| 1. |
- Bjerke, Lina, et al.
(författare)
-
Arbete och liv på landsbygden : Landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett hållbart samhälle bygger på att resurser används på ett effektivt sätt. En effektiv ekonomi bygger på att olika typer av verksamheter utförs på de platser där de kan utföras på ett effektivt sätt. Vissa platser har bättre förutsättningar för att skapa ekonomiskt välstånd. Både teoretisk och empirisk forskning visar att produktivitet, förnyelse och tillväxt gynnas av den täthet och mångfald som finns i befolkningstäta områden. Detta gäller inte minst för kunskapsintensiva verksamheter, vilka tenderar att koncentreras till urbana miljöer. Syftet med denna studie är att ge en översikt över vilka utvecklingsvägar som finns för landsbygden i en ekonomi som i växande grad koncentreras till kunskapsintensiva verksamheter.Denna studie belyser det faktum att landsbygden, trots urbaniseringskrafter, är en fördelaktig plats för verksamheter som är direkt beroende av fasta naturtillgångar som återfinns utanför urbana miljöer. Landsbygden är således en fördelaktig plats för att bedriva råvaruproduktion, tillverkningsindustri samt för många företag som är inriktade på exportmarknader. Även den småskaliga livsmedelsindustrin och delar av besöksnäringen drar nytta av landsbygdens specifika resurser. Det är främst inom besöksnäring, rekreation och småskalig förädling som man kan se en potential för sysselsättningstillväxt på landsbygden, eftersom stora delar av den storskaliga industriproduktionen fortgående ersätter arbetskraft med kapital och därmed visar på en svag tillväxt i sysselsättning.Både småskalig livsmedelsförädling och besöksnäring är växande branscher i flera landsbygdskommuner, inte minst i fjällvärlden och i kustområdena. Man ser emellertid också att det finns många platser i Götalands och Svealands inland som har en stark livsmedelsproduktion (både storskalig och småskalig) och dessutom har en attraktiv miljö för friluftsliv och därtill kopplad besöksnäring.Avgörande för möjligheterna till ekonomisk tillväxt på landsbygden är att miljön är attraktiv. Viktigt för att skapa en attraktiv miljö är att landskapet är varierat, och för detta förutsätts i många avseenden ett aktivt jordbruk. Jordbruksproduktion är nödvändig för att hålla marken öppen och bidrar till en stor artrikedom och bevarade natur- och kulturmiljöer. Att odlingslandskapet bevaras torde vara av stor vikt för landsbygdens långsiktigt positiva utveckling.En annan förutsättning för att en plats ska visa på en långsiktigt positiv utveckling är att det finns en lokal marknad med stark köpkraft. Denna studie visar att en kommun behöver ha ett lokalt tätortscentrum med minst ca 25 000 invånare för att den förväntade befolkningsutvecklingen ska vara positiv. Närhet till grannkommuner med större tätortscentra inom avstånd som upplevs som pendlingsbara, kan kompensera avsaknaden av egen större tätort.Avsaknad av en köpstark lokalbefolkning kan också kompenseras av en stark besöksnäring, vilken temporärt flyttar den inhemska köpkraften från storstadsregionerna till landsbygden. Ytterligare köpkraft kan också komma från utländska besökare. Det tycks finnas ett ömsesidigt positivt samband mellan besöksnäring och uppkomst av småskaliga lokala produkter i vissa delar av landet. Många sådana produkter har en direkt koppling till det lokala jordbruket, vilket påtalar jordbrukets roll för en levande landsbygd.
|
|
| 2. |
- Hansson, Anne, et al.
