| 1. |
- Krekula, Clary, 1959-
(författare)
-
Pleasure and time in senior dance : Bringing temporality into focus in the field of ageing
- 2022
-
Ingår i: Ageing & Society. - : Cambridge University Press. - 0144-686X .- 1469-1779. ; 42:2, s. 432-447
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Population ageing and discourses on healthy ageing have led to a growing interest in social dancing for seniors. While senior dance has been described as both common and contributing to good health, the fundamental connection between bodily and temporal dimensions has been fairly neglected. As a result, there is a risk of portraying dance among older adults as a general practice, while at the same time the senior dance's potential to shed light on relations between temporality and ageing is not utilised. Based on qualitative interviews with 25 women and eight men, aged 52-81, in Sweden, whose main leisure activity was dancing, this article sheds light on this knowledge gap by illustrating the pleasurable experiences of senior dance. The results illustrate that the pleasurable experiences of dancing can be understood as three different experiences of temporality: embodied experience of extended present, an interaction with synchronised transcending subjectivities and age identities with unbroken temporality. The results also highlight the central role that temporal aspects play in processes around subjectivities in later life, as well as the close connection between ageing embodiment and temporality. They also illustrate the ability of dance to create wellbeing, not only through its physical elements, but also through the sociality that constitutes the core of dancing. In light of these results, the article argues that the temporal processes relate to individuals' diverse relationship with the world and that they therefore play a central role in subjective experiences of ageing.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Johansson, Björn, Docent, 1970-, et al.
(författare)
-
Introduction from the editors
- 2021
-
Ingår i: Always take action. - Stockholm : Friends, World Anti-Bullying Forum. - 9789151946146 ; , s. 13-29
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Bahner, Julia, et al.
(författare)
-
Who Counts as a Sexual Subject? The Impact of Ableist Rhetoric for People with Intellectual Disability in Sweden
- 2023
-
Ingår i: Sexuality Research and Social Policy. - 1868-9884 .- 1553-6610.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: The ableist rhetoric around sexuality in disability services and beyond can hinder subjective sexual expression and have a powerful impact on health, self-esteem, and everyday life through internalized ableism, structural marginalization, and interpersonal discrimination. The aim of this study was to explore the ableist rhetoric of sexuality and its impact on sexual scripting for people with intellectual disability. Methods: A thematic analysis was carried out on data generated through ethnographic fieldwork at five sheltered accommodations and semi-structured interviews with ten individuals with intellectual disability. Results: The results show that people in Sweden with intellectual disability are desexualized within a moral order that is maintained in post-institutional social care. Through this moral order, which is deeply embedded in an ableist rhetoric about sexual relationships, sexual scripting for disabled people is constrained both inside post-institutional social care initiatives, and in the broader community of “ableist environments.” In response, disabled people employ various strategies of resistance. Conclusions: A rhetoric of positive sexuality should be a guiding principle for successfully supporting the development of sexual agency on each individual’s own term. Policy Implications: We conclude by encouraging the development of initiatives that will empower and support people with intellectual disability to learn about their sexual rights and to find solutions that allow for development of sexual agency and subjectivity.
|
|
| 5. |
- Elsrud, Torun
(författare)
-
Fragmentation of Hope through Tiny Acts of Bureaucratic Cruelty - Another Kind of War on Afghan People Seeking Asylum in Sweden
- 2023
-
Ingår i: Refuge. - Kanada : York University Libraries. - 0229-5113 .- 0229-5121. ; 39:2, s. 14-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article analyzes the micro-powers of Swedish “cruel” and “non-cruel” bureaucrats using various logics of control, “tiny acts” enacted with pens, computers, and imposed assignments to condition asylum-seeking peoples’ lives and fragment their hope. Based on interviews with asylum-seeking Afghans and observations of their meetings with authorities, I argue that the bureaucratic treatment of Afghans in Sweden is a form of state-sanctioned racist violence and “departheid” executed to excluded iscredited people from the welfare state.The article draws attention to a rapid downhill slide regarding asylum rights in Sweden since 2015 and the harm caused to asylum-seeking people.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Mac Innes, Hanna, 1980, et al.
(författare)
-
Social Exclusion
- 2023
-
Ingår i: Handbook on Migration and Ageing. - Cheltenham : Edward Elgar Publishing. - 9781839106767 ; , s. 87-98
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This comprehensive Handbook explores the fundamental concepts surrounding the ageing-migration nexus. It is indispensable reading, presenting interdisciplinary research to investigate the unique experiences of older migrants, migrant eldercare workers and older people left behind.
|
|
| 8. |
- Hearn, Jeff, Senior Professor, 1947-, et al.
