| 1. |
-
Berginventering i norra Västmanland
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport redovisar en detaljinventering av berg lämpligt för täktverksamhet inom länets norra del. De områden som detaljinventerats har angivits av länsstyrelsen och berör kommunerna Fagersta, Heby, Norberg, Sala och Skinnskatteberg.Inventeringen har utförts inom ramen för det av riksdagen beslutade programmet för regionala inventeringar av materialtillgångar vars avsikt är att uppnå en bättre planering av täktverksamheten och en bra materialhushållning. Inventeringen är utförd i enlighet med Statens Naturvårdsverks centrala anvisningar, SNV 1983:5.Valet av områden har baserats på en berggrundsgeologisk förstudie utförd av SGU och samråd med berörda kommuner. Från länsstyrelsen har desutom ställts till förfogande tidigare utförda inventeringar, undersökningar av berggrundens kvalitet mm.Inventeringen har utförts av Terraproject AB i samarbete med länsstyrelsen i Västmanlands län.
|
|
| 2. |
-
Förorenade områden i Västmanland
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en inventering av förorenade områden i Västmanland utförd 1997-98. Inventeringen har genomförts i enlighet med Naturvårdsverkets MIFO-modell, Fas 1. Syftetär att få ett prioriteringsunderlag för provtagning och sanering av förorenade områden. Detta för att de stora resurser som sanering kräver ska kunna riktas dit behovet är som störst. Länsstyrelsen i Västmanlands län har haft det övergripande ansvaret för inventeringen. Arbetet har genomförts i samarbete med länets kommuner. Fokus har varit på branscherna träimpregnering samt sågverk med doppning. För objekt inom dessa branscher har ett omfattande material samlats in. Dessutom berörs branscherna järn,- stål- och manufaktur, skjutbanor samt bensinstationer. Objekt inom övriga branscher har endast registrerats.Totalt har 590 objekt från olika branscher identifierats och registrerats i en databas. För objekt inom branscherna träimpregnering samt sågverk med doppning har uppgifter samlats in om verksamhet, spridningsförutsättningar och påverkansområdets känslighet. Uppgifter har samlats in från Länsstyrelsens databaser, gamla inventeringar, hembygdsföreningar, äldre ekonomiska kartor, olika myndigheters arkiv, personal på de olika myndigheterna, företag samt från allmänheten. Någon provtagning har inte gjorts inom ramen för denna inventering.Av länets 64 identifierade träindustriobjekt är 24 träimpregnerare, 27 sågverk, 10 sågverk med doppning, två massa- och pappersindustrier och en plywoodtillverkare. 25 av dessa objekt har riskklassats. Nio stycken fick riskklass 1, ett objekt fick riskklass 3 och övrigariskklass 2. Förutom träindustrierna har åtta metallindustriobjekt klassats. Tre objekt har fåttriskklass 1, fyra objekt har fått riskklass 2 och ett (1) objekt har fått riskklass 3.Den ursprungliga planen var att inventera fyra branscher samtidigt. Erfarenheterna från inventeringen visar att det av praktiska skäl är lämpligt att koncentrera sig på en bransch, eller ett fåtal branscher med liknande verksamhet. En annan erfarenhet är den tidsbesparing som kan göras genom att vända sig direkt till företagen med förfrågan om uppgifter.
|
|
| 3. |
-
Grundvatten i Västmanlands län. Grundvattnets kvalitet i de stora akvifärerna
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen har i samarbete med kommunerna i Västmanlands län sammanställt uppgifter om grundvattenkvaliteten i de stora akvifårerna. Studien syftar till att följa upp grundvattnets kvalitet i de stora långsamt omsatta akvifårerna samt att se långsiktiga förändringar i grundvattnets kemiska sammansättning . Analyser av grundvattnets kvalitet har sammanställts från samtliga kommuner inom länet. Från några kommunala grundvattentäkter finns det analyser sedan 1970 och framåt.Sammanställningar av grundvattnets kvalitet skall utföras vart femte år inom ramen för miljöövervakning av grundvatten. Rapporten är avsedd att utgöra ett faktaunderlag för framtida sammanställningar. Den skallockså ge en vägledning till hur den fortsatta övervakningen av grundvatten i de stora akvifårerna bör bedrivas.
