| 1. |
- Hertonsson, Pia, et al.
(författare)
-
Åtgärdsprogram för temporära sötvatten : med fokus på organismer i naturbetesmarker, hällkar och alvarmiljöer
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här åtgärdsprogrammet fokuserar på temporära sötvatten och de organismer som lever i sådana miljöer. Med temporära vatten menas små stillastående sötvattensamlingar som utmärker sig genom att periodvis torka ut. Dessa saknar tillflöde i form av rinnande vatten och är således helt grundvatten- eller nederbördsförsörjda. Temporära vatten bildas i sänkor i landskapet eller i fördjupningar i berghällar. Det är en heterogen grupp av naturtyper, dit allt från små regnpölar till större vattensamlingar i betesmarker räknas in. Den främsta anledningen till att temporära vatten, och många av deras organismer drabbats negativt, är att de har försvunnit vid de omfattande utdikningar som gjorts under många år till fördel för åkermark.
|
|
| 2. |
- Nyström, Per
(författare)
-
Ecological impact of introduced and native crayfish on freshwater communities : European perspectives
- 2017
-
Ingår i: Crayfish in Europe as Alien Species : How to make the best of a bad situation? - How to make the best of a bad situation?. - 9781351457521 - 9789054104698 ; , s. 63-85
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Interest in the culture of freshwater crayfish throughout Europe has increased during the last few decades. However, the effects of both introduced and native crayfish species on the structure and diversity of freshwater communities has received little attention. In this paper, I review the impact of crayfish on macrophytes, algae, invertebrates, amphibians and fish; also I compare the impact of introduced and native crayfish species. By feeding selectively on submerged species and seedling stages of emergent macrophytes, abundant crayfish populations reduce the biomass and species richness of such macrophytes. The impact of crayfish on algae is complex and less predictable: macro-algae may be grazed by crayfish, whereas micro-algae may increase when crayfish reduce the number of invertebrate grazers. Among the invertebrates, thin-shelled snails are particularly vulnerable to crayfish predation, whereas swimming invertebrates are affected less. While crayfish consume amphibian eggs, larvae, and froglets, the impact, however, of crayfish on amphibian eggs deposited when water temperature is low is probably negligible. Amphibian larvae may outswim crayfish, whereas less mobile froglets will be vulnerable to predation. Some amphibians such as bufonids may be unpalatable to crayfish (e.g. Pacifastacus leniusculus and Astacus astacus), Procambarus clarkii being a possible exception. The loss of vegetation in crayfish-rich environment has several indirect effects on biodiversity and may reduce the value of a habitat for invertebrates, amphibians and trout fry. Bird species dependent on macrophytes and invertebrates as food may be negatively affected, whereas birds utilizing crayfish as food may benefit from their introduction. Most crayfish species have similar preferences for macrophytes and invertebrates, but due to greater consumption and more rapid population development the introduced species may have stronger impact on macrophyte and invertebrate biomass. Moreover, these introduced species appear to have adaptations that differ from native species. Procambarus clarkii may, for example, colonize ephemeral habitats that are uninhabitable to native crayfish.
|
|
| 3. |
- Ahlgren, Johan, et al.
