgar, 1943-, et al.
(författare)
-
Livstolkning och värdegrund : att undervisa om religion, livsfrågor och etik
- 2000
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolans värdegrund har på senare år lyfts fram i många olika sammanhang. Uppgiften att undervisa om religion, etik, och livsfrågor har också debatterats. Detta undervisningsområde hör till skolans svåraste uppgifter - men kanske också till de viktigaste. Denna antologi ger ett bidrag till utvecklingen av ett professionellt lärarkunnande i frågor som gäller skolans värdegrund och undervisning på livsåskådningsområdet.Författarna ger utifrån sina respektive kompetensområden en belysning av några av ämnesområdets centrala aspekter.De texter som ingår har skrivits särskilt för lärarutbildningen men kan också användas i andra sammanhang. Avsikten har varit att via texterna föra de studerande i kontakt med såväl aktuell forskning som professionell lärarkunskap av annat slag.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Etiska aspekter på regenerativ medicin : Ethical aspects on regenerative medicine
- 2003
-
Ingår i: SNIB-konferensen 2003, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, 16-18 maj 2003.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den regenerativa medicinen strävar man efter att ersätta skadat eller sjukligt biologiskt mänskligt material (celler, organ, kroppsdelar) med nya biologiska komponenter. Området aktualiserar en rad etiska frågeställningar vad gäller (1) produktionen av ersättningsmaterialet (t.ex. embryonala stamceller eller införskaffande av transplantationsvävnad från donatorer), (2) risker i samband med försök på människa (genmodifierat material, material från djur), samt (3) gränserna för hur långt man bör gå i denna slags försök att förlänga människans livsspann. Föredraget ger en kort översikt över dessa frågeställningar, ståndpunkter och argument i debatten kring dem.
|
|
| 9. |
- Malmqvist, Erik, 1980-
(författare)
-
Good Parents, Better Babies : An Argument about Reproductive Technologies, Enhancement and Ethics
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study is a contribution to the bioethical debate about new and possibly emerging reproductive technologies. Its point of departure is the intuition, which many people seem to share, that using such technologies to select non-disease traits – like sex and emotional stability - in yet unborn children is morally problematic, at least more so than using the technologies to avoid giving birth to children with severe genetic diseases, or attempting to shape the non-disease traits of already existing children by environmental means, like education. The study employs philosophical analysis for the purpose of making this intuition intelligible and judging whether it is justified.Different ways in which the moral problems posed by reproductive technologies are often framed in bioethical debates are criticised as inadequate for this task. In particular, it is argued that the intuition cannot fully be made sense of in terms of harm to the children that such technologies help create.The study attempts to elaborate an alternative to that broadly consequentialist approach, by drawing on Martin Heidegger’s philosophy of technology, Hans Jonas’s ethics, and Aristotle’s practical philosophy, as it has been received and developed in the hermeneutical tradition. It is suggested that reproductive choices, unlike decisions for already born children, are characterised by a peculiar one-sidedness: the future child appears to the parents as something wholly theirs to decide about, not as a concrete other with whom they must interact in a responsive and attuned way. This is problematic because it means that such choices cannot call upon the particularised moral understanding only gained in interpersonal encounters. In particular, it makes them easily shaped by various tendencies, to which parents are always susceptible, to relate to children in instrumentalising ways, and at risk of reinforcing such tendencies. However, this does not mean that all uses of reproductive technologies are equally troubling. When selecting against severe disease the parents can rely on a widely shared illness experience to escape the dangers that one-sidedness involves. It is concluded that the intuition under discussion, thus explicated and in some ways qualified, makes sense morally.
|
|
| 10. |
- Mindus, Patricia
(författare)
-
Anatomia del cittadino : Tre modi di intendere la cittadinanza e alcuni problemi indesiderati
- 2009
-
Ingår i: Analisi & Diritto. - Barcelona : Editorial MARCIAL PONS. - 1126-5779. ; 1, s. 73-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This essay aims to distinguish analytically the meanings of “citizenship” in the contemporary debate. According to the semantic area of reference, citizenship stands for a political status referring to the individual’s position within the polity; a legal status referring to the overall position of a subject characterized by a determinate sphere of capacities; a social status indicating the ascribed or achieved position of a person within the social stratification in the group. After distinguishing the three semantic areas and specifying the methodology used, focus switches to the structure, genesis and internal composition of the semantic areas. These are subsequently summed up in a scheme that accounts for the basic problem that a given semantic area attempts to respond to. The purpose is to explain, on the basis of practical examples, why the distinction is important and why there is so much confusion in the current debate. In the last section, I suggest another distinction, inspired by Aristotle’s third book of Politics according to which we should distinguish between what the citizen is and who a citizen is. The stake of the issue is to inquire on the plausibility of assuming that a person has to enjoy a determinate attribute or capacity in order to have the right or the legal obligation implied by the status of citizenship.
|
|