|
|
| 4. |
-
Inventering av större vattensalamander i Västerås, Hallstahammars och Kungsörs kommuner
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventeringar av större vattensalamander (Triturus cristatus) har tidigare gjorts i flera län. Resultaten har visat sig variera kraftigt mellan olika län. Delvis beror detta på att man använt olika metoder vid inventeringarna, men antalet förekomster påverkas också av landskapets utseende. Ett småskaligt jordbruk med en mosaik av småvatten gynnar till exempel arten. Under försommaren år 1998 gjordes en inventering av större vattensalamander i branddammar i Köpings kommun. syftet var att ta reda på i vilken utsträckning den större vattensalamandern utnyttjade branddammarna som livsmiljö och vilken effekt igenfyllning av dammarna kunde få, då detta var aktuellt vid tillfället. Inventeringen visade att branddammar i högsta grad var lämpliga habitat för arten. För att få en bild av artens ytterligare utbredning i de södra delarna av Västmanlands län, inventerades under maj och juni år 1999 de till Köping angränsande kommunerna Hallstahammar, Kungsör och Västerås. I den här rapporten anges även de förekomster av arten som framkom genom inventeringen i Köpings kommun. Den inventeringen omfattade dock endast brandddammar.
|
|
| 5. |
-
Kolbäcksån, ett vattendrag som tillfrisknar?
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kolbäcksån är omtalad i vattenvårdssammanhang för sina höga halter av tungmetaller i sjöarnas sediment. Genom månghundraårig gruvverksamhet och utsläpp från järn-, stål- och ytbehandlingsanläggningar har stora kvantiteter av metaller och giftiga ämnen hamnat i Kolbäcksån. I sjösedimenten i åns huvudfåra återfinns höga halter av tungmetaller, oljor och organiska miljögifter. Vattendraget är mycket väl undersökt i detta avseende.Naturvårdsverket gjorde i slutet av 1970- och början av l980-talet omfattande undersökningar av vattenkvaliteteni Kolbäcksån och dess större sjöar. Speciellt intresserade man sig för föroreningar i sedimenten. Under 1980-talet har Kolbäcksåns vattenförbund uppdragit åt olika konsultfirmor att utföra kontroll av tillståndet i vattendraget enligt ett program som: fastställts av länsstyrelserna iVästmanlands län och Dalarna. Målet för all miljöövervakning, är att beskriva tillståndet i miljön, registrera förändringar i tid och rum och bedöma hotbilden i ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. Vidare skall miljöövervakningen resultera i förslag till åtgärder för att undanröja hoten och följa upp om vidtagna åtgärder ger önskat resultat. Skärpta miljökrav från länsstyrelserna och kommunerna längs Kolbäcksån har fått de förorenande industrierna att minska utsläppen av föroreningar i vattendraget. Utsläppen har reducerats betydligt under 1980-talet.Detta dokument är en sammanställning av de viktigare undersökningar som utförts i Kolbäcksån med avseende på dess potentiellt giftiga metaller. De undersökningar sompresenteras behandlar halterna av tungmetaller i vattenmossa i åfåran, tungmetaller i sjöarnas bottensediment samt transport av tungmetaller i vattensystemet under 1994. Dokumentet beskriver det nuvarande tillståndet i vattendraget och försöker analysera om tillståndet har förändrats sedan slutet av 1970-talet. Föroreningsproblematiken rörande övergödning, försurning,syreförbrukande ämnen, oljor och organiska miljögifter behandlas ej.
|
|
| 6. |
- Kvarnström, Kerstin, et al.
(författare)
-
Sagåns vatten - övergödningsproblem, åtgärdsinriktning
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommitten för Mälarens vattenvård, Mälarkommitten, har utarbetat ett mål- och åtgärdsdokument, "Mälarens vatten, mål och åtgärder", för arbetet med Mälarens vattenvårdsfrågor. Länsstyrelserna i de fyra län som har Mälaren inom sina gränser, Södermanlands-, Väsmanlands- Stockholms-, och Uppsala län, har beslutat att dokumentet skall vara vägledande för inriktningen av det fortsattaarbetet.En uppföljning av målen kräver åtgärder i varje enskilt tillrinningsområde som har sitt utlopp i Mälaren. Sagån bidrar främst till belastningen av närsalter på Mälaren, men även av tungmetaller som har sitt ursprung i gamla slagghögar mm från tidigare gruvdrift i avrinningsområdets övre delar.I föreliggande rapport har transporten av kväve, fosfor samt suspenderat material 1980-1994 sammanställts. Transporten ut i Mälaren och i varje provpunkt redovisas. Vidare har bidraget från reningsverket i Sala beräknatsutifrån föreliggande data. Rapporten är endast avsedd att vara en faktasammanställning och en beskrivning av de senaste femton åren även om en kort redovisning av tänkbaraåtgärder ingår. I övrigt hänvisas till dokumentet "Mälarens vatten mål och åtgärder".Fosfor och kvävehalterna i Sagån ligger hela perioden högt över gränsen för mycket näringsrikt tillstånd (fosfor) resp mycket höga kvävehalter enligt Naturvårdsverkets (SNV:s) "Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag". Det är endast enstaka prov vid låga flöden, främst vintertid, som kommer under den gränsen. Det är dessutom nästan uteslutande provpunkter uppströms Sala dvs högt upp i avrinningsområdet.Detta område är mycket sjöfattigt. Det är endast i dennordvästra delen som det finns sjöar. De flesta av demär gamla dammar från tidigare gruvdrift runt Sala.Avsaknaden av sjöar i avrinningsområdet gör attuppehållstiden för vattnet blir kort samt att vattendragets självrenande förmåga är liten.Tänkbara åtgärder för att minska Sagåns bidrag av närsalter till Mälaren till de nivåer som beskrivs i åtgärdsdokumentet "Mälarens vatten, mål och åtgärder" utarbetat av Mälarkommitten, delvis enligt nationella mål för sjöar och vattendrag, kan vara t.ex:Etablering av skyddszoner längs vattendragen, anläggande av dammar, återskapande av sjöar och våtmarker, utformningav öppna diken för bästa reningseffekt, införande av kvävereduktion vid reningsverk, införande av högre krav på enskilda avlopp, samt förbud mot vissa tillsatser i livsmedel och tvättmedel mm, t.ex. fosfor.