(författare)
-
Men Talking, Writing, and Imaging Violence against Women : (Dis)continuities Offline and Online
- 2021
-
Ingår i: Storyworlds: A Journal of Narrative Studies. - Nebraska : University of Nebraska Press. - 1946-2204 .- 2156-7204. ; 13:1, s. 23-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- How to represent violence— that is, talk about, write about, and image violence—without reproducing violence/violation is a challenge. Violence can be presented, re-presented, and represented in many ways, and through diverse narratives. In this article we analyze the narratives of those using violence, either when subsequently talking about the violence or in doing violation itself. Thus, we write on violence and violation, and we explore how men’s violence and violation are talked of, written, and imaged by men, even while they may well not be aware that they are enacting violence/violation. We attend to some of the continuities and discontinuities in men’s narratives between those talking about their use of immediate, direct physical violence/violation, especially against women, and those doing various forms of digital violence/violation through writing violence/violation. In the latter case, two examples are fore grounded: first, what is popularly known as “revenge pornography,” that is, nonconsensual sharing and distribution of sexual images and texts; and second, “upskirting,” that is, nonconsensual taking of photographs and videos of (usually) women’s bodies and clothing. We draw on or analyze these practices through understandings of men, masculinities, and variable masculinist narratives. The final part of the article compares the three examples and considers their implications, the overlaps and blurrings between offline physical violence and digital violence/violation, and future challenges.
|
|
| 9. |
- Yakhlef, Sophia, et al.
(författare)
-
Emotionellt lönearbete, rollkonflikt och brottsprevention i svensk gymnasieskola : Personalens upplevelser av att undervisa elever som använder alkohol och droger
- 2024
-
Ingår i: Sociologidagarna 2024, Göteborg 13-15 mars. - : Göteborgs Universitet. ; , s. 120-120
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I den här studien undersöks det emotionella lönearbete som gymnasiepersonal i Sverige upplever i sitt arbete med elever som använder alkohol eller droger. Studien utgår från 36 intervjuer med personal från gymnasieskolor om hur de upplever motstridiga krav gällande arbetsuppgifterna och emotionellt engagemang: å ena sidan förväntas de ge emotionellt stöd till elever och säkerställa en god utbildningsmiljö, och å andra sidan förväntas de agera informella poliser eller vårdare för elever som brukar droger eller alkohol. Studien visar att personalens arbetsuppgifter överstiger kraven som är förknippade med en traditionell skolmiljö och att deras roll är en del av en samhällelig social kontroll som utövas utanför rättssystemet. Personalens brottspreventiva roll undersöks i samband med rollkonflikt, rollambivalens, omsorg, samt hög arbetsbelastning och emotionellt utmanande situationer.
|
|
| 10. |
- Baianstovu, Rúna Í, 1961-, et al.
(författare)
-
Vägar ut och vägar in : Hedersrelaterat våld och förtryck och kvinnors etablering i arbetslivet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hedersrelaterat våld och förtryck inkluderar ett brett spektrum av psykiska, fysiska, sexuella och materiella begränsningar, kränkningar och våldshandlingar som syftar till att bevara eller återupprätta en familjs eller en släkts anseende i omgivningens ögon. Strikta könsnormer som reglerar människors möjligheter att forma sina liv är en bärande beståndsdel i alla heders-kontexter. Övertygelser om vilken typ av relationer, platser, uppgifter och roller som är lämpliga för flickor, pojkar, kvinnor och män i olika åldrar och samhällspositioner leder till begränsningar av framförallt flickors och kvinnors liv – inte minst deras möjligheter till utbildning och arbete utanför familjen.Vi har analyserat 26 livsberättelser från kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck med fokus på hur våldsutsattheten påverkar deras möjligheter till etablering i arbetslivet. Livsberättelserna kommer ur resultatet av datainsamlingen för Storstadskartläggningen, Heder och samhälle i Sverige tre storstäder Göteborg, Malmö och Stockholm 2017-2018. Resultatet av analysen visar för det första att hederskontextens könsbundna plikter och kyskhetsnormer begränsar flickors och kvinnors möjlighet till utbildning. Vissa av intervjudeltagarna har tillåtits studera på familjens villkor medan andra har hindrats helt och hållet. Många har haft svårt att fullfölja sina studier på grund av turbulens och ohälsa till följd av våldet. För det andra visas att utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck på kort och lång sikt gör det svårt att etablera sig i arbetslivet och samhället i stort. De