| 1. |
-
Gudstjänstens mening
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Frågan efter gudstjänstens mening kan inte ges något enkelt svar, den är alldeles för stor. Men det är en fråga att ständigt återvända till – för att reflektera över om vi rätt har förstått denna mening, om vi förklarar den bra och om våra gudstjänster speglar den på ett adekvat sätt.Till hjälp för denna nödvändiga reflektion erbjuder årets årsbok sex artiklar som bearbetar olika aspekter av frågan: Vad betyder gudstjänsten för syrisk-ortodoxa kristna födda i Sverige? Vad är centralt i Alexander Schmemanns och Gordon Lathrops liturgiska tänkande, och vad har dessa framstående teologer betytt i olika sammanhang? Kan vi med hjälp av Bibeln och liturgiska texter ringa in vad gudstjänst djupast sett syftar till? Och kan modern ritvetenskap hjälpa oss att bättre förstå den tidigaste kyrkans gudstjänst?I tillägg till detta innehåller årsboken en artikel om predikan och spiritualitet i den svenska pingströrelsen samt en fyllig recensionsavdelning.
|
|
| 2. |
-
Perspektiv på kyrkans år
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Volymen lyfter fram några aspekter av hur kyrkoåret har uppfattats, främjats och reviderats under det senaste seklet. Artiklarna belyser kyrkoårets gestaltning i predikoutkast, evangeliebok, folklig sed, sång, musik och liturgiska textilier. Dessutom finns en fyllig recensionsavdelning.
|
|
| 3. |
-
Predikan - i tid och otid
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Trots allt prat om sekularisering är predikan ännu den i särklass vanligaste formen av offentligt tal i vårt land. Predikanter träder bokstavligen upp ”i tid och otid” (2 Tim. 4:2), liksom de har gjort genom hela kyrkans historia. De sex artiklarna i denna årsbok handlar om predikan både historiskt (”i tid”) och principiellt (”i otid”).Katarina Hallqvist och Erik Claeson har hämtat upp texter ur den stora skatt av predikningar som finns bevarad från det medeltida birgittinklostret i Vadstena. Hallqvist visar hur bröderna i klostret försökte vägleda sina åhörare på ”fullkomnandets väg”, Claeson hur de anpassade sig till olika åhörargrupper. I en annan historisk studie undersöker Sivert Angel vad senmedeltidens och 1500-talets predikan i Norden har att säga om uppståndelsekroppen och påvisar överraskande förändringar och förskjutningar över tid.Frida Mannerfelt slår en bro mellan då och nu genom ett fågelperspektiv på innehållet i svenska läroböcker om predikan från 1903 till i dag. Clara Nystrand utforskar hur sekulariseringen påverkar nutida predikan genom att granska vad präster i Skåne säger om Gud. Carina Sundberg, slutligen, förmedlar tankar från Sydafrika och USA om korsets dårskap och predikantens uppgift: Finns det möjligen en”dårskapens hermeneutik”?Årsboken innehåller även recensioner av ett tjugotal nya publikationer om gudstjänst, predikan, kyrkokonst och kyrkomusik samt notiser om böcker att notera.
|
|
| 4. |
-
Psalm, hymn och andlig visa : Hymnologiska studier
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- This volume 90 of the Yearbook for Swedish Liturgical Life is dedicated to hymnological studies. It includes articles by Ingvar Bengtsson, Stephan Borgehammar, Anna J. Evertsson, Liza L Lundkvist & Ragnar Holte. All articles are in Swedish with a summary in English.
|
|
| 5. |
-
Reformation & gudstjänst
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den reformation som inleddes för 500 år sedan kom att innebära betydande förändringar av gudstjänstfirandet i Sverige. I årets volym av Svenskt Gudstjänstliv utforskar vi motiven, förloppen och konsekvenserna.Gudstjänstreformernas motiv behandlas av Ragnar Holte och Thomas Girmalm. Holte tecknar den allmänna bakgrunden i en artikel om Luther och Melanchthon och deras mest kända skrifter. Thomas Girmalm undersöker vilken kyrkosyn som kommer till uttryck i Martin Luthers gudstjänstordningar.Två artiklar skildrar både motiv och konkreta förlopp. Christer Pahlmblad presenterar de svenska reformatorernas kritik mot sakramentalier – sakramentsliknande vignings- och välsignelsehandlingar – och kommer ett tidigt evangelisk-lutherskt prästvigningsritual på spåren. Mattias Lundberg utreder uppkomsten av det för svensk liturgi typiska ”mässandet” av prefation, instiftelseord och Fader vår.På 1930-talet hämtade Gunnar Rosendal inspiration från den svenska reformationen när han sökte förnya gudstjänstlivet. Hur detta mottogs av unga präster i samtiden skildrar Christian Braw. Slutligen visar Stina Fallberg Sundmark hur sinnliga element i fromhetslivet som försvann under 1500-talet nu håller på att återvända, bland annat genom den Frälsarkrans som Martin Lönnebo har skapat.Denna årgång av Svenskt Gudstjänstliv tillägnas professor em. Ragnar Holte på 90-årsdagen.
|
|
