| 7. |
- Persson, Sven, 1954-, et al.
(författare)
-
Forskningsöversikt, bilaga 3. I betänkandet En tioårig grundskola SOU 2021:33
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aktuell forskning om utbildning för barn i skolstartsåldernI detta avsnitt redovisas en sammanfattning av en forskningsöversiktgällande vilken undervisning som gynnar barns lärande i skolstartsåldern samt vad som är viktigt i övergången mellan förskola och skola. Forskningsöversikten är gjord av Helena Ackesjö, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, och Sven Persson, professor i pedagogikvid Malmö Universitet och återfinns i sin helhet i bilaga 3.36InledningForskningsöversiktens syfte är att redovisa en samlad och översiktlig bild avseende vilken undervisning som gynnar barns lärande i skolstartsåldern. Fokus ligger här på de förutsättningar som ett utbildningssystem bör skapa för att främja barnens kunskapsinhämtning, snarare än i vilken skolform lärandet sker. Översikten redovisar även forskning om vad som är viktigt i övergången mellan förskola och årskurs 1. Översikten innefattar aktuell nationell och internationell, företrädesvis nordisk, forskning. Vilken undervisning gynnar barns lärande i skolstartsåldern? Det råder konsensus i forskarvärlden om att barn som tidigt vistas i stimulerande lärandemiljöer i en förskola av hög kvalitet utvecklarkognitiva, sociala och emotionella förmågor som är gynnsamma för deras lärande och utveckling, på såväl kort som lång sikt. Effekterna är särskilt påtagliga för barn från socialt och ekonomiskt utsatta uppväxtförhållanden. Tidiga insatser är betydligt mer effektiva än senare insatser. De positiva effekterna av barns förskoleutbildning riskerar dock att planas ut i grundskolan om inte undervisningen tydligt kopplas till undervisningen i förskolan. De flesta barn i Sverige har erfarenhet av att bli undervisade innan de börjar den obligatoriska skolan. De har under flera år vistats i lärandemiljöer i förskola och förskoleklass och bär med sig erfarenheter, kunskaper, förmågor och värderingar. Dessa bör tas tillvara av lärarna för att skolstarten ska bli så gynnsam som möjligt för barnens lärande och utveckling. Den forskning som redovisas i översikten pekar på att lärande för barn i skolstartsåldern ska betraktas som aktiva handlingar och utforskande. Det finns en risk att barnen i grundskolan blir passivamottagare av kunskap och information, snarare än att få vara aktivtutforskande. För barn i skolstartsåldern är leken ett viktigt redskap för att förstå och utforska omvärlden. Att utveckla en lek baserad och undersökande undervisning för barnen under det första året i grundskolan är därför centralt. Att utveckla positiva generativa förmågor är grundläggande för barns fortsatta lärande. Det handlar om att se sig själv som en lärande person med förmåga till uppmärksamhet och aktivt lyssnande, att känna sig duglig, engagerad, aktiv och med möjlighet att påverka. Forskning pekar på betydelsen av att utforma undervisning så att barn utvecklar dessa förmågor. Undervisning av elever i skolstartsåldern bör därför sträva efter att ge eleverna redskap och stöd för att undersöka, pröva och testa. Flera svenska och skandinaviska studier indikerar att lärare för barn i skolstartsåldern kan ha svårighet att integrera dels undervisning och lek, dels ämnesfokus och barnfokus. Studierna pekar på att dessa dikotomier behöver överbryggas om eleverna ska få en undervisning som är gynnsam för deras lärande. Slutsatsen är att lärare behöver utvidga sin undervisningsrepertoar för barn i skolstartsåldern. Studier om hur barn utvecklar litteracitet (läs- och skrivförmåga innefattande förmågan att analysera och hantera texter och symboler) och matematiska förmågor pekar på att det är gynnsamt för barnens lärande om lärare kan använda flera olika strategier och metoder. Lärare behöver stor kunskap om barns utveckling av matematiska förmågor och hur barn tidigt utvecklar förutsättningar för sin läs och skrivförmåga. Forskning pekar på att det finns vissa centrala aspekter av barns tidiga utveckling av litteracitet och matematiska förmågor, t.ex. taluppfattning, som bör fokuseras i undervisningen. För barn med läs- och skrivsvårigheter är undervisning som stimulerar deras fonologiska medvetenhet och hjälper dem att förstå sambandet mellan bokstäver, språkljud och talade ord särskilt viktigt. Forskning som undersöker olika undervisningsstrategier framhåller lärares förmåga till kommunikation, interaktion och dialogmed eleverna som central. Undervisning för barn i skolstartsåldern behöver innefatta bådeämnes- och barnfokus, där lyhördhet och förmåga att lyssna är de redskap som lärare använder för att ge stöd till barnens lärande. Sammanfattningsvis visar studier om undervisning för att utvecklabarns litteracitet och matematiska förmågor att lärare behöver gedigna ämneskunskaper, kombinerade