| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hallberg, Ulrika, et al.
(författare)
-
Oral ohälsa hos personer med kognitiva och/eller fysiska funktionsnedsättningar : ett dolt folkhälsoproblem?
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antalet individer med funktionsnedsättning ökar, dels beroende på att numera kan sjukdomar botas som tidigare inte kunde botas och dels beroende på att allt fler för tidigt födda barn kan räddas. Den orala hälsan är ofta negativt påverkad hos personer med funktionsnedsättning och det föreligger risk att dessa personer, trots ett större tandvårdsbehov än andra, erhåller mindre tandvård. Anledningen till detta är inte helt känd. Syftet med våra studier var därför att fördjupa kunskapen om hur personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga prioriterar och tänker om oral hälsa. Syftet med studierna var också att fördjupa kunskapen om hur hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvårdspersonal tänker om behov avseende bemötande och oral hälsa hos personer med funktionsnedsättning. Den kvalitativa forskningsmetoden grounded theory har valts då den är speciellt lämplig på områden där teorier är sparsamt förekommande eller saknas. Öppna kvalitativa intervjuer har genomförts med 65 informanter. Studierna visade att föräldrar till barn med funktionsnedsättning samt vuxna personer med kognitiva och/eller fysiska funktionsnedsättningar inte prioriterade den orala hälsan på grund av att andra mer akuta problem upplevdes som viktigare. Många personer med funktionsnedsättning vårdas kortare eller längre tid på vårdinrättningar, men kunskapen om oral hälsa var låg och inte prioriterad av personal inom hälso- och sjukvården. Personer med funktionsnedsättning återfinns inom såväl allmäntandvård som specialisttandvård och kunskapen om dessa patienters vårdbehov och bemötande av dem varierade mycket mellan olika kliniker, allmän- och specialisttandvård och mellan olika tandvårdspersonal. Sammantaget utgör dessa resultat en möjlig förklaring till varför personer med funktionsnedsättning löper ökad risk för oral ohälsa. Detta innebär också att en prioriterad, god oral hälsa och ett adekvat bemötande av personer med funktionsnedsättningar snarare kan handla om tur än om en jämlik rättighet.
|
|
| 5. |
- Kullén Engström, Agneta
(författare)
-
Ledarskap och medarbetarskap vid strukturella förändringar i hälso- och sjukvården
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund och syfte Inom hälso- och sjukvården har krav på ökad effektivitet, tillgänglighet och höjd kvalitet, samt en minskad ekonomisk ram, krävt förändringar i hälso- och sjukvårdssystemet. Ett syfte med denna avhandling är att utifrån professionellas upplevelser och erfarenheter belysa den praktiska innebörden av begreppet effektivitet i hälso- och sjukvården. Ett annat syfte är att utifrån olika perspektiv belysa ledarskap och medarbetarskap i samband med strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården. Metod Avhandlingen bygger på fyra delstudier (I – IV) genomförda med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Delstudie I bygger på intervjuer kring begreppet effektivitet med strategiskt utvalda representanter för en organisations tre beslutsnivåer. Delstudie II och III bygger på intervjuer med medarbetare från olika professioner som deltagit i två olika sjukhussammanslagningar. I delstudie IV intervjuades medarbetare om sina upplevelser i anslutning till privatisering av en hälso- och sjukvårdsorganisation. Resultat Då en gemensam definition av begreppet effektivitet saknas i en organisation ges olika aktörer utrymme att göra sin egen tolkning, vilket kan påverka måluppfyllelsen på ett negativt sätt. Vid strukturförändringar är det viktigt att medarbetare ges möjlighet till såväl delaktighet som att kunna balansera sina åtagande i processen. Det är även av vikt att medarbetare i en förändringsprocess har tillit till ledningen och organisationen. Strukturförändringar kan samtidigt innebära spännande utmaningar och nya möjligheter till utveckling. Slutsatser Strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården, i syfte att effektivisera, är komplexa och mångfacetterade. Samtidigt är begreppet effektivitet mångtydigt och svårutvärderat. Det påverkas av såväl struktur och ledarskap som medarbetarskap. En förändringsprocess påverkar både ledarskap och medarbetarskap. Framgångsfaktorer är medarbetarnas möjlighet till delaktighet och balans, samt deras tillit till såväl struktur som ledarskap.
