| 1. |
- Bångsbo, Angela, 1968, et al.
(författare)
-
Kommunikativa processer och upplevelser av delaktighet i vård- och omsorgsplaneringsmöten
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äldre personer med flera ohälsoproblem och komplexa vård- och omsorgsbehov är en ökande grupp i samhället. För att åstadkomma en vård och omsorg som svarar mot den enskilda personens behov är samverkan mellan olika vårdgivare och professioner en viktig utgångspunkt vid vård- och omsorgsplanering. I denna studie har vi undersökt hur delaktighet för patienter skapas vid vård- och omsorgsplaneringsmöten (VOP-möten) samt hur deltagarna upplever detta. Datamaterialet består av bandinspelade VOP-möten samt efterföljande intervjuer med mötesdeltagarna. I datamaterialet ingick dels möten som genomfördes av vård- och omsorgspersonal vars huvudsakliga arbetsuppgift är att genomföra vård- och omsorgsplaneringar (här kallade specialiserade vårdplaneringsteam), dels möten som genomfördes av personal som inte specifikt arbetade enbart med VOP-möten. De inspelade VOP-mötena analyserades utifrån dimensionerna aktiv-passiv, subjekt-objekt. I analysen belystes hur såväl patienternas, närståendes samt vård- och omsorgspersonalens förhållningssätt bidrog till den bild av patienten som framställdes under mötet. Resultatet presenteras utifrån följande kategorier: Att vara ett ”aktivt subjekt”, d v s att man är delaktig i sin vård- och omsorgsplanering och förväntas ta ansvar vid formulering av målsättningar; Att vara ett ”passivt subjekt” det vill säga patienten framstår som en hel person som lever i ett livssammanhang men som på grund av hälsoskäl eller påverkan i omgivningen inte är så delaktig vid VOP-mötet; Att vara ett ”aktivt objekt” vilket innebär att endast begränsade aspekter av personen framträder exempelvis genom att patienten bidrar till en beskrivning av sig själv som ett objekt; samt slutligen; Att vara ett ”passivt objekt” där patienten fråntas möjligheten att delta i bedömning eller planering av vård och omsorg. I resultatet beskrivs dessutom omständigheterna kring mötet, ”Samtalsramen”, samt deltagarnas upplevelser före, under och efter mötet. I resultatet framkom att patienterna i huvudsak var aktiva vid VOP-mötena och bemöttes som subjekt. Patienternas delaktighet underlättades i den här studien av att de var väl förberedda inför mötet, de visste vad mötet skulle handla om, flera hade tidigare erfarenheter av VOP-möten och de gavs möjlighet att berätta vem man var och hade varit. Patienterna beskrev i de efterföljande intervjuerna att de, inför VOP-mötet, kände en oro att självbilden skulle komma att förändras från självständighet till beroende. Patienterna beskrev i de flesta fall att de kände sig bekväma under mötet. Vidare framkom att patienterna efter mötet upplevde både att deras önskemål infriats, men också en medvetenhet om att livsavgörande beslut hade aktualiserats, vilket kunde föranleda såväl besvikelse som anpassning till en ny livssituation. Resultatet kan inte sägas representera hur VOP-möten generellt sett genomförs och upplevs. Begränsningar i datamaterialet består av att inspelningarna av VOP-möten och intervjuer ägde rum i ett område där det fanns god tillgång på korttidsplatser. Majoriteten av datamaterialet utgjordes också av möten med vårdpersonal som var särskilt erfarna och intresserade av arbetsuppgiften. Denna rapport kan därför sägas beskriva i huvudsak ”goda exempel” på vård- och omsorgsplaneringsmöten, d v s när det fungerar väl. Trots detta anser vi att den modell som beskriver hur patienterna positionerar sig och positioneras som aktiv/passiv, subjekt/objekt är giltig och möjlig att använda i alla typer av VOP-möten och kan tjäna som stöd för att förstå vad som händer och hur det händer i kommunikationsprocessen.
|
|
| 2. |
- Bångsbo, Angela, et al.