(författare)
-
Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag : En jämförelse mellan två perioder (1995-2000 och 2009-2014)
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakningsprogrammen ger oss möjligheten att övervaka hur storskaliga förändringar,såsom klimatet och försurningen, påverkar våra sjöar och vattendrag. Det nationellasötvattensprogrammets delprogram "Trendstationer sjöar" och "Trendstationer vattendrag"kan tillsammans med regionala övervakningsprogram ge en övergripande bild av dennuvarande statusen samt fungera som ett verktyg för övervakning av potentiella förändringari våra sötvattenssystem.En faktor som kan framkalla stora förändringar är den pågående klimatförändringen, vilkenbland annat innebär en högre medeltemperatur och förändrade vädersystem. Till exempelleder dessa förändringar till en förlängd växtsäsong och en snabbare nedbrytning av organisktmaterial i marken. Samtidigt kommer de kraftigare regnen att öka på vissa platser, vilketleder till att mer organiskt material sköljs ut i våra sjöar och vattendrag. Den ökade temperaturenförändrar också spelreglerna för de organismer som är anpassade för kallt vattenoch det möjliggör att nya områden kan koloniseras av arter som är anpassade för varmareklimat.Det finns även andra antroprogena störningar som påverkar våra sjöar och vattendrag, tillexempel utsläppen av svaveldioxid som låg bakom den kraftiga försurning av mark och vattensom man än idag ser konsekvenserna av. Utsläppen av svaveldioxid har sedan 80-taletminskat kraftigt och nu börjar man se en långsam återhämtning i vissa sjöar och vattendrag. För att förstå mer om hur dessa direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna ochförsurningen påverkar våra svenska vatten har denna studie utvärderat tidsseriedata för perioderna1995-2000 och 2009-2014 från svenska sjöar och vattendrag. Samtliga sjöar och vattendrag i denna studie ingår i den nationella eller regionala miljöövervakningenoch totalt har 177 sjöar och 121 vattendragslokaler inkluderats i analyserna. Generellaförändringar mellan perioderna i vattenkemi och biologiska parametrar har studerats. Likaså om dessa förändringar skiljer sig åt beroende på sjöarnas och vattendragensstorlek, vattenfärg och alkalinitet. Slutligen har även sjöarnas och vattendragens geografiskaplacering baserat på de så kallade ekoregionerna inkluderats i utvärderingen.De kemisk-fysikaliska parametrar från sjöarna och vattendragen som har undersökts är lufttemperatur,absorbans, TOC (totalt organiskt kol), järn, sulfat, totalkväve, totalfosfor samtpH och alkalinitet. Förändringar avseende växtplankton har studerats med hjälp av parametrarnatotal biovolym (mm3/l), trofiskt planktonindex (TPI), antalet växtplanktonarteroch andelen cyanobakterier. För bottenfauna har förändringar av kvotenOligochaeta/Chironomidae analyserats.Resultaten visar att siktdjupet i de undersökta sjöarna minskar mellan perioderna. Dennaminskning i siktdjup kan kopplas till den ökning av TOC, absorbans och järn som sker parallellt.För vattendragen sker en liknande utveckling med en generell ökning i absorbans,TOC och järn. Dessa förändringar har dels en direkt koppling till klimatförändringarna genomen förlängd växtsäsong och dels en koppling till ökad nedbrytning vilket leder till mertillgängligt organiskt material. Vidare så kan förändringar i nederbörden påverka hur mycket av detta organiska material som spolas ut i vattensystemen. Dessutom så spelar denminskade sulfatdepositionen en stor roll i den ökande vattenfärgen och i förlängningensiktdjupet genom kemiska förändringar i jordlagren som leder till att mer material blir tillgängligtoch kan sköljas ut i vattnet. Den minskade mängden sulfat i sjöarna och vattendragenär den tydligaste förändringen i datamaterialet och kan direkt kopplas till en minskadsulfatdeposition, men inte till klimatförändringarna. Denna minskning syns även i pH ochalkaliniteten som båda generellt ökar mellan perioderna. Förändringen för pH och alkalinitetär dock inte lika tydlig som för sulfat. Även om trenderna är desamma i vattendragensom för sjöarna är förändringen dock inte lika tydlig i vattendragen. Orsaken är de fysiskaskillnaderna mellan vattendrag och sjöar, där vattendragen ser mycket kraftigare variationeri flöde inom och mellan år och därmed också i de undersökta variablerna.För sjöarnas närsalter sker också signifikanta förändringar mellan perioderna, kväve minskargenerellt, medan fosfor minskar eller ökar beroende på vilken sjötyp man tittar på. Förvattendragen sker inte några