| 1. |
-
Att styra på tvären. Tre studer om tvärsektoriell koordinering och dess aktörer i offentlig förvaltning
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag uppfattas alltfler frågor som komplexa och som i behov av strategisk samordning och tvärsektoriell koordinering. Detta har gett till upphov till nya roller och professioner i den offentliga förvaltningen. Dessa kallas ofta strateger och samordnare och återfinns på alla nivåer i den offentliga sektorn. Forskningen om dessa roller är mycket begränsad, dock finns ett stort behov av fördjupning av de utmaningar som aktörerna möter. I denna rapport presenteras tre fördjupande studier på detta tema. Anton Holmgren Jonsson undersöker hur kommunala politiker förhåller sig till sina jämställdhetsstrateger och huruvida strategerna fungerar som styrinstrument för den beslutade politiska inriktningen. Johanna Jansson utforskar hur folkhälsostrateger hanterar och formar sin professionella roll då förväntningarna på vad de ska göra inte alltid är tydliga och konsekventa. Josephine Massie studerar hur nationella samordnare fungerar som styrinstrument mellan olika administrativa nivåer. Dessa studier är skrivna som examensarbeten inom masterprogrammet i offentlig förvaltning under år 2016. Författarna är alla pol. master vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet och har idag (januari 2020) olika roller inom statlig, regional och kommunal offentlig förvaltning. Rapportens redaktör, Petra Svensson, är fil. dr i offentlig förvaltning med inriktning mot tvärsektoriell styrning och organisering och handledde arbetet med de tre studierna. ©2020 Författarna
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Funck, Elin K., Docent, 1979-, et al.
(författare)
-
Handbok för systematiska litteratur- och dokumentstudier inom samhällsvetenskapen
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport syftar till att inspirera studenter (och forskare) att pröva på att använda systematiska litteratur- och dokumentstudier i sina uppsatser. Rapportens struktur följer en generell arbetsprocess för en uppsats som använder dessa metoder. Faser som planering, genomförande och sammanställning av studier beskrivs och problematiseras. I rapporten exemplifieras och konkretiseras de metodologiska diskussionerna med syften, frågeställningar, teoretiska inramningar, resultatbeskrivningar och analyser hämtade från såväl studenters uppsatser som vår egen forskning. En viktig del i rapporten är synliggörandet av studenters egna röster och åsikter. Tidigare studenter har bjudits in att för att reflektera över sitt arbete med litteratur- eller dokumentstudier. Studenternas reflektioner har vävts in löpande i rapporten, men redovisas också separat i ett eget kapitel.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bretzer, Ylva, 1969
(författare)
-
Gamlestaden 2021. En medborgarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten av den medborgarundersökning som år 2021 genomfördes i stadsdelen Gamlestaden i Göte-borg. Detta var den sjätte undersökning som genomförts under de senaste två decennierna, och i och med denna studie vet vi nu mer om vad de boende i Gamlestaden tycker om områdets utveckling, styrkor och problem. Rapportens resultat utgör en viktig länk i återkopplingen mellan Gamlestadens boende och de olika aktörer som dagligen arbetar med att förbättra och stärka förutsättningarna i stadsdelen. I rapporten redovisas olika delresultat från de enkätfrågor gamle-stads¬borna har svarat på. Till exempel skulle 82 procent av de svarande rekommendera en vän att flytta till stadsdelen. Gamle-stadens medborgare är mycket nöjda med att bo i stadsdelen då den erbjuder både närhet till centrum och till naturen. Till Gamlestadens uppfattade problem hör brottslighet, handel med narkotika och otrygghet kvällstid. Nöjdheten med handel och service har förbättrats betydligt sedan förra undersökningen, medan de svarande är mer missnöjda med nedskräpningen.
|
|
| 6. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(författare)
-
Tystnadskultur? Två studier av Göteborgs stads organisation
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport belyser fenomenet tystnadskultur inom Göteborgs Stad, ett ämne av stor vikt i en tid då öppenhet och transparens blir allt viktigare. Genom två omfattande studier utforskar vi tystnadens olika aspekter – från dess framväxt och påverkan på arbetsgrupper och arbetsledning till styrningsprocesser. I den första delstudien undersöks tystnaden bland medarbetare och chefer i kommunikationen om problem och missförhållanden i dagliga verksamheten. I den andra delstudien riktas fokus mot hur tystnadskultur förstås ur ett ledningsperspektiv. Med en kombination av intervjuer, enkäter, registerdata och andra dokument utforskas orsakerna till och konsekvenserna av en tystnadskultur. Delstudierna identifierar olika former av tystnadskulturer och disku-terar hur organisatorisk tystnadskultur kan kopplas till sociala normer i berättelsen om organisationen, arbetsplatsen eller arbetsgruppen vilket skapar och förstärker en kollektiv gemenskap. Begreppet används emellertid för att peka ut en rad olika uppfattade problem och missförhållanden. En samlad slutsats är därför att begreppet tystnadskultur både är kraftfullt och problematiskt, men att det behöver preciseras för att problem ska kunna adresseras med rätt åtgärd.
|
|
| 7. |
- Ek Österberg, Emma, 1977, et al.