med kunskaper om grundläggandeläs-, skriv- och matematikinlärning, samt en utvidgad undervisningsrepertoar. Undervisning för barn i skolstartsåldern kräver att lärare förmår: a) kombinera ämnesfokus och barns perspektiv, b) genomföra en lekbaserad undervisning c) etablera dialog med barnen och d) ge relevant stöd i barnens lek och utforskande. Vad är viktigt i övergången mellan förskola och årskurs 1? Övergången mellan förskola och skola innebär en stor förändringför barn. Forskning betonar vikten av förberedande övergångsaktiviteter så att barnen får tid att både anpassa sig till den nya miljön och separera sig från den gamla. Ju fler besök som görs i den nya miljön, desto mindre introduktion behövs efter skolstart. Forskningen är enig om att lärares samarbete i samband med barns skolstart är väsentligt för barnens fortsatta utveckling och skolgång. Det sätt på vilket övergången organiseras och genomförs, och information överlämnas mellan skolformer, kan påverka barns fortsatta lärande och utveckling. Samarbete och samsyn mellan lärare och förskollärare gynnar barnens inträde i den obligatoriska skolan. Skolan behöver vara redo att ta emot barn med olika behov, förutsättningar och erfarenheter. Forskning visar även, som nämnts, att barn inför skolstarten behöver ha utvecklat en positiv inställning till att vara elev i skolan och få lära sig nya saker, och att barnen givits förutsättningar att förbereda sig inför att lämna en social gemenskap och att skapa och bli en del av en ny. Skolstarten innebär att barnen går från att ha varit äldst i förskolan till att vara yngst i skolan. Med detta kan även följa känslor av osäkerhet och att inte kunna möta de nya förväntningarna. Här framträder återigen vikten av samarbete och överlämning mellan förskola och skola så att undervisningen anpassas till barnen. Det saknas evidens för att sänkt skolstartsålder med tidigarelagt inträde i formell undervisning bidrar till ökat lärande eller ger långsiktiga effekter på barns utveckling. Om tidigarelagd skolstart ska leda till förbättrade kunskapsresultat behöver de yngre barnen vistas i stimulerande lärandemiljöer där de får lära genom lekintegreradundervisning med goda möjligheter att utveckla nyfikenhet, lust att lära, sociala färdigheter, språk samt en god självkänsla och förmågan att kontrollera sina tankar, känslor och beteenden (självreglering). Genom detta skapas större möjligheter för barnen att lyckas i fortsatt utbildning. Publicerad forskning om förskoleklassen är inte omfattande. Beroende på olika perspektiv och utgångspunkter är den inte heller samstämmig. Förskoleklassens uppdrag och praktik har förändrats under det senaste decenniet. Det som dock verkar framhållas som kärnan i förskoleklassens verksamhet är arbetet med barns emotionella och relationella trygghet i övergången till skolan, genom att låta barnen pendla mellan förskolans och skolans traditioner utan krav på prestation. Barn behöver stöd i övergången mellan förskola och skola. Det är viktigt att få samman gruppen, stärka de sociala relationerna, skapatrygghet i klassen, lära barnen skolans rutiner och låta dem bli bekanta med lokaler och miljöer. Slutsatser och avslutande reflektioner I forskningsöversikten identifieras tre teman som speciellt viktiga förundervisning och övergångar för barn i skolstartsåldern: en utvidgadundervisningsrepertoar, progression i undervisningen samt undervisning och övergångar som stöder barns generiska förmågor. En utvidgad undervisningsrepertoar Det krävs en utvidgad undervisningsrepertoar under de första skolåren som tar sin utgångspunkt i att barns lärande innebär aktiva handlingar och utforskande. Undervisningen bör också beakta de kunskaper, förmågor och erfarenheter som barn utvecklat innan de börjar den obligatoriska skolan, speciellt gäller det utvecklingen av litteracitet och matematiskt kunnande. Den utvidgade undervisningsrepertoaren innebär:undervisning som gör barnen till aktiva utforskare snarare än passiva mottagare,undervisning som är inkluderande och relationsskapande,undervisning som är lekintegrerad och som stödjer barnens lärande,balans mellan vuxenstyrda och barninitierade aktiviteter, samtatt barns tidiga utveckling av litteracitet och matematiska kunnande tas i beaktande i undervisningen.Lärare för barn i skolstartsåldern behöver därför sträva efter:balans mellan barncentrerad och kvalificerande undervisning,integration mellan ämnesfokus och barnfokus, samtintegration av undervisning och lek.Progression i undervisningenFör att kunna åstadkomma undervisning som bidrar till progression i lärandet behöver pedagogiska länkar mellan förskola och skolaskapas så att undervisningen kan baseras på det barnen redan vet och kan. Samarbetet mellan förskola och skola är inte bara viktigt för att skapa trygghet för barnen i övergången mellan skolformerna, utan också för att gynna barns fortsat
|
|