(författare)
-
Patient participation in discharge planning conference
- 2014
-
Ingår i: International Journal of Integrated Care. - : Ubiquity Press, Ltd.. - 1568-4156 .- 1568-4156. ; 14, s. 1-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: There is a need for individualized discharge planning to support frail older persons at hospital discharge. In this context, active participation on their behalf cannot be taken for granted. The aim of this study was to elucidate patient participation in discharge planning conferences, with a focus on frail older persons, supported by the theory of positioning described by Harré & van Langenhove. Methods: The study was designed as a case study based on audio-recordings of multidisciplinary discharge planning conferences and interviews with health professionals elucidating their opinions on preconditions for patient participation in discharge planning. The analysis has been performed using qualitative content analysis and discourse analysis. Data collection took place during 2008–2009 and included 40 health professionals and 13 frail older persons in hospital or municipal settings. Results: Findings revealed four different positions of participation, characterized by the older person’s level of activity during the conference and his/her appearance as being reduced (patient) or whole (person). The positions varied dynamically from being an active person, passive person, active patient, or passive patient and the health professionals, next-of-kin, and the older persons themselves contributed to the positioning. Conclusions: The findings showed how the institutional setting served as a purposeful structure or a confinement to patient participation.
|
|
| 3. |
- Bångsbo, Angela, 1968, et al.
(författare)
-
Patient participation in discharge planning conference.
- 2014
-
Ingår i: International journal of integrated care. - 1568-4156. ; 14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a need for individualized discharge planning to support frail older persons at hospital discharge. In this context, active participation on their behalf cannot be taken for granted. The aim of this study was to elucidate patient participation in discharge planning conferences, with a focus on frail older persons, supported by the theory of positioning described by Harré & van Langenhove.
|
|
| 4. |
- Bångsbo, Angela, et al.
(författare)
-
Tvärprofessionell samverkan för patienters/brukares delaktighet i vård- och omsorgsplanering
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äldre personer med flera och komplexa sjukdomstillstånd är en ökande grupp i samhället. För att kunna erbjuda målgruppen en god vård ställs krav på samverkan mellan professionsföreträdare och vårdverksamheter inom såväl öppen som sluten vård och omsorg. Administrativa frågor har på olika sätt dominerat utvecklingen. Nya rutiner för informationsöverföring har införts i Västra Götaland och informationen mellan vårdgivarna skickas i datoriserad form. Det här projektet belyser patienters/brukares perspektiv kring deltagande vid vårdplanering liksom vad som händer i samband med vårdplaneringsmöten ur de professionellas perspektiv med fokus på samverkan och patienters delaktighet. Studierna har genomförts under ledning av Eva Lidén, Med. Dr med inriktning mot omvårdnadsforskning och leg. Distriktssköterska, i samarbete med projektmedarbetare och referensgrupp med företrädare för olika professioner och verksamheter. Projektet har bestått av tre delstudier under åren 2009–2011. En kartläggning genomfördes 2008 inför starten av projektet. De tre delstudierna har haft som övergripande fokus att studera förutsättningar och hinder för samverkan mellan personal från olika professioner och organisationer liksom patienters/brukares delaktighet. Personal från hälso-/sjukvården, primärvård och kommunalt anställd vårdpersonal av olika kategorier liksom patienter/brukare har i studierna bidragit med värdefull information utifrån deras erfarenheter av att medverka i vårdoch omsorgsplaneringsmöten (VOP-möten) inför patienters utskrivning från sjukhus. I föreliggande slutrapport sammanfattas i korthet de två första delstudierna, som belyser hur organisations- och verksamhetsföreträdare ser på samverkan och patienters/brukares delaktighet liksom förutsättningar och hinder för deras medverkan vid vårdplanering (Lidén 2009; Bångsbo & Lidén 2010). Det huvudsakliga