SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L4X0:0284 8813 srt2:(1990-1994)"

Sökning: L4X0:0284 8813 > (1990-1994)

  • Resultat 1-9 av 9
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Flodpärlmusslan i Håltjärnsbäcken
  • 1992
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera (L.)) var tidigare vanligt förekommande i vattendrag på hela norra halvklotet. I Europa finns den nu endast i ett fåtal områden, däribland Skottland, Irland och Norden. I Västmanlands län är arten känd från två lokaler; Venabäcken som avvattnar Rölösjön och Vågsjön och Håltjärnsbäcken som avvattnar Håltjärnssystemet. Detta arbete syftar till att beskriva flodpärlmusslans situation i Håltjärnsbäcken och har utförts på uppdrag av länsstyrelsens miljövårdsenhet i Västmanlands län.
  •  
2.
  • Markförsurning kring Köpings tätort 1989
  • 1990
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vid en länsomfattande undersökning år 1987 erhölls avvikande värden på ytan i Köping, Johannisdalsskogen. Denna provtagning visade att pH (H2O) var anmärkningsvärt lågt med 3,9 i rostjorden och 4,5 på 50-60 cm djup, vilket kan jämföras med den länsomfattande undersökningens medelvärden på 4,7 respektive 5,2. Som ytterligare jämförelse kan nämnas att vid pH understigande 4,2 frigörs aluminium till löslig toxisk form. Förhöjd halt av fri aluminium kunde också år 1987 konstateras på Köpingsytan, men dock ej något extremvärde. Dessa resultat ansågs dock motivera en specialundersökning kring Köping, från vilken här resultaten redovisas.
  •  
3.
  • Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden.
  • 1991
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Länsstyrelsen har upprättat ett länsprogram för bevarandeav odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden.Programmet bygger på befintligt inventeringsmaterial,vilket beskriver värdefulla områden i länet som är kända idag. Bevarandeprogrammet är långsiktigt. Det redovisar och preciserar kombinerade natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. Syftet med bevarandeprogrammet är att utgöra underlagför den fysiska planeringen, för samordning och styrningav samhällets olika former av ekonomisk ersättning och stöd till de värdefullaste områdena i odlingslandskapet, för säkerställandearbetet (skydd med stöd av naturvårdslagen), för information till lantbrukare och allmänhet. Det skall även kunna utgöra ett underlag för lantbruksenheten vid länstyrelsen i dess arbete att genomföra den nya jordbrukspolitiken.Utöver det länsvisa bevarandeprogrammet skall ettkortsiktigt åtgärdsprogram upprättas. Ätgärdsprogrammetskall precisera vilka åtgärder som bör genomförasunder de närmaste tre åren för att bevara natur- ochkulturmiljövärden i prioriterade områden.
  •  
4.
  • Riktlinjer för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden
  • 1993
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Länsstyrelsen i Västmanlands län har sammanställt riktlinjer för länets arbete med landskapsvård under åren 1992-95. Programmet presenterar de områden inom vilka länsstyrelsen i första hand bör betala ur ersättning för natur- och kulturvårdande insatser.
  •  
5.
  • Sjöar och vattendrag i Västmanlands län
  • 1994
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Länsstyrelsen i Västmanlands län genomför årligen omfattande undersökningar av länets sjöar och vattendrag samt utför regelbundet inventeringar av växter och djur. Syftet med denna rapport är att sammanställa resultat från några av undersökningarna och att göra dem lättillgängliga i en samlad redovisning. Urvalet har skett utifrån länets kalkningsverksamhet och för att belysa försurningssituationen. Resultaten från undersökningarna och inventeringarna är styrande för hur länets kalkning bedrivs.Analysen av försurningsundersökningarna sker över tioårsperioden 1983-1993. Under denna period har mätningsmetoderna varit likvärdiga och en riktad kalkning har bedrivits i delar av länet.
  •  
6.
  • Svartåns vatten - övergödningsproblem, åtgärdsinriktning
  • 1994
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kommitten för Mälarens vattenvård, Mälarkommitten, har utarbetat ett mål- och åtgärdsdokument, "Mälarens vatten, mål och åtgärder", för arbetet med Mälarens vattenvårdsfrågor. Länsstyrelserna i de fyra län som har Mälaren inom sina gränser, Södermanlands-, Väsmanlands- Stockholms-, och Uppsala län, har beslutat att dokumentet skall vara vägledande för inriktningen av det fortsattaarbetet.En uppföljning av målen kräver insatser i varje enskilt tillrinningsområde som har sitt utlopp i Mälaren. Svartån bidrar, främst genom sin stora andel jordbruksmark, till belastningen av näringsämnen på Mälaren, vilket dessutom ihög grad påverkarde lokala miljöförhållandena i västeråsfjärden.I föreliggande rapport har för den senaste 10-årsperioden sammanställts uppgifter om näringsämnestransporten och utläckaget från Svartåns olika delavrinningsområden.
  •  
7.
  • Tungmetaller i husmossa 1991
  • 1993
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under våren år 1991 aktualiserades frågan om en regional kartering av tungmetallnedfallet i Västmanlands län, genom undersökning av mossa från skogsmark. En regional fördjupning av de återkommande nationella undersökningarna hade varit önskvärd tidigare, men resurserna hade inte medgett detta.Runt om i länet har genom åren ett tiotal undersökningar kring olika punktkällor gjorts. Däremot har närmare kunskaper om den allmänna bakgrunden hittills saknats. Syftet för den länsomfattande undersökningen år 1991 var att ge en bättre geografisk upplösning än i de nationella undersökningarna. Detta för att få dels en tydligare bild av situationen i länet, dels en bättre referens till lokala undersökningar runt punktkällor.Den regionala tungmetallkarteringen år 1991 har genomförts medhjälp av analys av husmossa som insamlats från 101 skogsytor i länet.
  •  
8.
  • Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 1.
  • 1992
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under åren 1988-90 har länsstyrelsen tillsamnans medlänets kommuner inventerat ängs- och hagmarker. De marker som fortfarande, efter en lång tid, används till höslåtter och betesmark är mycket få. Inventeringen har utförts för att erhålla mer kunskap om två idag mycket hotade markslag. Det är av stor betydelse att beskriva slåtter- och betesmarkernas höga natur- och kulturvärden för att erhålla ett bra underlag i arbetet med att bevara dem.
  •  
9.
  • Ängs- och hagmarker i Västmanlands län. Del 6, Kungsörs kommun
  • 1992
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under sommaren år 1989 har Pekka Hedin inventerat ängs- och hagmarker i Kungsörs kommun. Syftet med inventeringen är att ge ett bra kunskapsunderlag i arbetet med att bevara markslag som idag är starkt hotade.Under inventeringen besöktes sammanlagt 53 objekt. Av dessa är 14 av klass I, 14 av klass II, 25 av klass III och 0 tillhör klass Ö (övriga). Objektens storlek varierar stort, det minsta objektet är 1 ha och det största har en areal på 34 ha. Medelytan är ca 10 ha. Totalt utgör de inventerade ängs- och hagmarkerna en areal på 563 ha.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-9 av 9
Typ av publikation
rapport (9)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (9)
Lärosäte
Naturvårdsverket (9)
Språk
Svenska (9)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (9)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy