| 1. |
|
|
| 2. |
- Delin, Anders
(författare)
-
Naturvärden vid VOXNAN : Från Klucksjön till Vallhaga
- 1988
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen gav ifebruari 1984 Gävleborgs Botaniska Sällskap i uppdrag att inventera den 12 millånga outbyggda delen av VOXNAN mellan klucksjön och Vallhagaforsens kraftverk.Inventeringen skulle omfatta naturvärdena i stort, och framför allt debotaniska. Inventeringen utfördes under maj-september av fyrauniversitetsstuderande i botanik och åtta medlemmar i sällskapet, under ledningav Anders Delin. Denna rapport redogör för resultaten.
|
|
| 3. |
- Sahlander, Gisela
(författare)
-
Ny E4 Enånger- Hudiksvall Naturinventering : Biologisk konskvensbeskrivning
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta arbete är en naturinventering av planerade sträckningen av den planerade sträckningen av ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall och kommer att ingå som en del av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av området. Jag har av vägverket fått i uppdrag at undersöka tre alternativ för vägens sträckning: A, B och D. Denna undersökning har tre syften: TT bedöma de tänkta vägsträckningarnas inverkan på naturen i området, att visa Vägverket vilket alternativ som till sist kommer till utförande.Generellt bedömer jag att den landskapstyp som de föreslagna vägsträckningarna berör är vanligt förekommande i trakten. Alternativ B har jag förkastat då det skulle medföra att en biologisk intressant gransumpskog skulle ödeläggas. De två övriga alternativ är lika varandra vid första påseendet. Längs båda sträckningarna finns det värdefulla naturtyper. Vid en granskning fann jag dock att det längs vägsträcka A finns fler ”fasta” naturtyper, såsom bäckraviner, myrmarker, åkanter och hällmarker, d.v.s bestående strukturer i naturen. Dessa ” fasta” naturtyper skulle komma att förstöras av en ny väg. Slutsatsen blir att jag förordar alternativ D som ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall. När det gäller valet av vägtyp tror jag att det inte har någon större betydelse för naturen vare sig det blir en motorväg eller en motortrafikled.
|
|
| 4. |
- Hoffsten, Per-Ola
(författare)
-
Galvån : Ett riksintresseområde för naturvården, X 105
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RiksintressetRikedom av forsar och strömmar i kombination med vattendragets storlek utgör en ovanlig och därför värdefull miljö.Området utgör även en värdefull biotop för sårbart djurliv bl. a utter, nedströmsvandrande insjööring.Översvämningsbetingade våtmarksmiljöer med rik flora, bl. a Kung Karls spira, intressant strandflora invid sidofåror, samt en unik svampflora invid biflödet Nybobäcken.
|
|
| 5. |
- Stridh, Bengt
(författare)
-
Kläppaängarna, Ljusdal : Naturinventering 1992
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gävleborgs Botaniska Sällskap och Naturskyddsföreningen i Ljusdal har under 1992 hjort en naturinventering inom ca 6 km² på Kläppaängarna i Ljusdal på uppdrag av Ljusdals kommun. Kärlväxter, fåglar och insekter har i första hand inventerats. Aldre uppgifter har speciellt eftersökts. Djur och fjärilar utom dagfjärilar dokumenterades översiktlig.Sedan1997 ingår Kläppaängarna i det område längs Mellanljusnan som klassas som riksintressant för den vetenskapliga naturvården och det roliga friluftslivet i Naturresurslagen.Området har dock inte erhållit något skydd. Syftet med inventeringen var att dokumentera naturvärden som bakgrund för ett eventuellt bildande av naturvårdsområde eller naturreservat.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nilsson, Örjan, 1933-
(författare)
-
Växter på torvtak
- 1984
-
Ingår i: Kulturminnesvård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 0346-9077. ; :4, s. 38-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Med torv på taken kunde man såväxteribestämda syften. Växterna på taken hade flera funktioner. Rötterna band samman torven och sög upp vatten så att takdroppet minskade. De gröna, levande växterna, kunde tom fungera som brandskydd.Örjan Nilsson, förste trädgårdsintendent vid Botaniska trädgården i Uppsala, berättar här om den skiftande floran på de skandinaviska torvtaken.
|
|
| 10. |
- Delin, Anders
(författare)
-
Grossjöberget - utmarksskog med stora naturskogskvaliteer
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grossjöberget är ett 3,8 kvadratkilometer stort område med stora naturskogskvalitteer i Arbrå sockens gränstrakter mot Rengsjö och Enånger. Berget är inte brant, reser sig bara 100 m över Grossjöns yta, som ligger 223 över havet, och är nästan hell täckt av grovblocklig morän. Marken tillhörde bönderna i flästa, huvuddelen i form av en allmänning. Större delen förvärvades 1972 av korsnäs& Marma. Området har berörts av avverkningar i flera omgånga, men genom sitt läge längst bort från byn har det ändå fått behålla jämförelsevis mycket skog. Det har nu ett sammsnhängande skogtäcke med hög ålder, stora mängder död ved och stor andel löv.
|
|