generella förändringar i fosfor mellan de undersökta perioderna,däremot så minskar kväve generellt även i vattendragen. Kväveminskningen kandelvis härledas direkt till den minskning i atmosfärisk deposition som skett under perioden,men åtgärder inom skogs- och jordbruket för att minska kväve- och fosforläckaget påverkarantagligen också förändringen av närsaltskoncentrationerna. Här kan en mer lokal utvärderingdär man även inkluderar olika kväveminskande åtgärder samt markanvändning ianalyserna, ge en bättre förståelse för vad som drivit förändringen i näringssalter.Bland de biologiska variabler som har kunnat undersökas så ökar antalet växtplanktonartergenerellt i sjöarna mellan perioderna, vilket kan vara en respons på den minskade försurningen.Vidare så ökar det trofiska planktonindexet mellan perioderna, vilket indikerar attsjöarna blivit näringsrikare. En möjlig förklaring kan också vara den ökade mängden TOCoch därmed en tillförsel av mer organiskt bundna närsalter. Det är dock så att även om detsker en ökning i trofiska planktonindex så visar det fortfarande inte på att det finns någrakraftiga övergödningsproblem i de undersökta sjöarna. Vidare har andelen cyanobakterieroch den totala biovolymen växtplankton inte förändrats generellt under perioden. För bottenfaunanundersöktes Oligochaeta/Chironomidae-kvoten, som ökar generellt vid övergödningför att syrgashalten blir låg och/eller den organiska belastningen hög på sjöbotten.För kvoten sker inga generella förändringar, dock sker det förändringar när sjöarna delasupp i sjötyp. Det är svårt att hitta någon generell förklaring till dessa förändringar, men lokalaoch mer ingående analyser kan möjligen hitta förklaringar till dessa förändringar i O/Ckvoten. Det saknas mycket biologiska provtagningar i det datamaterial som låg till grundför denna studie, för vattenkemin finns det till exempel ca 170 sjöar, men för biologin endastca 50 sjöar som kan inkluderas i utvärderingen. Med tanke på de stora förändringar somsker i vattenfärg och sulfatkoncentrationer så skulle övergripande analyser av både bottenfaunaoch växtplankton vara av stor betydelse för miljöövervakningen av våra sjöar ochvattendrag. Sammanfattningsvis har klimatförändringarna i form av temperaturökningar och förändradenederbördsmönster påverkat våra sjöar och vattendrag under perioden 1995-2014.Men även andra faktorer, såsom den minskande sulfatdepositionen, påverkar våra sjöar ochvattendrag. Dels direkt genom högre pH och alkalinitet, men framför allt indirekt genomförändringar i exporten av TOC och järn. I förlängningen ökar denna export brunifieringenoch tillgången på kol och närsalter för djur och växter.
|
|
| 4. |
- Bohman, Patrik, et al.
(författare)
-
Predicting harvest of non-native signal crayfish in lakes —a role for changing climate?
- 2016
-
Ingår i: Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. - : Canadian Science Publishing. - 0706-652X .- 1205-7533. ; 73:5, s. 785-792
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The signal crayfish (Pacifastacus leniusculus) was introduced to Sweden in 1960, and it has a high commercial and recreational value, but it may also have negative effects on native ecosystems. To better predict how climate warming will affect population dynamics of this cool-water crayfish, we explored the role of temperature and density dependence as explanatory factors of the subsequent years’ catch rates of commercially sized signal crayfish in four Swedish lakes. We found air temperatures to be good proxies for water temperatures in all lakes, except during winter. We could only obtain water temperature data for Lake Vättern, and winter temperature data were therefore only included in the analysis of catch-per-unit-effort patterns in this lake. Our results indicate that increasing mean air temperatures will potentially affect the population dynamics of coolwater freshwater crayfish species such as the signal crayfish. Based on data from four lakes, it seems that the population dynamics of signal crayfish are lake-specific and could be affected by either recruitment during the juvenile stage, the survival and growth of adults, or both. Increased fluctuations in water temperature during winter may potentially influence adult survival. To better predict the effects of global warming on the dynamics of cool-water crayfish populations, we suggest that future studies should investigate recruitment in crayfish along temperature gradients and the influence of variations in water temperature on winter mortality.
|
|
