| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergöö, Kerstin
(författare)
-
Examensarbeten på KSM - om läsningens, skrivandets och samtalets villkor och möjligheter : ett diskussionsunderlag
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: I denna rapport har Kerstin Bergöö undersökt ett tiotal examensarbeten vid enheten Kultur-språk-medier vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Hon konstaterar bl.a. att examensarbetsförfattarna sällan eller aldrig dokumenterar och analyserar sin egen eller andra lärares undervisning. Kerstin Begöö har utgått från styrdokumenten kring verksamhetsförlagd tid och styrdokumenten kring examensarbetena. Hon menar att styrdokumenten eller guiderna för både VFT och examensarbetsskrivande var för sig är utmärkta. Däremot saknas en tydlig koppling mellan guiden för VFT respektive guiden för examensarbetsskrivande vilket faller tillbaka på studenterna som inte får tillräckliga erfarenheter av att dokumentera och diskutera sin egen undervisning. Hon har också intervjuat en handfull handledare och examinatorer, analyserat grupprotokoll från en studiedag och analyserat ett tiotal examensarbeten vid lärarutbildningen i Malmö. I slutdiskussionen vill Bergöö förbättra studenternas förmåga att skriva examensarbeten bl.a. genom att tidigare i utbildningen dokumentera och analysera sin egen undervisning. Hon efterlyser också ett närmare samarbete mellan de kommunala handledarna och högskolans lärare.
|
|
| 3. |
- de Jong, Marjanna
(författare)
-
Vardagen för asylsökande ungdomar som kommit ensamma till Sverige
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Varje år kommer ett antal ungdomar till Sverige för att söka asyl. Flera av dem har flytt från länder som befinner sig i krigstillstånd. Andra kommer från länder med dåliga sociala och ekonomiska omständigheter eller odemokratiska regimer. Ungdomar mellan 16 och 18 år räknas enligt Barnkonventionen som barn. I beslut som gäller barn skall alltid barnets bästa eftersträvas och barnet ska ha möjlighet att göra sin åsikt hörd om beslut som gäller dem. Barnen bör vara delaktiga och ha inflytande över sin situation, allt enligt Barnkonventionen. De ensamkommande barnen fångas upp i s k "ungbo" som drivs av Migrationsverket, i väntan på utredning av deras ansökan om asyl. Där finns personal som stöttar dem och barnen får gå i skola och lära sig svenska. Ibland bor barnen på ett ungbo i 6 månader, ibland längre, innan de får besked att de får stanna. Ibland bor de där ännu längre och får avslag, som sedan överklagas. Hur upplever barnen sin situation? Hur ser deras vardag ut? Hur är det att bo ihop med andra ungdomar från olika länder? Vad gör de? Hur tänker de? Rapporten redovisar hur en grupp ungdomar på Migrationsverkets ungbo i Lessebo beskrev sin vardag i ord och bild med hjälp av en engångskamera och intervju.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Gustavsson, Mattis
(författare)
-
KME!? Estetiska läroprocesser på Segevångsskolan
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Vad är estetiska läroprocesser? Hur används estetiska uttrycksformer i skolan? Hur vill vi att de ska användas? Varför vill vi att de ska användas? Mattis Gustavsson tar sig an frågor som dessa när han beskriver och analyserar hur lärarstudenter planerade och genomförde ett antal projekt med högstadieelever på Segevångsskolan. Studenternas beskrivningar av dessa projekt och deras reflektioner över vad de varit med om, bildar underlag för en diskussion om estetiska läroprocesser. Studenterna läser huvudämnet KME (Kultur, medier och estetiska uttrycksformer) vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Vad sägs utmärka KME och KME-lärare? Hur använder KME-studenter estetiska uttrycksformer i de egna studierna och när de arbetar med barn och ungdom i en pedagogisk verksamhet? Mattis Gustavsson arbetar vanligtvis som pedagog på Backaskolan, en grundskola i stadsdelen Kirseberg i Malmö.
|
|
| 6. |
- Henningsson-Yousif, Anna
(författare)
-
Skissbok för utvecklingsbenägna : Rapport från projektet Skolledarna, skolutvecklingen och de blivande lärarna
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Vem kan bidra till utvecklingen av skolan och till utbildningen av lärare? Ska lärarutbildningen gå i täten för utvecklingen medan skolorna tillhandahåller ”verkligheten” för lärarstudenter? Hyser rektorerna en tilltro till att kunna ta emot studenterna och att ha något att ge dem, men inte att bidra till utveckling i paritet med lärarutbildningen? I Skissbok för utvecklingsbenägna söker Anna Henningsson-Yousif svar på dessa frågor i samtal med en grupp partnerskolerektorer. Samtalen är en del av projektet Skolledarna, skolutvecklingen och de blivande lärarna, som startade 2004. Denna rapport fokuserar på rektorernas resonemang kring relationen skola-lärarutbildning.