(författare)
-
Kommunen som upphandlare, entreprenör och arbetsgivare i arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att inkludera utrikesfödda på arbetsmarknaden är en nyckelutmaning för integrationen och samhällsutvecklingen. Under senare år har flera reformer initierats i syfte att stärka genomförandet av integrationspolitiken där en mångfald aktörer involverats i insatserna för arbetsmarknadsintegration, däribland kommuner och andra lokala organisationer. Lokala initiativ för arbetsmarknadsintegration står i centrum för forskningsprojektet, Förändrade roller, framväxande nätverk: kommuner som upphandlare, arbetsgivare och entreprenör i arbetsmarknadsintegration. Kännetecknande för dessa initiativ är att de tar form och utvecklas lokalt i samverkan mellan kommuner, andra offentliga organisationer, företag och ideella organisationer. Projektet fokuserar på kommunernas roller i skapandet och spridningen av lokala, innovativa initiativ för arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda. I rapporten diskuterar författarna sina resultat halvvägs in i projektet. Rapporten ger möjlighet att under pågående forskningsprojekt dela preliminära resultat och skapa en diskuss-ionskanal för forskare och praktiker. Tre roller diskuteras i rapporten, 1) kommunen som upphandlare, 2) kommunen som arbetsgivare, och 3) kommunen som entrepre-nör. I alla dessa roller driver, stödjer, styr och organiserar kommuner integrationspolitiska insatser i samverkan med andra – företag, ideella organisationer och offentliga myndigheter. Hur det går till och vad det betyder för kommunerna och dess samverkansparter och för möjligheten att nå framgång i integrationsarbetet är frågor som diskuteras i texten.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Francis, Dorian, 1992
(författare)
-
Prioriteringar i stadsbyggandet. En studie om Angereds Närsjukhus och den entreprenöriella stadsutvecklingens gränser
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samhällsdebatten händer ibland att medborgare och debattörer anklagar politiker för att strunta i de fysiska miljöerna i de fattigare stadsdelarna, och prioritera utvecklandet av de rikare stadsdelarna. Den tidigare forskningen om stadsutvecklingspolitik visar att verkligheten är mer komplicerad, men den ger ett visst stöd åt dessa uppfattningar. Forskningen visar att beslutsfattare främst prioriterar satsningar som kan bidra till ekonomisk tillväxt, i enlighet med vad som brukar kallas för ett entreprenöriellt förhållningssätt till stadsutveckling. En konsekvens av detta är att beslutsfattare inte prioriterar satsningar på fattigare stadsdelars fysiska miljöer. En satsning som verkar gå emot den rådande trenden är Angereds Närsjukhus. Den här studien undersöker beslutsfattarnas motiv för satsningen i syfte att reda ut hur pass dominerande det entreprenöriella förhållningssättet egentligen är inom stadsutvecklingen. Var beslutsfattarnas syfte att närsjukhuset skulle stärka de boendes välfärd eller var det tänkt att även denna satsning skulle skapa tillväxt? Studien ger en unik inblick i turerna kring närsjukhuset och visar hur lokal politik utformas, bland annat med hjälp av intervjuer med de politiker från Socialdemokraterna, Liberalerna och Center-partiet som var drivande i processen bakom Angereds Närsjukhus.
|
|
| 10. |
- Kantur, Ertan, 1996
(författare)
-
När ett yttrande inte räcker. Hur kommuner hanterar ett utmanat självstyre
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunal självstyrelse innebär att Sveriges kommuner ansvarar för lokala angelägenheter av allmänt intresse, och ett exempel på det är grundskolan. Grundskolan administreras dock inom ett fler-nivåsystem där även den nationella nivån har stort inflytande, vilket kan ge upphov till situationer där statliga myndigheter tar beslut som går stick i stäv mot vad kommunerna önskar. En sådan situation inträffar när Skolinspektionen godkänner nyetablering av friskolor i fall där kommuner påtalat negativa följder av en etablering. I denna rapport studeras tre sådana fall för att söka svar på frågan om hur kommuner hanterar situationer där deras självstyre utmanas. Studien visar att när en nyetablering av en friskola aktualiseras träder lokala politiska ledare fram och agerar utifrån sin inställning i sakfrågan. Deras hantering av situationen formas av vilka ideologiska positioner och politiska intressen de har samt hur de bedömer kommunens ekonomiska förutsättningar. I studien identifieras tre övergripande strategier som politikerna landar i när de balanserar dessa intressen på olika sätt. Kommuner som var kritiska till en etablering utnyttjade sitt handlingsutrymme på många olika sätt för att stoppa processen. Slående nog såg ingen detta motstånd mot statliga beslut som ett försvar av den lokala självstyrelsen. Rapporten lyfter fram praktiska implikationer av hur en föråldrad lagstiftning bakbinder kommunerna när de söker ta ett helhetsansvar för skolan. Resultaten väcker frågan om lagstiftaren behöver se över reglerna om tillståndsprövning av friskolor.
|
|