innehållet utgörs av resultatet av den tredje och sista delstudien, samt en diskussion över det sammanvägda resultatet av de tre delstudierna. Delstudie tre syftade till att belysa hur vård- och omsorgspersonal i reflektionsgrupper kommunicerar kring patienters behov och sitt professionella ansvarsområde vid VOP-möten.Syftet med studien var också att beskriva om och vilka förändringar i synsätt som deltagarna upplevde före och efter interventionen i form av handledda reflektionsgrupper med deltagare från kommun, primärvård samt slutenvård. Avsikten med reflektionsgrupperna vara att öka medvetenheten om kommunikativa processer som förekommer vid VOP-möten. Resultatet av delstudie tre visade att VOP-möten i stort fungerar bättre idag än tidigare och att varierande professionsperspektiv diskuterades. Dock dominerar det organisatoriska perspektivet, med stor betydelse för gränsöverskridande samverkan. Diskussionerna bidrog enligt informanterna till en bättre förståelse för andra organisationers villkor samt en ökad medvetenhet om betydelsen av patienter/brukares delaktighet vid VOP-möten. Det sammanvägda resultatet av de tre delstudierna visar att vårdplanering är en komplex verksamhet och det har blivit tydligt i projektet att det blivit en alltmer specialiserad uppgift vilket inte med automatik innebär ökad delaktighet för patienter/brukare. Dock underlättas samverkan då de professionella kontakterna blir färre. Personkännedom och kommunikation liksom kunskap och förståelse för andra organisationers verksamhet, bidrar till organisationsöverskridande samverkan enligt datamaterialet. Det finns goda intentioner att samverka mellan professionsoch verksamhetsföreträdare, både inom den egna organisationen och med andra organisationer. När personalen samverkar inför, under och efter VOP-möten kan patienter/brukares delaktighet understödjas och förbättras. Men detta förutsätter en medvetenhet hos personalen och ett understödjande förhållningssätt, där yrkesområden och professionellt ansvar kompletterar och överlappar oberoende av organisations- eller professionstillhörighet. Det finns en stor medvetenhet i datamaterialet om hur det ska vara för att vårdplanering ska fungera så bra som möjligt men det finns olika försvårande faktorer främst på organisationsnivå. Trots detta finns goda möjligheter för en ständigt pågående utveckling.
|
|
| 5. |
- Dahlborg Lyckhage, Elisabeth, 1956-, et al.
(författare)
-
Competing discourses in palliative care.
- 2010
-
Ingår i: Supportive care in cancer : official journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1433-7339. ; 18:5, s. 573-582
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Palliative care focuses on early identification as well as prevention and alleviation of suffering. Previous studies have established that palliative care is a disciplinary area in a state of transformation due to the involvement of different professional categories and that nursing care in the palliative context is influenced by the dominance of the medical perspective. AIM: This study aimed to describe palliative care from a nursing perspective prior to the implementation of a palliative care programme. PATIENTS AND METHODS: The approach was inspired by the ethnographic method and a constructionist perspective was used as a theoretical framework, as the focus was on existing palliative care discourses. Field studies were conducted on a ward where palliative care was provided to patients at the end of life. Approval for the study was granted by the Ethics Committee at Sahlgrenska Academy. Data were collected by means of participant field studies, informal deliberations and other relevant documents. MAIN RESULTS: Four different discourses were discerned: caring, non-caring, curing and the organisation. CONCLUSIONS: The ethos on the ward was strongly linked to the medical discourse. We consider that a prerequisite for the organisation of palliative care is an expressed caring perspective based on the patients' experiences of suffering, which perspective is lacking in the curing and organisational discourses.
|
|
| 6. |
- Dahlborg Lyckhage, Elisabeth, 1956, et al.
(författare)
-
Competing discourses in palliative care
- 2010
-
Ingår i: SUPPORTIVE CARE IN CANCER. - 0941-4355. ; 18:5, s. 573-582
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Ekman, Inger, 1952, et al.
(författare)
-
Person-centered care -ready for prime time.