(författare)
-
Nya exportmarknader på livsmedelsområdet : Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen har givit Jordbruksverket i uppdrag att kartlägga vilka länder utanför EU som kan anses ha stor potential för svensk export av livsmedel samt göra en analys av möjligheterna att utveckla en mer informativ handelsstatistik som bl.a. tar hänsyn till vidareexport.Jordbruksverkets kartläggning och analys grundas bl.a. på en enkätundersökning, djupintervjuer av livsmedelsföretag, dialog med berörda myndigheter samt information i officiella databaser.Av enkätundersökningen framkom att 22 procent av företagen såg länder utanför EU som möjliga framtida exportmarknader. Inom Europa bedöms Norge vara en potentiell marknad. I övriga världen är det Kina, Ryssland och USA som ligger i topp. Flest potentiella exportmarknader ser företagen för alkoholfria/alkoholsvaga drycker. Kött- och charkföretag anger potentiella marknader i bortre Asien men även i Afrika och i vårt direkta närområde såsom Norge och Ryssland. Dessutom finns ett antal bearbetade livsmedel, ofta unika produkter, där företagen ser exportmöjligheter i en rad länder spridda i flera världsdelar.Utifrån gjord analys bedöms det finnas en stor potential att öka exporten av livsmedel och jordbruksprodukter till framförallt USA, Kina, Japan och Ryssland. Länderna ifråga är mycket stora importörer av livsmedel och jordbruksprodukter och har också identifierats av många svenska livsmedelsindustriföretag som intressanta marknader. Exporten försvåras dock i nuläget av bl.a. tillämpningen av regelverket på det sanitära och fytosanitära området. Även Kanada, Sydkorea, Saudiarabien, Indien och Malaysia, med vilka EU nyligen har eller är på gång att förhandla fram frihandelsavtal, bedöms vara kandidater för ökad svensk export. Norge bedöms även fortsättningsvis vara en viktig exportmarknad för Sverige.I och med att statistik över import och export ofta används som underlag för beslutsfattare inom olika områden är det önskvärt att handelsstatistiken speglar faktiska förhållanden. I nuläget blåser vidareexport av bl.a. norsk lax upp den svenska handelsstatistiken vilket ger oss en felaktig bild av den faktiska handeln. Hur Sverige redovisar handelsstatistik är reglerat i EU-lagstiftning. Det är därför inte möjligt att korrigera för vidareexport i den officiella statistiken. Däremot är det möjligt för Jordbruksverket att regelbundet publicera en bearbetad handelsstatistik.Då SCB i dagsläget samlar in en stor mängd registerbaserad data, bl.a. från Skatteverket, bedöms det finnas underlag för att från befintlig statistik kunna redovisa exportens betydelse för lönsamhet, sysselsättning och tillväxt utan att öka berörda företags administrativa börda.För att underlätta exporten till de potentiella marknaderna vill företagen ha en samlad information kring exportfrågor, en effektiv hantering av landgodkännanden och stöd i den internationella affärsutvecklingen. Utifrån dessa önskemål nämns i rapporten ett antal åtgärder kopplade till information, landgodkännande, marknadskännedom och kontaktnät, ekonomi samt handelsstatistik som kan främja svensk livsmedelsexport.
|
|
| 3. |
- Hasund, Knut Per, et al.
(författare)
-
Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Investeringsstöden för landsbygdsutveckling har miljöeffekter och ersättningar för miljöåtgärder påverkar sysselsättningen. För att kunna fördela CAP:s budgetmedel och utforma stöd och ersättningar optimalt måste deras sammantagna sysselsättningsoch samhällsekonomiska effekter tas med, inklusive effekter på miljö liksom jordbrukets kostnader och produktion av livsmedel. I den här studien har vi undersökt hur stora dessa korsvisa effekter på andra mål är, och vad det sammantagna utfallet är för gårdsstödet och ett urval stöd i landsbygdsprogrammet.
|
|
| 4. |
- Johansson, Sara
(författare)
-
Hållbar samhällsutveckling : Vad innebär det?
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport diskuterar tre olika dimensioner av begreppet hållbar utveckling; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Syftet med rapporten är att beskriva begreppet hållbar utveckling och klargöra hur de olika dimensionerna av hållbar utveckling samverkar och förstärker varandra. Vidare diskuteras huruvida utvecklingen mot alltmer urbaniserade samhällen kan betraktas som en hållbar utveckling.Forskning inom flera olika vetenskapsområden visar på att de tre dimensionerna i begreppet hållbar utveckling ömsesidigt stöder varandra. Detta beror på att miljö- förstöring i första hand måste betraktas som ett ekonomiskt problem som bottnar i de ekonomiska incitament som styr individers ageranden. En långsiktig ekonomisk tillväxt bygger samtidigt på en aktsam och effektiv resursanvändning, vilket i sin tur förutsätter samförstånd mellan individer och olika sociala grupper.Forskning inom både ekonomi och sociologi framhåller det urbana samhällets överlägsenhet eftersom den mångfald och komplexitet som finns i täta miljöer erbjuder större flexibilitet för sina invånare. Städernas mångfald främjar idéutbyte och kunskapsuppbyggnad, vilket gör att städer ofta leder den ekonomiska utvecklingen. Förmåga till förnyelse och självförstärkande tillväxt gör att urbana miljöer generellt är mer ekonomiskt hållbara än landsbygdsmiljöer. Landsbygdens resurser i form av skog, jordbruksmark, vatten och mineraler är emellertid nödvändiga för produktion och utvinning av råvaror, energi och livsmedel och erbjuder attraktiva miljöer för boende och rekreation. Att alla dessa olika resurser kommer i produktiv användning är en förutsättning för att ekonomin som helhet ska vara effektiv, även då den i växande grad koncentreras kring kunskapsintensiva verksamheter, vilka med fördel lokaliseras till urbana miljöer. Ett samhälle kan därför betraktas som hållbart endast då det kännetecknas av livskraftiga städer som omges av en levande landsbygd.Urbanisering förknippas emellertid ofta med miljöförstöring. Aktuell forskning inom klimatområdet pekar dock på att det ekologiska fotavtrycket från stadsinvånare tycks vara mindre än det från landsbygdens invånare tack var den storlek och variationsrikedom som finns i både utbud och efterfrågan i stadsmiljöer. Befolkningsunderlaget är samtidigt viktigt för att på ett ekonomiskt effektivt sätt kunna skapa goda livsvillkor i termer av försörjningsmöjligheter och tillgänglighet till social service och fritidsaktiviteter etc. Landsbygdens förmåga att bidra till en hållbar utveckling bygger på att landsbygdens invånare kan nå samma konsumtionsnivå som en stadsinvånare utan att det ekologiska fotavtrycket blir större. Detta kräver att offentliga medel används för investeringar i infrastruktur och service.Sammanfattningsvis kan konstateras att ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara samhällen i grunden bygger på samma principer, nämligen diversitet och komplexitet. Dessa principer är avgörande för förmågan hos individer och system att anpassa sig till förändrade livsvillkor. Ett hållbart samhälle skapas därför genom att samhällets resurser i form av naturtillgångar, människor och kunskaper används på ett sådant sätt att mångfald och samspel inom och mellan samhällets alla olika delar stimuleras. Detta innefattar ett samhälle där samspel mellan stad och landsbygd bidrar till att skapa den diversitet och komplexitet som krävs för att samhället ska vara långsiktigt uthålligt.
|
|
| 5. |
- Johansson, Sara, et al.
(författare)
-
Matlandet ur ett regionalt perspektiv
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att utifrån nuläget i svenska livsmedelsbranscher studera förutsättningar för utveckling och tillväxt i olika näringsverksamheter som bygger på mat och måltidsupplevelser. I rapporten analyseras hur de regionala specialiseringsmönstren för livsmedelsproduktion, livsmedelsexport, småskalig livsmedelsförädling samt besöksnäring samvarierar. Analysen omfattar också förekomsten av svenska nischprodukter på exportmarknaden samt huruvida exporten av dessa produkter är koncentrerad till ett fåtal platser i landet. Vidare analyseras om det finns några geografiskt betingade samband mellan dessa nischprodukter och besöksnäringen i olika regioner.Sambanden mellan olika regionala specialiseringsmönster analyseras utifrån den geografiska samvariationen mellan olika lokaliseringskvoter. Resultaten indikerar ett positivt samband mellan en stark livsmedelssektor i termer av sysselsättning och stark livsmedelsexport. Motsvarande positiva samvariation finns inte mellan koncentration av småskaliga företag inom livsmedelsförädling och en livsmedelsorienterad exportsektor. Detta resultat kan tolkas som att de mindre livsmedelsföretagen inte är lika exportorienterade som större företag, vilket motsvarar resultat från tidigare studier. De småskaliga livsmedelsföretagens lägre lokaliseringskvot i regioner med en utpräglad livsmedelsspecialisering i exportsektorn tyder på att småskalig livsmedelsförädling företrädesvis riktar sig till lokala marknader snarare än utländska marknader. Följaktligen är småskaliga livsmedelsföretag i vissa fall (dock inte alla) överrepresenterade i regioner som ligger nära storstadsregionerna.Relationen mellan besöksnätternas lokalisering på hotell, vandrarhem och campingplatser relativt befolkningens lokalisering och livsmedelssektorns orientering mot småskalig livsmedelsförädling visar en svagt negativ samvariation. Detta förhållande visar också på att det sannolikt är så att småskaliga livsmedelsförädlare har en benägenhet att växa fram i områden med goda tillgänglighetsvillkor med avseende på köpkraft. Detta är en förklaring till att sådana företag har förhållandevis hög benägenhet att lokaliseras i eller omkring städer som erbjuder möjligheter till omsättning av produkter med hög kvalitet (och även högt pris). I detta sammanhang vore det intressant att utveckla analysen av besöksnäringen betydelse för att skapa köpkraft i olika regioner utanför storstadsregionerna genom att fokusera på förekomsten av fritidshus, småbåtshamnar mm.Sverige har ett antal nischprodukter, där svenska export har en stark ställning på världsmarknaden. Detta gäller exempelvis vodka, ett antal olika typer av fisk och bearbetade fiskprodukter, knäckebröd och några växtbaserade produkter. Exporten av dessa nischprodukter kommer framförallt från Skåne, Västkusten/Bohuslän och Mälardalen/Stockholm. Nischprodukter exporteras också från ett antal platser i inre Götaland samt i några fall från Norrland. Förekomsten av dessa nischprodukter verkar ha en betydande påverkan på regionens specialisering inom både sysselsättning och export. Nischprodukterna verkar emellertid inte ha någon betydande effekt på lokaliseringen av besöksnätter.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Lars
(författare)
-
Vässa växtskyddet för framtidens klimat – hur vi förebygger och hanterar ökade problem i ett förändrat klimat : Direkta och indirekta effekter av ett förändrat klimat på förekomsten av ogräs
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattande diskussion Klimatscenarierna visar på förhöjd medeltemperatur med mellan 2 och 3°C, ökad nederbörd under vinterhalvåret och något torrare somrar för perioden 2071-2100. Även om de största förändringarna förväntas inträffa först under den senare delen av århundradet är det väsentligt att försöka förutse vilka effekter detta kommer att få på ogräsfloran och våra möjligheter att reglera ogräsförekomsten. Den direkta effekten av klimatet på ogräsfloran kommer troligen främst att visa sig i ökad etableringsförmåga hos några arter som hittills inte lyckats fullfölja sin livscykel på våra breddgrader. Väl etablerade kan det eventuellt ske en anpassning till de odlingssystem som inkluderar grödor med lång växtperiod. Milda vintrar kan också föra med sig bättre övervintringsmöjligheter för t.ex. renkalven i mellersta Sverige och sommarannuella arter i sydligaste Sverige. I övrigt lär dock den direkta effekten på den nuvarande ogräsfloran vara relativt liten, med tanke på ogräsens goda anpassningsförmåga. 13 Den största effekten av kommande klimatförändringar på ogräsfloran är med stor sannolikhet den indirekta, d.v.s. den som följer med ökad odling av konkurrenssvaga grödor med lång växtperiod. Här öppnas möjligheter till etablering och uppförökning av de ogräsarter som själva har långsam utveckling. Hit hör C4-växter som hönshirs och svinamarant, men även en perenn art som åkervinda. På nationellt plan kan aktiva insatser för att höja vallens status och ekonomiska lönsamhet ha stor betydelse för ogrässituationen i framtidens växtodling. En omfattande användning av klöver/gräs-vall för t.ex. energiändamål skulle ge stora miljövinster och förbättrad växtodling. I nuläget importeras med bl.a. fågelfrön en stor mängd ogräsfrön som ger upphov till ogräsplantor runt om i landet. Enstaka varma år kan leda till fröspridning eller uppbyggnad av en fröbank som med tiden kan ge upphov till en etablerad population. En effektiv kontroll av införsel av ogräsfrön via importerade varor skulle åtminstone kunna fördröja etablering och senare anpassning hos främmande ogräsarter. På gårdsnivå bör man undvika att odla flera grödor som kännetecknas av stora radavstånd och lång växtperiod. Exempelvis är det olämpligt att ha växtföljder med mer än en gröda ur gruppen sockerbetor, majs, sojaböna, solros och morötter. För att förhindra uppförökning av vissa ogräsarter bör dessutom majs inte odlas mer än ett år i följd på samma skifte. Ökad odling av höstvete ökar risken för stora problem med gräsogräs som åkerven och renkavle. För att minska problemen och undvika, eller fördröja, utvecklingen av herbicidresistens bör integrerad ogräsreglering tillämpas. Det innebär till exempel omväxlande växtföljder, genomtänkt jordbearbetningsstrategi och inslag av mekanisk bekämpning. Dessutom bör inte herbicider med samma verkningsmekanism återkomma för ofta.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