|
|
| 6. |
- Clausson, Eva K., 1952-
(författare)
-
School health nursing : perceiving, recording and improving schoolchildren's health
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aim: The overall aim of this thesis is to explore School health nursing through school nurses’ descriptions of school children’s health and to analyse factors influencing the recording of schoolchildren’s health in the School Health Record (SHR). An additional aim is to evaluate family nursing interventions as a tool for the school nurses in the School Health Service (SHS).Methods: The thesis comprises four papers. A combination of qualitative and quantitative methods was used through individual interviews with a strategic sample of school nurses (n=12) (PI), a national survey to a representative sample of school nurses (n=129) (PII, III) and the implementation of family nursing models developed in Canada with girls in their early adolescence with recurrent health complaints and their families (n=4) in co-operation with their school nurses (n=2) (PIV). The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) was used as pre and post test. Evaluation interviews were conducted with the families and the nurses separately. Qualitative content analyses were used to analyze the interview text with the school nurses and the families. Manifest content analysis was used to analyze the free text answers of the survey and the evaluation interview with the school nurses. Descriptive statistical analyses were used to describe demographic data in all four papers. The SDQ was hand-scored statistically.Findings: The findings showed that nurses judged the schoolchildren’s mental health as deteriorated, especially in socially disadvantaged areas and more generally among girls expressed as psychosomatic symptoms. Individual factors related to lifestyle affected the schoolchildren’s physical health, and the mental health was, to a large extent, affected by the school environment and family relations. The latter seemed to be the most important factor affecting schoolchildren’s mental health. The basis for the school nurses judgement of the physical health was health check-ups and the health dialogues. Spontaneous visits were more commonly used to judge the mental health. Recording schoolchildren’s mental health was a challenge for school nurses. Difficulties were related to ethical considerations, tradition, lack of time and the improper structure of the SHR. Fears of marking the schoolchild for life related to the schoolchild itself, the parents or to other authorities/successive caregivers were brought up as hinders for recording mental and social health. Family sessions may be useful within the profession when handling recurrent health complaints among adolescence girls. The girls and their families experienced relief, they felt confirmed and that their feelings and reactions were normal in that situation. The families became aware of their own strengths and possibilities and this was supported by the SDQ which showed an increased well-being. The school nurses valued this way of working and meant that the sessions seemed to start a changing process within the families.Conclusions: The results indicate that school nurses have a deep knowledge about schoolchildren’s health which is not used to its full potential in a public health perspective. However, the experienced difficulties recording schoolchildren’s mental health seem obvious, which would demand developing the SHR for the needs of today. Family sessions in SHS with the school nurse as a collaborator with the family seemed useful and may be transferable to other health problems expressed by the schoolchildren. Bronfenbrenner’s ecological systems theory and other models for health determinants are used to illustrate the school nurse as a mediator working on the bridge over different health streams with schoolchildren’s health on an individual and a population level.
|
|
| 7. |
- Clausson, Eva K.
(författare)
-
School health nursing : perceiving, recording and improving schoolchildren's health
- 2008
-
Doktorsavhandling (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syfte: Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka skolsköterskors uppfattning om skolbarns hälsa och att analysera faktorer som påverkar dokumentation av skolbarns hälsa i skolhälsovårdsjournalen. Ett ytterligare syfte är att utvärdera modeller för familjeinterventioner som redskap för skolsköterskor i skolhälsovård.Metoder: Avhandlingen består av fyra delarbeten. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes. I delarbete I genomfördes intervjuer med ett strategiskt urval av skolsköterskor (n=12). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I delarbeten II och III distribuerades en nationell enkät till ett representativt urval av Sveriges skolsköterskor (n=129). Manifest innehållsanalys användes vid analys av de öppna frågorna. I delarbete IV genomfördes en interventionsstudie med familjesamtal, inspirerad av modeller för familjefokuserad omvårdnad utvecklade i Kanada. Skolflickor i tidig adolescens med återkommande subjektiva hälsoproblem (n=4) och deras föräldrar i samarbete med deras verksamma skolsköterskor (n=2) ingick i studien. Separata utvärderingsintervjuer genomfördes med familjer och skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ och manifest innehållsanalys respektive. The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) användes som före/efter test vid interventionen och resultatet bearbetades statistiskt manuellt. Deskriptiv statistik användes för analys av demografisk data i samtliga delarbeten.Resultat: Resultatet visade att skolsköterskorna bedömde skolbarnens mentala hälsa som försämrad särskilt bland flickor och i socioekonomiskt utsatta områden. Individuella livsstilsfaktorer påverkade skolbarnens fysiska hälsa och den mentala hälsan var i stor utsträckning påverkad av skolmiljö och familjerelationer. Det sistnämnda verkade vara den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för skolbarnens mentala hälsa. Bedömningen av den fysiska hälsan baserades på hälsokontroller och hälsosamtal medan spontana besök var vanligare för bedömning av den mentala hälsan.Dokumentation av mentala hälsa var en utmaning för skolsköterskorna. Svårigheterna kunde relateras till etiska överväganden, tradition och tidsbrist samt till skolhälsovårdsjournalens struktur som inte ansågs uppfylla dagens krav. Skolsköterskorna uttryckte en rädsla för att journalanteckningarna skulle märka skolbarnet för livet. Framtida tolkningar relaterade till skolbarnet själv, föräldrar eller andra/påföljande vårdgivare uttrycktes som hinder för att dokumentera mental och social hälsa. Familjesamtal visade sig vara användbara i skolhälsovården. De medverkande flickorna och deras familjer kände sig bekräftade i att deras känslor och reaktioner var normala. De sade sig bli medvetna om egna styrkor och möjligheter vilket styrktes av SDQ som visade ett ökat välbefinnande efter sammankomsterna, både hos skolbarnen och hos föräldrarna. Skolsköterskorna var positiva till att arbeta med familjesamtal och upplevde sig mer som samverkanspartner än som expert. Samtalen ledde till att en förändringsprocess startade i familjerna enligt skolsköterskorna.Slutsatser: Resultatet indikerar att skolsköterskor har en djup kunskap om skolbarns hälsa som sannolikt kunde tas tillvara på ett bättre sätt ur ett folkhälsoperspektiv på såväl nationell som lokal nivå. Behovet av att utveckla skolhälsovårdsjournalen efter dagens behov och fördjupad kunskap om de upplevda svårigheterna att dokumentera skolbarns mentala hälsa är uppenbar. Familjesamtal, där skolsköterskan intar en roll som samverkanspartner, visade sig användbara och kan sannolikt överföras till andra hälsoproblem bland skolbarn. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori och andra modeller för hälsodeterminanter används för att illustrera skolsköterskans arbete med skolbarns hälsa på såväl en individuell nivå som folkhälsonivå.