|
|
| 7. |
-
Kvicksilverprojekt Västmanland 1998: slutrapport
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvicksilerprojekt Västmanland 1998 har varit ett konkret och handlingsinriktat projekt med syftet att upptäcka och omhänderta dolt kvicksilver i Västmanlands läns fastigheter.
|
|
| 8. |
-
Länsinventering av sjöar i Västmanlands län 1995
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med miljöövervakningen är enligt regeringens proposition 1990/91:90 att beskriva tillståndet i miljön, genom att följa växlingar i miljöns tillstånd och visa påmänskligt betingade förändringar, och att bedöma hotbilder, genom att lämna underlag för att identifiera och värdera miljöproblem från den lokala till den globala skalan.Syftet med denna rapport är att beskriva vattenkvaliten i Västmanlands sjöar.Målsättning med denna rapport är att på ett enkelt och översiktligt sätt, genom en faktasammanställning, beskriva miljötillståndet i ytvatten (på 0,5 m) i 199 av länetssjöar i november år 1995. Tillståndet, för alkalinitet, kväve, fosfor, pH, syretäring och färg, beskrivs i enlighet med klassificeringsgrunderna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunderför sjöar och vattendrag (SNV AR 90:4).Tillvägagångssättet vid sammanställningen av rapporten har varit litteraturstudie. Tolkning och bedömning av vattendata från riksinventeringen 1995 i Västmanlands län,samt GIS-bearbetning för geografisk redovisning med hjälp av ArcView.
|
|
| 9. |
-
Metallutsläpp från tillståndspliktiga miljöpåverkare
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den här rapporten är att ta till vara på något av all den information om miljötillståndet som når Länsstyrelsen via tillsynsarbetet. Den är tänkt att vara ett stöd för olika myndigheter, men också för alla andra som vill veta mer om miljön i Västmanland.Runt om i länet sker varje år ett stort antal utsläppsmätningar. Utsläppen kommer från tex industrier eller avfallsupplag och mätningarna sker oftast för att kontrollera att företagen håller sig inom gränserna för hur mycket de har tillstånd att släppa ut. till Länsstyrelsens uppgifter hör att samla in och sammanställa mätdata från de anläggningar som anses så miljöfarliga att de kräver tillstånd, vilket i länet är ungefär 250 stycken. Informationen kan användas för att få en samlad bild av företagens miljöpåverkan, tex om ett visst utsläpp ökar eller minskar i länet.Den här rapporten är en sammanställning av tungmetallutsläppen från Västmanlands tillståndspliktiga anläggningar. Den mesta statistiken rör år 1997 men utvecklingen under femårsperioden 1993-1997 är också studerad.
|
|
| 10. |
-
Miljöstrategi för Västmanland
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen har givit länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala miljöanalyser, precisera regionala miljömål samt upprätta åtgärdsinriktade handlingsprogram. Länsstyrelsen i Västmanlands län har därför under åren 1994-95 genomfört en analys av miljötillståndet i länet samt redovisat förslag till miljömål. En väsentlig uppgift i arbetet har varit att omsätta de nationella miljömålen till regionala. Analysen och förslagen till miljömål har varit ute på bred remiss till kommuner och intresseorganisationer.De regionala miljömålen skall ses som gemensamma mål för miljöarbetet inom olika samhällssektorer. analysen och målen kan också ligga till grund för det lokala Agenda 21-arbete som bedrivs i kommunerna enligt den överenskommelse som träffades vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro år 1992. För att miljömålen skall nås krävs att alla aktörer i länet sluter upp kring målen och de åtgärder som behövs.Länsstyrelsens styrelse har ställt sig bakom de övergripande miljömålen som de redovisas i denna skrift.
|
|