intervjudeltagare som levt i strikta hederskontexter saknar i regel arbetslivserfarenhet under tonårstiden, liksom andra erfarenheter som är centrala för etablering i arbetslivet. Vissa av de kvinnor som anlänt till Sverige i vuxen ålder befinner sig långt från arbetsmarknaden på grund av att de har förhindrats lära sig svenska och ha kontakt med samhället utanför hederskontexten. Många av våra intervjudeltagare har levt och lever alltjämt i svåra omständigheter i och med en allvarlig hotbild, skyddad identitet, ständiga uppbrott och kvarvarande psykisk och fysisk ohälsa, vilket försämrar deras möjligheter att arbeta. En del av dessa omständigheter är gemensamma för våldsutsatta, oavsett om de utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck eller andra former av våld. Men några variationer är specifikt kopplade till hederskontextens grad av inneslutenhet respektive mobilitet. Ett tydligt mönster är att de intervjudeltagare vars föräldrar, eller andra närstående, har lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden så småningom själva utbildar sig och arbetar, om än med svårigheter och fördröjning. Huruvida föräldrarna etablerar sig och arbetar i Sverige verkar ha större betydelse än föräldrarnas utbildningsnivå och karriär i det före detta hemlandet. Det beror på att de föräldrar som arbetar i Sverige tar större del av det svenska samhället, och därmed lever i en högre grad av mobilitet och normförändring än de föräldrar som inte arbetar och har få kontakter med andra utanför den primära gruppen och på så vis lever i markant inneslutenhet där hedersnormerna förblir starka eller till och med förstärks efter migrationen. När föräldrar och andra familjemedlemmar arbetar ökar kontakten med det omgivande samhället samtidigt som deras sociala och ekonomiska beroende inom hederskontexten minskar: det leder till att hedersnormerna utmanas och försvagas. Sådan mobilitet leder till normförändring som förbättrar flickors och kvinnors möjlighet till utbildning och arbete utanför hederskontexten.Ett annat mönster i materialet är att de intervjudeltagare som vuxit upp under etniskt och religiöst minoritetsskap, krig och förföljelse, låg utbildningsnivå och fattigdom får sämre förutsättningar för studier och arbete. Sådana omständigheter tvingar människor att sluta sig inåt för att säkra sin överlevnad och är en mylla för strikta hedersnormer som ju är tätt sammanlänkade med familjens försörjning. I familjer där den huvudsakliga försörjningen vilar på transnationella relationer, arbete i familjeföretag och bortgifte av döttrar inom hederskontexten betraktas den obligatoriska skolgången i Sverige som ett nödvändigt ont eftersom den äventyrar döttrarnas kyskhet. Detsamma gäller kvinnors arbete utanför familjen. Men så ser det inte ut inom alla hederskontexter. I välbärgade familjer med hög status kan flickors skolprestationer istället betraktas som ett mått på deras kyskhet; familjens anseende gynnas om döttrarna presterar oklanderligt i skolan och inom livets alla områden, eftersom det signalerar ett slags uppburen skötsamhet som passar in i bilden av den lyckade familjen. Hederskontextens heteronormativa genusordning handlar ju, som vi sett, om att vara man eller kvinna på rätt sätt beroende på ålder och samhällsposition. Flickor och kvinnor i högstatusfamiljer kan därför i vissa fall åtnjuta en relativ, villkorad frihet som bygger på att deras studier och arbete gynnar familjen.Ett tredje och sista mönster har att göra med hedersnormernas föränderlighet. Flera av intervjudeltagarna berättar om konflikter inom hederskontexten – ibland föräldrarna emellan, andra gånger mellan föräldrarna och bröder som misshandlar sina systrar på eget bevåg, och åter andra mellan föräldrarna och den större släktgemenskapen. Några av konflikterna uppstår då unga män inskärper strikta hedersnormer som deras föräldrar inte känner igen i nya, grannskapsbaserade gemenskaper som uppstår till följd av segregation, diskriminering, ojämlik tillgång till välfärd och andra omständigheter som bidrar till inneslutning. Här ser vi hur socioekonomiska klyftor blir en grogrund för förstärkta hedersnormer. Andra konflikter uppstår då en person eller en familj anammar progressiva värderingar som går på tvärs med hedersnormerna. För att så ska ske behövs tillgång till tankegods som utmanar heders-kontexten, men framförallt möjlighet till försörjning, välfärd och sociala sammanhang som gör det möjligt att skapa ett meningsfullt liv utanför den och inne i ett samhälle som präglas av mångfald och demokrati. Hedersnormer är alltså inte fixa och färdiga en gång för alla; de förstärks eller försvagas beroende på människors levnadsvillkor, vars yttersta strukturella nivå kan sammanfattas som grader av inneslutenhet och mobilitet. Utbildning och arbete utanför hederskontextens snäva krets av familj och släkt kan erbjuda våldsutsatta kvinnor en väg till ett liv i trygghet och frihet.
|
|