|
|
| 8. |
-
Militärhistorisk tidskrift 2006
- 2006
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Magnus von Porat , A worthy Cavalier, Det höviska idealet hos Robert Monro, Kondottiärerna, Tapperhet och ära, Att strida och segra, Generositet givmildhet och ödmjukhetTommy Åkesson, Slaget vid Somme 1916, Ställningskrigets problem och den moderna brittiska diskussionen, Douglas Haig, The New Army, The Great Push, SommeFia Sundevall, Det självklara undantaget?, Militäryrkena och frågan om kvinnors behörighet till statstjänst (ca 1919-25), Staten och genusarbetsdelningen, Behörighetsfrågan, Taktiska övervägandenDavid Pounder, An Act of Piracy in the Faeroe Islands, The story of the events of 20th June 1940Lars Ericson Wolke, Svenska militärhistoriska kommissionen under år 2006RecensionerOlav Riste et al (red.): Norskfimvarshistorie I-5, anmälan av Gunnar ÅseliusLars Gahrn: Biskop Kol och slaget vid Herrevadsbro och Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad, anmälan av Kent ZetterbergJan Peters (red.): Sedan stack vi staden i brand En legoknekts dagbok från trettioåriga kriget, anmälan av Gunnar ÅseliusAnna Maria Forssberg: Att hålla folket på gott humör: informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering i Sverige 1655-1680, anmälan av Kent ZetterbergRune Hasslöf et al. (red.): Konglig Bohus Läns Regemente. Södra Kompaniet 1727-1901, anmälan av Kent ZetterbergMats Hemström: Marschen mot makten. Västra armens revolt och väg till Stockholm 1809, anmälan av Gunnar ÅseliusAlessandro Barbero: The Battle: A New History of the Battle of Waterloo, anmälan av Urban SchöönJean-Jacques Langendorf: Faire la guerre: Antoine-Henri ]omini. Volume 2: Le penseur politique, anmälan av Lars WedinRobert A Doughty: Pyrrhic Victory: French Strategy and Operations in the Great War; anmälan av Urban SchöönMadelene Lidestad: Uppbåd, uppgifter, undantag. Om genusarbetsdelning i Sverige under första världskriget, anmälan av Fredrik ErikssonAnders Johansson: Den glömda armen. Norge-Sverige 1939-1945, anmälan av Lars GyllenhaalMartin Kahn: Measuring Stalin’s Strength During Total War: US and British intelligence on the economic and military potential of the Soviet Union during the Second World War, 1939-1945, anmälan av Gunnar ÅseliusWilhelm Agrell: Skuggor runt Wallenberg. Uppdrag i Ungern 1943-1945, anmälan av Sam NilssonChristian Malis: Raymond Aron et le débat stratégique français 1930-1966, anmälan av Lars WedinJean-Charles Jauffret: Ces officiers qui ont dit non à la torture. Algérie 1954-1962, anmälan av Patrik SellingPierre Cyril Pahlavi: La guerre révolutionnaire de l'Armee Française en Algérie 1954-1961. Entre esprit de conquête et conquête des ésprits, anmälan av Lars WedinVojtech Mastny, Sven G Holtsmark, och Andreas Wenger (red.): War plans and alliances in the cold war: Threat perceptions in the East and West, anmälan av Bengt GustafssonOdd Arne Westad: The Global Cold War: Third World Interventions and the Making of Our Times, anmälan av Gunnar ÅseliusEdward George: The Cuban Intervention in Angola. From Che Guevara to Cuito Cuanavale, anmälan av Gunnar ÅseliusRupert Smith: The Utility of Force. The Art of War in the Modern World, anmälan av Lars WedinColin S. Gray: Another Bloody Century. Future Warfare, anmälan av Lars WedinRobert M Citino: Blitzkrieg. The German of War. From the Thirty Year´s War to the Third Reich, anmälan av Olof SantessonKarl-Heinz Frieser: The Blitzkrieg Legend. The 1940 Campaign in the West, anmälan av Olof Santesson
|
|