|
|
| 7. |
- Holmberg, Lena
(författare)
-
Utvärdering i Skurup : Lärare och elever i årskurs 5 arbetar med material från den nationella utvärderingen 2003
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Det är små skillnader mellan eleverna i årskurs fem i Skurup jämfört med de elever i årskurs fem, som deltog i den nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Skurupseleverna trivs lika bra, de tycker lika ofta att de kan göra sig hörda inför kamrater och lärare. De tycker att skolämnena är lika viktiga, som eleverna i det nationella urvalet tyckte. Eleverna i Skurup hävdar sig väl i ämnena svenska, matematik och engelska, trots att ungefär en femtedel av dem är ett år yngre än majoriteten i det nationella urvalet. Studien visar också att skillnaderna mellan pojkar och flickor är små. Vissa skillnader finns mellan klasser och skolor i Skurup, när det gäller provresultat. Skillnaderna är dock mindre än mellan klasser och skolor i det nationella urvalet, särskilt mellan skolor.
|
|
| 8. |
- Holmberg, Olle
(författare)
-
En berättelse om Lärarutbildningen i Malmö
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksides text: Denna skrift handlar om den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola. Hur den kom till och hur den gestaltades. De första studenterna började hösten 2001, men diskussionen om och förberedelserna för den nya utbildningen startade flera år tidigare. Två grundläggande frågor har varit vägledande i förändringsarbetet: Hur kan man skapa nya yrkesämnen för lärare, ämnen som förenar sakkunskap inom ett universitets- eller skolämne med annan kunskap som är knuten till uppgiften som lärare? Hur kan ett fungerande partnerskap mellan lärarutbildningen och det omgivande samhällets skolor och kommuner byggas upp? Textens författare heter Olle Holmberg. Han var under perioden 1997 - 2007 chef för Lärarutbildningen vid Malmö högskola och ledde arbetet med att skapa en ny lärarutbildning. Olle Holmberg arbetade under åren dessförinnan som nära politisk medarbetare till skolminister Ylva Johansson (s) och var bl.a. ordförande i den dåvarande regeringens utredning om skolans inre arbete, Skolkommittén.
|
|
| 9. |
- Jakobsson, Anders
(författare)
-
Tankesmedjorna smider planer för framtiden
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Organisationen kring tankesmedjorna är ett samarbete mellan 27 kommuner i södra Sverige, kommunförbundet, Malmö Högskola och Högskolan Kristianstad. Ett skolrelaterat problemområde identifieras i samråd mellan intresserade kommuner och högskolorna. Alla initierade kommuner erbjuds möjlighet att delta i arbetet i smedjan och de som beslutar sig för att delta ingår därefter ett avtal med högskolorna angående tankesmedjans syfte, arbetsformer, mål och finansiering. Detta innebär att kommunerna står för merparten av finansieringen av tankesmedjans kostnader. När detta är klart bildas en tankesmedja för att bearbeta problemet, föreslå strategier för fortsatt forskning och hitta lösningsförslag användbara för den lokala skolan. En tankesmedja består av forskare och lärare från högskolan, yrkesverksamma från skolan med stor erfarenhet av det aktuella problemet samt andra kloka personer valda från verksamheter utanför skolområdet (ca 20 personer). Tankesmedjan arbetar ungefär ett års tid i en omfattning motsvarande en tiondel av deltagarnas totala arbetstid. Varje tankesmedja har två offentliga seminarier där allmänheten, lärare från högskolorna och de lokala skolorna inbjuds att delta. Arbetet i en tankesmedja avslutas genom att deltagarna författar en rapport i en skriftserie som finns tillgänglig för alla intresserade. Organisationen kring tankesmedjorna har nu varit igång i ungefär två år och de tankesmedjor som hittills startas är: -IUP, bedöming och betygsättning - Hälsa & lärande i samverkan - Kunskapssyn och kompetensbehov i framtidens samhälle - Matematik – En demokratisk rättighet
|
|
| 10. |
-
Levande läromedel
- 2006
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Det bedrivs ett omfattande pedagogiskt arbete på museer, arkiv och bibliotek runt om i Skåne. För att fördjupa arkiv- och museipedagogernas didaktiska kompetens skapades kursen Levande läromedel – kulturarvspedagogik. Kursen är ett samarbete mellan Lärarutbildningen vid Malmö högskola, Statens Kulturråd och museer och arkiv i Skåne. I denna antologi, med förord av historikerna Lars Berggren vid Lunds universitet och Roger Johansson vid Malmö högskola, presenteras de utvecklingsarbeten som kursdeltagarna genomfört tillsammans med skolor i regionen.Utvecklingsarbeten som bland annat handlar om hur lärare kan använda museer som läromedel på egen hand, hur arkiv, bibliotek och hembygdsföreningar kan vara en resurs för skolan för att levandegöra lokal historia, hur man kan inspirera lärare och elever till att använda sig av utomhusmiljöer i undervisningen. Innehåll: Pia Sander och Karin Sjöberg: Vägar till lokal historia / Kristina Bakran och Yvonne Sandberg: Använd museet som läromedel / Angelica Bondesson och Annika Hansson Moberg: Underbara fasansfulla människa / Ulf Bergendorff, Kerstin Martinsdotter och Samuel Thelin: Både damm och kufar / Lena Sundgren-Brorsson, Rosi Gerlach, Birgitta Liljeqvist och Anneli Oxenstierna: History and her-story / Karin Hjelmér, Pelle Johansson, Fredrik Nihlén, Ricky Wrentner: Träd och trä / Marianne Bomgren, Helen Hasslöf och Maria Jiborn: Klassens alla uterum
|
|