- 2011
-
Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing. - : Sage Publications. - 1474-5151 .- 1873-1953. ; 10:4, s. 248-251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Long-term diseases are today the leading cause of mortality worldwide and are estimated to be the leading cause of disability by 2020. Person-centered care (PCC) has been shown to advance concordance between care provider and patient on treatment plans, improve health outcomes and increase patient satisfaction. Yet, despite these and other documented benefits, there are a variety of significant challenges to putting PCC into clinical practice. Although care providers today broadly acknowledge PCC to be an important part of care, in our experience we must establish routines that initiate, integrate, and safeguard PCC in daily clinical practice to ensure that PCC is systematically and consistently practiced, i.e. not just when we feel we have time for it. In this paper, we propose a few simple routines to facilitate and safeguard the transition to PCC. We believe that if conscientiously and systematically applied, they will help to make PCC the focus and mainstay of care in long-term illness.
|
|
| 8. |
- Engnes, Kristin, et al.
(författare)
-
Experiences of being exposed to intimate partner violence during pregnancy
- 2012
-
Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - : Informa UK Limited. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 7:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study a phenomenological approach was used in order to enter deeply into the experience of living with violence during pregnancy. The aim of the study was to gain a deeper understanding of women’s experiences of being exposed to intimate partner violence (IPV) during pregnancy. The data were collected through in-depth interviews with five Norwegian women; two during pregnancy and three after the birth. The women were between the age of 20 and 38 years. All women had received support from a professional research and treatment centre. The essential structure shows that IPV during pregnancy is characterized by difficult existential choices related to ambivalence. Existential choices mean questioning one’s existence, the meaning of life as well as one’s responsibility for oneself and others. Five constituents further explain the essential structure: Living in unpredictability, the violence is living in the body, losing oneself, feeling lonely and being pregnant leads to change. Future life with the child is experienced as a possibility for existential change. It is important for health professionals to recognize and support pregnant women who are exposed to violence as well as treating their bodies with care and respect.
|
|
| 9. |
- Engnes, Kristin, et al.
(författare)
-
Women's experiences of important others in a pregnancy dominated by intimate partner violence.
- 2013
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : Wiley. - 1471-6712 .- 0283-9318. ; 27:3, s. 643-650
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Women's experiences of important others in a pregnancy dominated by intimate partner violence Background: Being exposed to intimate partner violence (IPV) during pregnancy is a difficult and complex situation. Despite this, there are few studies describing women's own needs for help and support. Aim: The aim of this study is to gain a deeper understanding of women's experiences of important others in relation to changing their life situation in a pregnancy dominated by IPV. Methods:The study has a qualitative phenomenological design. The data were collected through in-depth interviews with seven Norwegian women, who were exposed to IPV during pregnancy. Findings:Being pregnant and exposed to violence in relation to important others means confronting present life, life history and future life. The essence implies striving for control in an uncontrolled situation, where other people might be experienced as both a rescuer and a risk. This is further described in four constitutions: the child needs protection; my mother is always present for me; an exhausted run for help; and a reduced, but important social network. Conclusions and implications for practice:For women exposed to violence, pregnancy can offer an opportunity for change. Midwives play a unique role in relation to care and continuity in this phase of life, as they can support pregnant women, help to identify their needs, possibilities for action and advise them about appropriate services. Midwives can encourage and support women to find people whom they can trust and who can offer assistance. It is vital that midwives ask about the women's relationship to the baby and their social networks, especially the relationship with their mothers. Ethical considerations: During the whole study process, guidelines for research on violence against women were followed, to respect the integrity, security and confidentiality of the participants. The study is ethically approved.
|
|
| 10. |
- Håland, Kristin, 1965, et al.
(författare)
-
The meaning of men's experiences of becoming and being fathers, in men who have subjected their partners to violence
- 2014
-
Ingår i: Fathering: A Journal of Theory, Research, and Practice about Men as Fathers. - 1537-6680 .- 1933-026X. ; 12:2, s. 178-195
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A phenomenological hermeneutic approach was used to illuminate the meaning of the lived experience of becoming a father, in men who had subjected their partners to violence. Ten fathers were interviewed. Four themes were developed: being forced to take responsibility; being afraid that the violence will continue in subsequent generations; striving to stay in control; and being a “good enough” father. The transition to becoming a father is a demanding process with ambiguous emotions, and the situation is especially difficult when the men have a history of violent behavior. The men clearly distinguished between the pregnant woman and the unborn child. Although they exercised violence against the women, they wanted to make their children safe, to protect them from violence, and to become good fathers.
|
|
