| 1. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Demokrati, Islamofobi och Sveriges framtid - Intervju med Sveriges Unga Muslimers ordförande Rashid Musa
- 2018
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rashid Musa är ordförande för Sveriges Unga Muslimer (SUM). I denna intervju talar Rashid och Adrián om demokrati, rasism och islamofobi samt om behovet av en ny politisk mobilisering av de rasifierade andra. Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. Projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo.
|
|
| 2. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 3. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 4. |
- Likić-Brborić, Branka, 1956-, et al.
(författare)
-
Labour rights as human rights? : trajectories in the global governance of migration
- 2015. - 1
-
Ingår i: Migration, precarity, and global governance. - Oxford : Oxford University Press. - 9780198728863 ; , s. 223-244
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this chapter Branka Likić-Brborić addresses the emerging global governance of migration. She scrutinizes the structuring of human and labour rights discourses and contingencies for their institutionalisation and implementation by discussing their prospects for the promotion of global social justice. Issues of accountability and contingencies for the implementation of labour and human rights as migrants’ rights are discussed in the wider context of the existing global governance architecture. The chapter questions assumptions that setting up a workable model for codification and institutionalisation of labour standards, human rights and migrants’ rights could be left to a currently asymmetric global governance regime or to a variety of codes of corporate social responsibility. Global and regional trade union confederations and other civil society organizations have an essential role in repositioning a rights-based approach to migration, labour standards and development onto the terrain of a just globalisation.
|
|
| 5. |
-
Nation i ombildning : essäer om 2000-talets Sverige
- 2018. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik. Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism — inte rädsla och hot?
|
|
| 6. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 7. |
- Ahlborg, Helene, 1980, et al.
(författare)
-
Ecology and sociotechnical systems research – motivations for theoretical and methodological integration across fields
- 2017
-
Ingår i: International Sustainability Transitions conference 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Currently, we are witnessing a number of global trends that do not promise well for the future. Accelerating climate change, loss of biodiversity, chemical pollution, disappearance of natural forest and degradation of fishing grounds and agricultural lands are just a few of the serious environmental problems that threaten the functional and structural integrity of ecosystems, to an extent that also human societies risk collapse. The scale of human impact is now such that scholars suggest that we live in the Anthropocene. The trends are driven by several linked factors, which are not easily disentangled into manageable specific problems to be solved by specific policies. More than ever, interdisciplinary and transdisciplinary collaborations are needed in order to address these urgent challenges. The objective of this paper is to argue for the importance of research on socio-technical-ecological systems (STES) rather than social-ecological (SES) and sociotechnical systems (STS) separately. Hence, we address researchers in both the social-ecological and sociotechnical fields. We organize the argument around six reasons why “technology” should be integrated into SES studies. We call these reasons: (1) the interface and mediation aspect, (2) ambivalence, (3) the agency aspect, (4) the question of scale, (5) the question of governance and politics, and (6) the question of epistemology and framing. We also highlight potential conceptual conflicts and mistranslations. Our discussion is primarily a theoretical argument, exemplified with empirical examples.Among the conceptual challenges, we note that SES scholars, if they consider technology in their analyses, generally treat it as an exogenous factor or as a passive background element. Similarly, STS scholars tend to neglect ecological dynamics and refer to the ecological domain mainly in terms of inputs and outputs, e.g. natural resources, environmental and health problems caused by human activities. In light of the discussion, we conclude that the importance of collaborating across the two fields goes beyond each field adding pieces together. We argue that integration and translation across these domains will lead to qualitative change in the theoretical and methodological approaches of both fields; and that technology, society and ecology should be given symmetric analytical attention.
|
|
| 8. |
- Powell, Stina, et al.
(författare)
-
‘Are we to become a gender university?’ Facets of resistance to a gender equality project
- 2018
-
Ingår i: Gender, Work and Organization. - : Blackwell Publishing Ltd. - 0968-6673 .- 1468-0432. ; 25:2, s. 127-143
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Gender equality (GE) is something ‘we cannot not want’. Indeed, the pursuit of equal rights, responsibilities and opportunities for all women and men throughout a society freed from gendered oppression is widely visible in recent organizational GE initiatives. In practice, however, GE initiatives often fail in challenging gendered norms and at effecting deep-seated change. In fact, GE measures tend to encounter resistance, with a gap between saying and doing. Using a GE project at a Swedish university, we examined the changing nature of reactions to GE objectives seeking to understand why gender inequality persists in academia. We used ‘resistance’ to identify multiple, complex reactions to the project, focusing on the discursive practices of GE. Focusing our contextual analysis on change and changes in reactions enabled a process-oriented analysis that revealed gaps where change is possible. Thus, we argue that studying change makes it possible to identify points in time where gendered discriminatory norms are more likely to occur. However, analysing discursive practices does not itself lead to change nor to action. Rather, demands for change must start with answering, in a collaborative way, what problem we are trying to solve when we start a new GE project, in order to be relevant to the specific context. Otherwise, GE risks being the captive of consensus politics and gender inequality will persist.
|
|
| 9. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Varken terrorister eller terrorns experter är ensamvargar
- 2019
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv, 2019-03-26.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att betrakta Tarrant, Breivik och Lundin Pettersson som ensamvargar är även att bortse från rasismens påverkan på den kognitiva och materiella processen inom västerländska samhällen, skriver Adrián Groglopo och menar att även experterna på terror är en del av den processen.
|
|
| 10. |
-
Challenge the past / diversify the future - proceedings
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Challenge the Past / Diversify the Future is a multidisciplinary conference for scholars and practitioners who study the implementation and potential of visual and multi-sensory representations to challenge and diversify our understanding of history and culture. This volume contains an overview of all the presentations.
|
|
