| 1. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 2. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 3. |
-
Nation i ombildning : essäer om 2000-talets Sverige
- 2018. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik. Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism — inte rädsla och hot?
|
|
| 4. |
- Gallardo, Gloria, et al.
(författare)
-
We adapt … but is it good or bad? Locating the political ecology and social-ecological systems debate in reindeer herding in the Swedish Sub-Arctic
- 2017
-
Ingår i: Journal of Political Ecology. - Arizona : The University of Arizona. - 1073-0451. ; 24:1, s. 667-691
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract Reindeer herding (RDH) is a livelihood strategy deeply connected to Sami cultural tradition. This article explores the implications of two theoretical and methodological approaches for grasping complex socioenvironmental relationships of RDH in Subarctic Sweden. Based on joint fieldwork, two teams – one that aligns itself with political ecology (PE) and the other with social-ecological systems (SES) – compared PE and SES approaches of understanding RDH. Our purpose was twofold: 1) to describe the situation of Sami RDH through the lenses of PE and SES, exploring how the two approaches interpret the same empirical data; 2) to present an analytical comparison of the ontological and epistemological assumptions of this work, also inferring different courses of action to instigate change for the sustainability of RDH. Key informants from four sameby in the Kiruna region expressed strong support for the continuation of RDH as a cultural and economic practice. Concerns about the current situation raised by Sami representatives centered on the cumulative negative impacts on RDH from mining, forestry and tourism. PE and SES researchers offered dissimilar interpretations of the key aspects of the RDH socio-economic situation, namely: the nature and scale of RDH systems; the ubiquitous role of conflict; and conceptualizations of responses to changing socioenvironmental conditions. Due to these disparities, PE and SES analyses have radically divergent sociopolitical implications for what ought to be done to redress the current RDH situation.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Unraveling the logics of landscape
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Despite conceptual oscillations through times, the concept of landscape remains highly subjective, whereupon unraveling its 'logics' opens up to a plurality of interpretations. Accordingly, by focusing on the interconnections present in the non-haphazard production of landscape, this publication elaborates on how the rural landscape is valued, monitored, changed, harbored, used and misused, be it through actions, representations or metaphors. This book covers a broad range of topics, with contributions from scholars from more than 30 countries.
|
|
| 7. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 8. |
- Petersson, Jesper, 1974
(författare)
-
Medicine At A Distance In Sweden: Spatiotemporal Matters In Accomplishing Working Telemedicine
- 2011
-
Ingår i: Science Studies. - 0786-3012. ; 24:2, s. 43-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper examines the accomplishment of making technology work, using the discourse around telemedicine in Swedish healthcare during 1994-2003. The paper will compare four projects launched in the mid-1990s and policymakers’ visions of healthcare through telemedicine. I will employ a sociotechnical approach developed within Actor-Network Theory that understands functioning technology not as something intrinsic but as an outcome of an ongoing process of negotiations. In the paper, I will extend the sociotechnical approach of what constitutes working technology to include spatiotemporal matters. I will also approach the closely related issue of space that has become a concern of Actor-Network Theory scholars interested in the accomplishment and continued workings of technology as it travels. In this discussion, an emphasis on fixed relations (network space) has been challenged by investigations into changing relations (fluid space). This paper suggests that in order to travel well, technology must be both fixed and fluid.⁰
|
|
| 9. |
- Ahlborg, Helene, 1980, et al.
(författare)
-
Ecology and sociotechnical systems research – motivations for theoretical and methodological integration across fields
- 2017
-
Ingår i: International Sustainability Transitions conference 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Currently, we are witnessing a number of global trends that do not promise well for the future. Accelerating climate change, loss of biodiversity, chemical pollution, disappearance of natural forest and degradation of fishing grounds and agricultural lands are just a few of the serious environmental problems that threaten the functional and structural integrity of ecosystems, to an extent that also human societies risk collapse. The scale of human impact is now such that scholars suggest that we live in the Anthropocene. The trends are driven by several linked factors, which are not easily disentangled into manageable specific problems to be solved by specific policies. More than ever, interdisciplinary and transdisciplinary collaborations are needed in order to address these urgent challenges. The objective of this paper is to argue for the importance of research on socio-technical-ecological systems (STES) rather than social-ecological (SES) and sociotechnical systems (STS) separately. Hence, we address researchers in both the social-ecological and sociotechnical fields. We organize the argument around six reasons why “technology” should be integrated into SES studies. We call these reasons: (1) the interface and mediation aspect, (2) ambivalence, (3) the agency aspect, (4) the question of scale, (5) the question of governance and politics, and (6) the question of epistemology and framing. We also highlight potential conceptual conflicts and mistranslations. Our discussion is primarily a theoretical argument, exemplified with empirical examples.Among the conceptual challenges, we note that SES scholars, if they consider technology in their analyses, generally treat it as an exogenous factor or as a passive background element. Similarly, STS scholars tend to neglect ecological dynamics and refer to the ecological domain mainly in terms of inputs and outputs, e.g. natural resources, environmental and health problems caused by human activities. In light of the discussion, we conclude that the importance of collaborating across the two fields goes beyond each field adding pieces together. We argue that integration and translation across these domains will lead to qualitative change in the theoretical and methodological approaches of both fields; and that technology, society and ecology should be given symmetric analytical attention.
|
|
| 10. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al.
(författare)
-
Reimagineering the Common in Precarious Times
- 2018
-
Ingår i: Journal of Intercultural Studies. - : Routledge. - 0725-6868 .- 1469-9540. ; 39:2, s. 207-223
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The paper explores movements for social transformation in precarious times of austerity, dispossessed commons and narrow nationalism; movements counterpoised to an exhausted neoliberalism on the one hand, and a neoconservative xenophobic populism on the other. Applying ‘rainbow coalition’ as generic concept it points at contours of a globally extended countermovement for social transformation, traversing ‘race’, class and gender, driven by reimaginings of the commons and indicating how they could be repossessed and democratically ruled; that is ‘reimagineered’). A multisited enquiry explores how actors express their claims as activist citizens under varying conditions and constellations, and if/how discourses and practices from different locations and at different scales inform each other. It interrogates whether there may be an actual equivalence of outlook, objective and strategy of ostensibly homologous contending movements which develop under varying local, national and regional circumstances in contemporary communities riveted by schisms of class, ‘race’/ethnicity and gender, occupied by the ‘migration’ issue and challenged by popular demands for social sustainability. The paper contributes to social theory by linking questions posed by critics of ‘post-politics’ concerning contingences of pluralist democracy and revitalised politics of civil society, to precarity studies focused on globalisation and the changing conditions of citizenship, labour and livelihoods.
|
|
